Avkastningen av penningspel som intäktsförts till staten har utgjort en betydande del av finansieringen av många samhälleliga funktioner. Avkastningen har använts för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst, ungdomsarbete, hälsa och socialt välbefinnande samt hästuppfödning och hästsport.

Statens revisionsverk granskade understöd som beviljas av avkastningen av penningspel utifrån förvaltningens ändamålsenlighet samt genom att utvärdera förutsättningarna för effektivitet. Revisionen visar att statsbidragsmyndigheterna till väsentlig del har handlat i enlighet med bestämmelserna, men att processen för beviljande av understöd är inte tillräckligt transparent.

Understöden från penningspel har beviljats till en tämligen etablerad grupp stödmottagare, vilket har minskat understödskriteriernas faktiska effekt. De etablerade stödmottagarna samt den allmänna karaktären hos understödskriterierna och motiveringarna till understödsbesluten kan försämra transparensen när understöden beviljas. Revisionsverket rekommenderar att det bör finnas ett klart kontinuum från behandlingen av en understödsansökan till understödsbeslutet med tillräckligt exakta motiveringar.

Understöden beviljas av undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet. Den självständiga statsbidragsmyndigheten Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), som fungerar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, ansvarar för förvaltningen av de understöd som beviljas organisationer inom social- och hälsovården.

Olika praxis hos myndigheter

Vid revisionen framkom inga väsentliga brister i formkraven eller innehållskraven för understödsbesluten, eller i utbetalningen av understöd. Understödstagarna har dock inte alltid varit förpliktade att lämna tillräckligt omfattande utredningar för övervakningen av kostnader och iakttagandet av understödsvillkoren. Revisionsverket rekommenderar att statsbidragsmyndigheterna skärper övervakningen av att kostnaderna är stödberättigade och att understödsvillkoren iakttas.

Revisionen visade att myndigheternas praxis på många sätt avviker från varandra när det gäller förvaltningen av understöd. Det finns också skillnader i hur myndigheterna beaktar den understödda verksamhetens kostnadseffektivitet under understödsprocessens olika skeden. Effektivitetsperspektivet verkar inte nämnvärt styra hur understöden fördelas.

Revisionsverket rekommenderar att effektivitetskriterierna förtydligas för understöd som beviljats av avkastningen av penningspel. De ministerier som fördelar avkastningen bör fästa uppmärksamhet vid de beviljade understödens mål och målindikatorer samt förenhetliga kraven för dessa. När understöd beviljas bör man tydligare än i nuläget motivera varför man har beslutat finansiera ett visst objekt framom andra. Dessutom bör de granskade statsbidragsmyndigheterna harmonisera sin praxis när det gäller förvaltningen av understöd.

Ny finansieringsmodell under beredning

Penningspelens avkastning har minskat under de senaste åren. En ny finansieringsmodell är under beredning, där funktioner som finansieras med avkastningen av penningspel finansieras med budgetmedel med allmän täckning. Dessa skulle sålunda kunna fördelas på samma sätt i budgetprocessen som övriga utgifter som ingår i utgiftsramen för statsfinanserna. Avsikten är att reformen ska genomföras från och med 2024.

Enligt gällande lotterilag ska avkastningen av penningspel användas för vissa ändamål i enlighet med en fastställd fördelningsmodell.

Läs rapporten: Understöd som beviljats av penningspelsverksamhetens avkastning – Ändamålsenlighet i förvaltningen och förutsättningar för effektivitet