Regeringens planer för social- och hälsovården delar kommunsektorn

Över 90 procent anser det vara viktigt att datasystemen samordnas och regionala särdrag beaktas. Som den tredje viktigaste riktlinjen betraktas ambitionen att flytta tyngdpunkten inom social- och hälsovården till basservicen och förebyggande verksamhet. Totalt 87 procent av de tillfrågade ansåg detta vara viktigt.

– Svaren visar tydligt att en och samma modell inte lämpar sig för alla kommuner och regioner. Det är också viktigt att tillräckliga resurser anvisas för samordningen av datasystem. I det här skedet har kommunerna inte råd med betydande självständiga ändringar i datasystemen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Kommunernas regionala särdrag bör beaktas i hela Finland

Den största vattendelaren i kommunsektorn är de riktlinjer som gäller modellen med 18 landskap, sektorsövergripande verksamhet i landskapen samt en eventuell särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsregionen i organiseringen av social- och hälsovårdstjänster.

En särlösning ansågs viktig bland 35 procent av de tillfrågade, medan 36 procent inte ansåg det vara viktigt med en särlösning. Regionalt sett har frågan understöd särskilt i landskapet Nyland, där 92 procent anser att en särlösning är viktig. En särlösning anses viktig också i kommuner med 20 001–50 000 invånare (49 %) och bland ordförande och vice ordförande i kommunstyrelserna (44 %).

Kommunsektorns åsikter går isär också i fråga om en eventuell landskapsskatt. Skillnaderna framgår särskilt i en jämförelse mellan landskapen. Totalt 43 procent av de tillfrågade understöder landskapsskatt medan 37 procent inte anser en sådan skatt vara viktig. Landsskapsskatten anses viktigast bland representanter från landskapet Österbotten (69 %), kommuner med färre än 5 000 invånare (53 %) samt ordförande och vice ordförande i fullmäktige (49 %).

Minst är understödet för landskapsskatt bland representanter för landskapen Päijänne-Tavastland och Mellersta Österbotten, mellanstora kommuner samt kommundirektörer, social- och hälsovårdsdirektörer och ekonomidirektörer.

Kommunerna efterlyser stöd för frivilligt framskridande

I fråga om produktionen av social- och hälsovårdstjänster anser 96 procent det vara viktigt att tjänsterna på basnivå tillhandahålls nära invånarna. Det anses också viktigt att sådana organisationer inom tredje sektorn där kommunen är en viktig bakgrundsaktör har rätt att producera social- och hälsovårdstjänster. Totalt 66 procent anser det vara viktigt att företag som ägs av en eller flera kommuner har rätt att producera sådana tjänster.

Drygt hälften av de tillfrågade anser det vara viktigt att lagstiftningen ger möjlighet till att överföra produktionsansvaret för social- och hälsovårdstjänster från landskapen till kommunerna.

Totalt 70 procent anser det vara viktigt att de kommuner som frivilligt vill framskrida med organiseringen av social- och hälsovårdstjänster får stöd. Å andra sidan innehöll många öppna svar ett önskemål om att först få beslut om hur social- och hälsovården ska organiseras.

– Kommunförbundet har uppmuntrat och uppmuntrar fortfarande till att fortsätta med det lyckade reformarbete som redan utförts i regionerna. Med stöd av den nuvarande lagstiftningen är det möjligt att gå vidare med ett kommunbaserat system. Enkätsvaren visar att kommunerna hoppas på stöd för frivilligt utvecklingsarbete innan lagstiftningen godkänns, säger Tainio.

Enkäten skickades per e-post till kommun- och stadsdirektörerna, social- och hälsovårdsdirektörerna, ekonomidirektörerna samt kommunernas förtroendevalda ledning. Enkäten besvarades av 272 fastlandskommuner. Antalet svar var 544 och de täcker 92 procent av fastlandskommunerna.

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, p. 09 771 2006

Tarja Myllärinen, p. 050 596 9866