42-åriga män har de högsta inkomsterna
År 2017 var löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomst i genomsnitt 2 860 euro i månaden. Medianen var 2 610 euro visar Pensionsskyddscentralens statistik.
Inkomsterna är nästan oförändrade från året innan. Männens arbetspensionsförsäkrade medelinkomst (3 260 €) var 800 euro, dvs. en fjärdedel, högre än kvinnornas (2 470 €). Inkomstskillnaden är tydlig i alla inkomstklasser och ökar ju större inkomsterna är.
Inkomstskillnaderna förklaras av den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnornas svagare ställning på arbetsmarknaden syns utöver de lägre lönerna också i tidsbundna anställningar. Kvinnor arbetar oftare deltid än män. Det är också till största delen kvinnorna som stannar hemma med små barn.
– Kvinnor använder 90 procent av barnavårdsförmånerna, vilket syns i inkomsterna och senare i pensionerna, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.
Utöver tiderna för vård av barn tillväxer arbetspension också under vissa förutsättningar för arbetslöshets-, sjukdoms- och studieperioder. I fjol registrerades förmåner för oavlönade perioder för ca en miljon personer.
Unga kvinnor har de lägsta inkomsterna
Vid en granskning enligt åldersgrupper och kön tjänade kvinnor i åldern 17–30 år minst, i genomsnitt 1 500 euro i månaden. Mest tjänade män i fyrtioårsåldern, i genomsnitt 4 000 euro i månaden.
Inkomstutvecklingen bland män är jämn mellan 20–40 års ålder, efter vilket den upphör. Kvinnors inkomstutveckling stannar upp runt 30 års ålder och fortsätter att stiga efter 35 års ålder.
– Familjebildning verkar inverka på inkomstutvecklingen för kvinnor klart tydligare än för män. Samtidigt når kvinnorna sin lönetopp först vid 50 års ålder, vilket innebär att den inträffar tio år senare än för män, berättar Kannisto.
Kvinnor når sin högsta inkomstdecil med en månadsinkomst på 4 200 euro. För män är motsvarande gräns ca 5 600 euro.
Pensionsskyddscentralens statistik grundar sig på löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster. I dem räknas allt arbetspensionsförsäkrat arbete, även oregelbundna arbeten som kan vara kortvariga eller deltida. Statistikcentralens lönestrukturstatistik beskriver heltidsarbetande personers totallöner, som i fjol i genomsnitt var 3 573 euro i månaden. Medianen var 3 150 euro.
Av arbetskraften arbetar 70 procent inom den privata sektorn
I slutet av år 2017 fanns det 3,3 miljoner försäkrade arbetstagare eller företagare i Finland. Av dem arbetade nära 2,4 miljoner. De sysselsattas antal växte med 40 000 personer från året innan.
Nästan lika många kvinnor som män arbetade, inom den offentliga sektorn var tre av fyra kvinnor. Den offentliga sektorns andel av de förvärvsarbetande var nästan 30 procent.
De förvärvsinkomster som uppges i meddelandet är bruttobelopp som inkluderar arbetstagarens pensionsavgift.
Publikationen Arbetspensionsförsäkrade i Finland år 2017
Statistiksidan Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, tiina.palotie-heino(at)etk.fi
Nyckelord
Bilder
Dokument
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum