Skärgårdshavets tillstånd väckte intresse i Åbo - 140 deltog i seminarium om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden (Egentliga Finland, Satakunta)
Fosforbelastningen på Skärgårdshavet borde enligt nuvarande rön minskas med minst 100 ton per år. Enligt olika bedömningar rinner det idag ut ca 500 ton fosfor per år i Skärgårdshavet. Största delen av denna belastning härrör från jordbruket.
Hur mår Skärgårdshavet nu och i framtiden?
Hermanni Kaartokallio från Finlands miljöcentral (SYKE) presenterade resultaten av projektet MAAMERI som avslutades i slutet av året. Samprojektet, som genomfördes av tre forskningsanstalter (SYKE, GTK, Meteorologiska institutet) och tre universitet (Helsingfors och Åbo universitet, Åbo Akademi) åren 2020-2022 stärkte kunskapsbasen om vatten- och havsskyddet i Skärgårdshavet.
Den interna belastningen står i kustområdena för merparten av totalbelastningen, när fosfor som lagrats på botten frigörs till vattnet. I MAAMERI-projektet producerades ett kompletterat kartmaterial som visar, på vilka områden den interna belastningen har störst inverkan på eutrofieringen. I projektet undersöktes också betydelsen av den näringsbelastning som åar och älvar medför, och utvecklades ett verktyg för uppföljning av denna.
MAAMERI-projektet visade, att riktad forskningsfinansiering som är avsedd för lösning av ett visst problem kan generera flervetenskapligt undersökt information till grund för beslutsfattandet. Projektets slutrapport som publicerades 16.3. är tillgänglig på adressen: https://www.syke.fi/hankkeet/maameri
Skärgårdshavets framtid räddas på bred front
Under seminariet om Skärgårdshavets tillstånd i framtiden åhördes inlägg från olika instanser och av olika aktörer, som granskade Skärgårdshavet ur olika synvinklar.
Riikka Puntila-Dodd från SYKE upplyste åhörarna om framtidens modelleringsverktyg och om hur modellerna kan utnyttjas inom havsskyddet. Elina Laurila och Maarit Solla från NTM-centralen för Egentliga Finland lyfte fram ett antal utvecklingsobjekt inom jordbrukets vattenskydd, bl.a. CAP-strategin och Skärgårdshavets Hot Spot-färdplan.
En åtgärd som spelar en viktig roll för att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet är gipsbehandling av åkrar. Minna Kolari och Kati Ojala från KIPSI-projektet lyfte fram jordförbättringsämnenas roll som en del av jordbrukets vattenskydd, och berättade aktuella nyheter om projektarbetet i Skärgårdshavsområdet.
Airi Kulmala från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter förde fram jordbrukarnas syn på frågan. I jord- och skogsbrukets vattenskydd bör såväl markägarnas som hela samhällets behov beaktas.
Vivi Fleming från Naturresurscentralen belyste verksamheten inom Katot-projektet. Projektet har utarbetat förslag till havsområdesspecfika belastningstak. Med hjälp av belastningstaken strävar man efter att bedöma hur stor näringsbelastning till exempel Skärgårdshavet maximalt kan ta emot från Finland, ur havsskyddets synvinkel.
Henri Nikkonen från John Nurminens Stiftelse lyfte i sitt inlägg fram olika lösningar för att utjämna skillnaderna mellan områden som har överskott respektive underskott av totalfosfor. Till exempel kan man genom processering av stallgödsel, samarbete mellan gårdar och genom att främja transport av stallgödsel, förflytta fosfor till sådana områden där odlingsjorden har brist på fosfor.
På jakt efter lösningar för framtiden
I samband med seminariet hölls grupparbeten, där man försökte hitta idéer med vilka olika aktörer kan främja skyddet av Skärgårdshavet. Dessutom dryftades framtida behov av forskning om Skärgårdshavet samt hur förverkligandet av jordbrukets praktiska vattenskyddsåtgärder i skärgårdshavsområdet kunde genomföras.
Drygt 70 seminariedeltagare deltog i grupparbetena om Skärgårdshavets framtid. Deltagarna lyfte fram nya fräscha idéer som i framtiden kan stödja såväl forskarnas som tjänstemännens arbete.
Mera information:
Specialsakkunnig Elina Laurila, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 050 312 8577
Specialsakkunnig Kati Ojala, NTM-centralen för Egentliga Finland, tfn. 0295 023 030
Nyckelord
Bilder
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Valkoposkihanhien muutto ei ole vielä käynnistynyt18.9.2024 14:04:12 EEST | Tiedote
Barentsinmeren pesimäkannan valkoposkihanhia ei ole vielä muuttanut Suomeen. Suomen oman pesimäkannan suurin yksittäinen havainto on tehty 11.9. Espoon Laajalahdella, jossa laskettiin 5 030 valkoposkihanhea.
Understöd beviljades för projekt för hantering av stadsvatten och minskning av skadliga ämnen17.9.2024 10:40:14 EEST | Tiedote
NTM-centralen i Södra Savolax beviljade sammanlagt cirka 450 000 euro i understöd till åtta projekt ur miljöministeriets Ahti-program. Sju av projekten strävar efter att med hjälp av informationsförmedling, anvisningar, rådgivning och utbildning minska utsläppen av skadliga ämnen i avlopps- och dagvatten samt i vattendragen. Målet för ett av projekten är att minska mängden skadliga ämnen och näringsämnen från de smutsigaste dagvattnen och skydda känsliga områden.
Kaupunkivesien hallinnan ja haitallisten aineiden vähentämisen hankkeille myönnettiin avustuksia17.9.2024 10:40:14 EEST | Tiedote
Etelä-Savon ELY-keskus myönsi avustusta kahdeksalle hankkeelle yhteensä noin 450 000 euroa ympäristöministeriön Ahti-ohjelmasta. Hankkeista seitsemän pyrkii vähentämään tiedonvälityksen, ohjeistusten, neuvonnan ja koulutuksen avulla haitta-aineiden pääsyä jäte- ja hulevesiin ja edelleen vesistöihin. Yhden hankkeen tavoitteena on vähentää haitta-aineita ja ravinteita likaisimmista hulevesistä ja suojella herkkiä alueita.
Valkoposkihanhien syysmuuton arvioidaan alkavan tavallista myöhemmin5.9.2024 15:37:11 EEST | Tiedote
Tulevan syysmuuton arvioidaan olevan normaalista poikkeava, sillä kesän pesintä on ollut haastava Barentsinmerellä. Valkoposkihanhien syysmuuton odotetaan alkavan syyskuun puolivälissä.
Sinilevähavaintoja edelleen Lounais-Suomessa sekä sisävesissä, että merialueella (Varsinais-Suomi, Satakunta)5.9.2024 12:56:04 EEST | Tiedote
Lämpimien, aurinkoisten päivien myötä sinilevähavaintoja on tehty kuluneella viikolla ympäri Lounais-Suomea. Pääasiassa havainnot ovat vähäisistä sinileväesiintymistä, mutta myös runsaita sinileväesiintymiä on havaittu sekä sisävesissä, että merialueella.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum