Upplevelsen av delaktighet är inte jämnt fördelad: företagare har den starkaste upplevelsen av delaktighet, arbetslösa den svagaste
Enligt THL:s undersökning varierar upplevelsen av delaktighet hos vuxna bosatta i Finland avsevärt. Skillnaderna har ett samband med välbefinnande och den samhälleliga ställningen.
Delaktighet innebär att man kan delta i och påverka sina egna och gemensamma angelägenheter, bli hörd som sig själv, uppleva att det hen gör är betydelsefullt, höra till en grupp som är viktig för hen och känna uppskattning av andra.
Av alla grupper som granskades i undersökningen upplevde företagare i genomsnitt den starkaste delaktigheten och arbetslösa den svagaste. Sjukpensionärer upplever att de är mindre delaktiga än de sysselsatta. Däremot var upplevelsen av delaktighet hos personer som är familjelediga eller ålderspensionerade inte sämre än hos de sysselsatta.
”Resultaten tyder på att arbetet har en större betydelse än enbart som källa för inkomst i människornas liv. Att tvingas lämna arbetslivet verkar försämra upplevelsen av delaktighet särskilt mycket”, säger forskare Lars Leemann.
Bakgrunden till företagarnas starka upplevelse av delaktighet kan till exempel bero på möjligheten att påverka sitt eget arbete eller den samhälleliga uppskattningen för företagande.
Många olika faktorer ökar risken för svag delaktighet
Nästan en fjärdedel av de arbetslösa i Finland upplever mycket svag delaktighet. Andelen är också större bland arbetsoförmögna, studerande, personer med sämre hälsa och ogifta personer.
Kvinnor upplever i genomsnitt en något starkare delaktighet än män, och för män är risken att uppleva mycket svag delaktighet cirka en och en halv gånger större än för kvinnor.
Undersökningen visar att en mycket svag upplevelse av delaktighet är förknippad med situationer där en svagare ställning, låga inkomster och till exempel sjukdomar vävs samman och svårigheterna hopar sig.
När en person lider av flera brister i välbefinnandet försvagar alla dessa upplevelsen av delaktighet, och det minskar möjligheterna att frigöra sig från utsatthet. Särskilda behov hos personer som upplever mycket svag delaktighet borde beaktas i bland annat socialskyddet.
”Socialskyddets behovsprövning orsakar osäkerhet. När en människa måste vänta på ett beslut om till exempel sjukpension, rehabiliteringspenning eller arbetskraftspolitiskt utlåtande, förbrukar hen sina resurser genom att vara stressad. Socialskyddet borde stödja, ge perspektiv över svårigheterna och skapa rimliga möjligheter att delta enligt den rådande livsstilen”, säger ledande forskare Anna-Maria Isola.
Dessa frågor har man tagit tag i bland annat i social- och hälsovårdsreformen, socialskyddsreformen, programmet för arbetsförmåga samt under den pågående programperioden för Europeiska socialfonden.
Undersökningen är den första i sitt slag
Det här är den första undersökningen där man granskat samverkan mellan många faktorer för upplevelsen av delaktighet med hjälp av ett urval som representerar den vuxna befolkningen i hela Finland.
Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikatorn som THL utvecklat. Upplevelsen av delaktighet bland vuxna (över 20 år) var i genomsnitt 75,2 poäng mätt enligt delaktighetsindikatorn. Gränsen för upplevelsen av mycket svag delaktighet har fastställts till 50 poäng. Tio procent hade en mycket svag upplevelse av delaktighet.
Undersökningen grundar sig på FinSote-materialet som samlades in 2019. Undersökningen finansieras av Europeiska socialfonden.
I Sotkanet-informationstjänsten kan man granska andelen personer som upplever mycket svag delaktighet. För den vuxna befolkningens del kan man granska hela befolkningens uppgifter enligt ålder, kön och utbildning. I fråga om skolelever och elever kan man dessutom göra regionala och kommunspecifika granskningar.
