Kommunförbundet informerar
Får publiceras genast
2.7.2010

Seniorer, unga och invandrare i minoritet:

Medelålders bestämmer i kommunen

Makten i kommunernas och städernas fullmäktige utövas i regel av medelålders ledamöter och ordet leds oftast av en man över femtio. En stor del av de kommunala beslutsfattarna arbetar i ett privatföretag. Unga, seniorer och invandrare är i minoritet i fullmäktige.

Kommunförbundet har sammanställt uppgifter om fullmäktigeledamöterna i kommunerna i början av fullmäktigeperioden 2009-2012. Siffrorna har jämförts med motsvarande siffror för föregående fullmäktigeperioder. Uppgifterna samlades in av Kommunförbundet, Statistikcentralen och justitieministeriet.

De unga är oroväckande få

Av fullmäktigeledamöterna är endast ett fåtal under 30 år. De har så småningom blivit fler, men deras antal svarar inte mot andelen unga i samhället. I början av 2009 fanns det 57 kommuner i Finland som inte hade en enda ung fullmäktigeledamot, och endast fem kommuner hade en ung fullmäktigeordförande.

– De unga måste fås med i den samhälleliga verksamheten och lära sig via vilka mekanismer man kan påverka. Också undersökningar ger vid handen att finländska unga känner väl till hur samhället fungerar, men man lär sig bäst i praktiken, säger Päivi Kurikka , sakkunnig vid Kommunförbundet.

Det finns ungefär lika många äldre som unga i samhället, men andelen äldre respektive unga i fullmäktige är underrepresenterad. Både äldre och unga har under de senaste åren börjat gå med i fullmäktigearbetet allt ivrigare.

– Diskussionen om äldreomsorgen och frågan hur social- och hälsovårdstjänsterna ska tillhandahållas kan utöver den ökande äldrebefolkningen vara en orsak till att seniorer aktiverat sig, bedömer Marianne Pekola-Sjöblom , forskningschef vid Kommunförbundet.

Fullmäktigeledamöter fortfarande ofta anställda inom den privata sektorn

Omkring hälften av fullmäktigeledamöterna, och en stor del av fullmäktigeordförandena, arbetar inom den privata sektorn. En knapp fjärdedel av ledamöterna och ungefär en femtedel av ordförandena arbetar inom den kommunala sektorn. Av de färska beslutsfattarna i fullmäktige sitter en dryg tredjedel första perioden medan omsättningen bland ordförandena har varit mindre.

– Fullmäktigeledamöterna och fullmäktigeordförandena har i allmänhet en likartad bakgrund i fråga om arbetsgivare. Statlig anställning har ungefär 8 procent av ledamöterna, men rent av 18 procent av ordförandena.  Beträffande ordförandena är ökningen 4 procentenheter från föregående mandatperiod, understryker Sirkka-Liisa Piipponen , statistikutredare vid Kommunförbundet.

I kommuner med över 100 000 invånare arbetar nästan en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna inom staten, det vill säga främst inom statsförvaltningen, medan medeltalet för alla kommuner är 8 procent.

Utöver riksdagsledamöter (56) finns det många riksdags- och specialmedarbetare (10) i kommun- och stadsfullmäktige. En tiondedel av fullmäktigeledamöterna i stora kommuner är riksdagsledamöter.

– De som väljs till ordförande är ofta män med erfarenhet från tidigare fullmäktige eller nämnder och nästan en fjärdedel av första periodens ledamöter har deltagit i styrelse- eller nämndearbete, framhåller Pekola-Sjöblom.
 
Enligt Kommunförbundets statistik valdes 155 riksdagsledamöter in i fullmäktige i kommunalvalet år 2008. Sammanlagt 34 fullmäktigeledamöter är invandrare. Endast två fullmäktige är helt svenskspråkiga.

Antalet fullmäktigeplatser har sjunkit med sammanlagt 2 210 mellan 1998 och 2008. Orsaken till minskningen är först och främst kommunsammanslagningarna. Också antalet kandidater per fullmäktigeplats har sjunkit.

Närmare upplysningar:
Päivi Kurikka, sakkunnig, tfn (09) 771 2509, 050 301 9068
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn (09) 771 2504, 050 337 5634
Sirkka-Liisa Piipponen, statistikutredare, tfn (09) 771 2741

Uppgifter om kommunerna: www.kommunerna.net/statistik > Kommunvals- och demokratistatistik > Kommunala beslutande organ och deras medlemmar (på finska) > Kunnanvaltuusto.