Pressmeddelande 30.3.2023

Makrotillsynsbeslut: Kreditinstituten påförs ett systemriskbuffertkrav, lånetaket ligger kvar på den tidigare nivån

På sitt sammanträde den 29 mars 2023 beslutade Finansinspektionens direktion i enlighet med sin tidigare plan att påföra kreditinstituten ett systemriskbuffertkrav på 1,0 %. Högre kapitalkrav stärker den finländska kreditinstitutssektorns riskhanteringsförmåga. Beslutet om systemriskbuffertkravet träder i kraft den 1 april 2024 efter en övergångsperiod. Direktionen beslutade låta lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, ligga kvar på den tidigare nivån och det kontracykliska buffertkravet för banker på grundnivån.

De globala ekonomiska utsikterna tyngs av den höga inflationen, stramare finansiella förhållanden samt konsumenternas och företagens lägre förtroende än vanligt, i förening med den rådande osäkerheten. Rysslands anfallskrig i Ukraina och dess konsekvenser för energimarknaden har lett till svagare ekonomisk tillväxt framför allt i Europa. Effekterna av kriget och energikrisen är också synliga i Finland. Finlands Bank förutspår en nedgång i bruttonationalprodukten med 0,2 % under innevarande år. Recessionen väntas dock bli kortvarig.

I samband med makrotillsynsbeslutet i december 2022 berättade Finansinspektionens direktion att den förbereder sig för att fatta beslut om ställande av en systemriskbuffert för bankerna under första kvartalet 2023 i syfte att säkerställa riskhanteringsförmågan i banksektorn. De strukturella sårbarheterna i kreditinstitutssektorn i Finland är minst lika stora som 2020 före pandemin, då systemriskbuffertkravet tillämpades föregående gång. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdade i september 2022 en allmän varning om riskerna i det finansiella systemet i EU och framhöll behovet att upprätthålla och stärka det finansiella systemets riskhanteringsförmåga i enskilda medlemsländer.

”Tack vare den starka kapitaltäckningen i Finlands kreditinstitutssektor är sektorns riskhanteringsförmåga god. De strukturella sårbarheterna i sektorn förutsätter dock särskilt god kapitalisering. Det är därför motiverat att återställa kapitalkraven ungefär till den nivå som rådde före coronapandemin i enlighet med den tidigare planen,” konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Systemriskbuffertkravet bedöms inte betydligt försvaga de finländska kreditinstitutens utlåningsförmåga om den ekonomiska utvecklingen ligger i linje med prognoserna. Finansinspektionen följer med läget i bankerna och bankernas utlåningsförmåga och uppdaterar sin konsekvensbedömning, om den ekonomiska utvecklingen eller utlåningsutvecklingen avviker betydligt från förväntningarna. Beslutet om systemriskbuffertkravet kan ändras om inkommande data signalerar att kravet betydligt ökar risken för att utlåningen krymper.

Lånetaket och det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrade

Bostadshandeln har minskat betydligt under det senaste året. Riskerna med skuldsättningen har redan delvis realiserats, då räntorna på nya Euriborbundna lån och på gamla lån med rörliga räntor har stigit. Ränteskydd, hushållens besparingar och möjlighet till betalningsanstånd bidrar dock till att minska det omedelbara hotet mot den finansiella stabiliteten.

Om omvärlden utvecklas som väntas, förutspås hushållens skuldbetalningsförmåga blir sämre men fortfarande vara god överlag. Eftersom hushållens skulder i förhållande till inkomsterna har varit fortsatt stora, är det viktigt att sörja för att bolånetagarna har tillräcklig ekonomisk motståndskraft för den händelse att lånebetalningsbördan och andra levnadskostnader stiger och säkerhetsvärdet för bostäder sjunker.

Det är skäl att också ta hänsyn till osäkerheterna kring de ekonomiska utsikterna och särskilt utsikterna för bostadsmarknaden. Om nedåtriskerna i ekonomin realiseras, leder detta till ännu dystrare utsikter för bostadsmarknaden och svagare lånebetalningsförmåga och konsumtionskraft framför allt för kraftigt skuldsatta hushåll.

Av den anledningen har direktionen beslutat hålla kvar den maximala belåningsgraden för andra nya bostadslån än förstagångslån på den skärpta nivån 85 %.

De riskindikatorer som ligger till grund för det kontracykliska buffertkravet för banker, i förening med kompletterande indikatorer, tyder inte på någon överhettning av den finansiella konjunkturen i Finland. Därmed hålls det kontracykliska buffertkravet kvar på grundnivån 0 %.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.

Bilagorna nedan kan nås via denna länk

• Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, publiceras 30.3.2023)
• Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
• Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finlands Bank
  • finansministeriet
  • social- och hälsovårdsministeriet

• Bilaga till Finansinspektionens direktions beslut av den 29 mars 2023: Grunderna för fastställande av systemriskbuffertkrav, värden av de indikatorer som anknyter till dessa grunder och uppgifter som ska lämnas om beslutet (pdf, publiceras 30.3.2023)