Källor
Leemann, Lars. Nousiainen, Marko. Keto-Tokoi, Anna. & Isola, Anna-Maria.: Osallisuuden kokemus aikuisväestössä. I: Karvonen, Sakari. Kestilä, Laura. & Saikkonen, Paula. (red.) Suomalaisten hyvinvointi 2022. Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022 s. 94–113. (på finska)
Osallisuuden kokemus aikuisväestössä (Julkari.fi) (pdf 6 Mb) (på finska)
Kontaktuppgifter
Lars Leemann
forskare
tel. 029 524 7509
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Marko Nousiainen
specialforskare
tel. 029 524 7225
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Anna-Maria Isola
ledande forskare
tel. 029 524 7334
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Bilder
Länkar
- Enligt berättelser från personer som upplevt fattigdom krävs det förutsägbarhet och mening i livet för att man ska kunna bryta fattigdomen (THL 13.1.2022)
- Heikoimmassa asemassa olevien osallisuus (på finska)
- Meddelande från verket Suomalaisten hyvinvointi 2022: Terveys, hyvinvointi ja sote-palvelut jakautuvat epätasaisesti väestöryhmien välillä, valtaosin suomalaiset voivat kuitenkin hyvin (13.12.2022) (på finska)
- Osallisuusindikaattori mittaa osallisuuden kokemusta (på finska)
- Sotkanet-indikatorer (Sotkanet.fi)
- Temanyhet – Forskning: Sateenkaarinuorten osallisuuden kokemus heikentyi korona-aikana selvästi muita nuoria enemmän (THL 14.11.2022) (på finska)
Om

Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Växt- och fiskbetonad kost bra för människors hälsa och miljön – ändringar i kosten kan stödjas på många sätt12.9.2023 13:12:04 EEST | Tiedote
Finländarna borde äta mer grönsaker och fullkorn samt fisk som fångats och odlats på ett hållbart sätt. Däremot vore det bra att dra ner på konsumtionen av rött kött, köttprodukter och mat som innehåller rikligt med salt, fett eller socker. En ändring av kosten skulle inte bara främja människors hälsa utan också miljöns hälsa och välfärd. Riktlinjerna kommer från de nya nordiska näringsrekommendationerna som publicerades i juni 2023 och som Statens näringsdelegation (VRN) utgår från i sitt arbete med att utarbeta nationella näringsrekommendationer. "Vi bör alla öka konsumtionen av växtbaserade produkter, såsom grönsaker, fullkornsspannmål, nötter och frön. Även måttliga förändringar har betydande hälso- och miljöfördelar om majoriteten av befolkningen genomför dem", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen vid THL. Rådet för strategisk forsknings (RSF) projekt En rättvis matrevolution (Just food) och Baljväxter för ett hållbart livsmedelssystem och hälsosamt liv (Leg4Life) har utarb
Fågelinfluensan utgör en risk för folkhälsan - hälsosäkerheten på pälsfarmer måste förbättras4.8.2023 07:30:00 EEST | Tiedote
Enligt nuvarande uppgifter har fågelinfluensa spridit sig till tjugoen pälsfarmer i Finland. De första resultaten från helgenomsekvensering, det vill säga undersökning av virusets arvsmassa, tyder på att vildfåglarnas roll, särskilt skrattmåsarnas, som smittkälla. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) och Livsmedelsverkets gemensamma "rapid communication"-artikel i vetenskapstidningen Eurosurveillance, som beskriver den pågående fågelinfluensaepidemin på pälsfarmer i Mellersta och Södra Österbotten. "Vid smittor som spridit sig i större utsträckning på enskilda farmer kan man inte utesluta möjligheten till intern smitta på farmerna. De nuvarande förhållandena på pälsfarmer där effektivt fågelskydd saknas, möjliggör spridningen av viruset från vildfåglar till djuren på pälsfarmerna. Riskhanteringen skulle förutsätta åtgärder på pälsfarmerna för att förhindra att fåglarna kommer i kontakt med pälsdjuren", säger avdelningsdirektör Terhi Laaksonen vid Livsmedelsverket. E
År 2022 var exceptionellt rikligt i fråga om luftvägsinfektioner – även antalet sexuellt överförbara sjukdomar ökade19.6.2023 02:00:00 EEST | Tiedote
År 2022 är exceptionellt i fråga om luftvägsinfektioner. Utöver coronavirusinfektioner förekom också rikligt av andra luftvägsinfektioner. Under influensasäsongen 2021–2022 förekom två separata influensa A-epidemivågor, av vilka den senare började i april 2022 och fortsatte fram till juni. På motsvarande sätt började epidemin under perioden 2022–2023 tidigare än normalt, redan i oktober 2022. Säsongstoppen var också exceptionellt tidig, redan i december 2022. År 2022 inträffade också två toppar av RSV-epidemin, som inföll vid årsskiften 2021–2022 samt 2022–2023. I allmänhet förekommer större RSV-epidemier varannan vinter i Finland. "Begränsningsåtgärderna i anslutning till coronan har under de senaste åren påverkat förekomsten av luftvägsinfektioner. Under pandemin konstaterades få infektioner orsakade av luftvägsvirus, särskilt mellan våren 2020 och sommaren 2021. Infektionerna började spridas på nytt när coronabegränsningarna slopades våren 2022 och människorna återvände till den nor
Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid Finlands allmänna badstränder är i huvudsak rent9.6.2023 13:00:00 EEST | Tiedote
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av badvattnen i Finland, nästan 95 procent, klassificerades vara av utmärkt eller god kvalitet, vilket motsvarar situationen under den föregående uppföljningsperioden. Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2022 fanns det sammanlagt 303 allmänna badstränder i Finland, varav 225 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten. Fem stränder hörde till kategorin tillfredsställande eller den lägsta godtagbara badvattenklassen, vilket är 1,7 procent av badstränderna. Dessutom klassificerades kvaliteten på badvattnet på sju badstränder (2,3 %) som dåligt, vilket är tre badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Av badvattnen i inlandet klassificerades över 96 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 90 procent av alla
Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar12.4.2023 08:50:01 EEST | Tiedote
Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin. Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna. "Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmil
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum