Webbinarium diskuterade aktuella projekt inom förvaltningen och forskningen av skarv

Styrnings- och utvecklingsprojektet för skarv (merimetso-OHKE)

Styrnings- och utvecklingsprojektet för skarv presenterades av naturskyddsexpert Robin Ramstedt från NTM-centralen i Södra Österbotten. Projektet strävar efter att uppnå målen i den nationella skarvstrategin och i arbetet ingår att hjälpa skarvsamarbetsgrupperna att utarbeta åtgärdsplaner för skarv. För att göra processen med undantagstillstånd smidigare produceras inom projektet bland annat ett kartverktyg, som samlar ihop användarvänliga geodatauppgifter som är centrala för tillståndsansökningarna.

Projektet främjar bland annat informationen om skarv. Miljöförvaltningens webbplats www.miljo.fi förnyades i mars 2023. Samtidigt förnyades även innehållet om skarven, vilket förbättrade både den nationella och regionala tillgången på skarvdata liksom även informationen om hur man söker undantagstillstånd och vilka förutsättningarna för undantagstillstånd är.

Den nya webbplatsen publiceras på svenska under april, men den finska versionen (ymparisto.fi) är redan ute: www.ymparisto.fi/merimetsoseuranta

Aktuellt från tillståndsmyndigheten om skarven och tillståndsbehandlingen

NTM-centralen i Egentliga Finland fungerar som tillståndsmyndighet när det gäller undantagstillstånden för skarven och verksamheten presenterades av överinspektör Maria Westerman. För närvarande pågår arbetet med att utveckla systemet för undantagstillstånd så att det blir ett elektroniskt tillståndssystem. Målet är att hela tillståndsbehandlingen blir snabbare och smidigare.

NTM-centralen i Egentliga Finland har gjort en lista över vilka slags störnings- och skrämselåtgärder som man den senaste tiden har beviljat tillstånd för. Listan kan användas som hjälp då man utarbetar ansökan om undantagstillstånd och överväga vilka metoder som svarar på det aktuella behovet och hur övriga fågelarter ska beaktas då åtgärder väljs.

• En länk till listan över metoder finns i geodatatjänsten för skarv (arcgis.com)

För närvarande är färre än tio ansökningar om undantagstillstånd aktuella och de hör främst ihop med skador som skarven orsakar på fiskbeståndet eller fisket. Utöver dessa har det sökts om ett undantagstillstånd som gäller forskning längs hela kustområdet.

Fångstskador som orsakats av skarv och gråhäger utreds i ett projekt som finansieras av Miljöministeriet

Specialforskare Mats Westerbom från Naturresursinstitutet (Luke) berättade att Luke under åren 2022–2023 tillsammans med Åbo universitet och yrkeshögskolan Novia undersöker hurudana skador skarven har orsakas för det kommersiella fisket och fiskodlingen och i vilken omfattning. Vid fiskodlingsanläggningar utreds också motsvarande verkningar för gråhägerns del. Det tvååriga forskningsprojektet finansieras av Miljöministeriet.

Projektet har att göra med lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Målet med lagen är att utreda och förtydliga ersättningsgrunderna för skador.

Projektets syfte är att i samarbete med fiskare och fiskodlarföretagare planera och genomföra projektet så att fiskarnas och företagarnas erfarenheter och information beaktas i så stor omfattning som möjligt. Med hjälp av kontinuerlig kamerauppföljning dokumenteras vilka fågelarter och hur många fåglar som besöker ryssjor och odlingsanläggningar. Man strävar också efter att bedöma hur fåglarna beter sig och hur mycket fisk de fångar.

RECOFI-projektet: Lindringsmetoder för konflikter mellan skarv och fiskerinäringen

Naturresursinstitutets (Luke) specialforskare Pekka Salmi och Kristina Svels presenterade den rapport som utarbetats i RECOFI-projektet, som finansierats och förverkligats av Luke. Rapporten samlar och bedömer hur användbara skarvkonfliktens lindrings- och hanteringsmetoder är. Redan under 20 års tid har ökningen av skarvpopulationen och dess verkningar orsakat konflikter i Finland. Parterna i konflikten har under årens lopp tagit form av bland annat fiskodlare, kustinvånare, markägare, naturorganisationer, miljöförvaltningen och forskningsorganisationer utöver fiskare och skarvar. Rapporten fokuserar särskilt på möjligheterna att lindra skarvkonflikten som ansluter till fiskerinäringen. Tillsammans med sälarna har skarvarna blivit en betydande utmaning för fiskerinäringens livskraft längs kusten: de skadar och äter bytesfisken, söndrar fångstredskapen och fördriver fisken från fiskevattnen.

I rapporten delas metoderna in i tre grupper på basis av innehåll: teknologiska och andra metoder för att förhindra skarvskador, ekonomiska metoder samt institutionella och politiska metoder. Resultaten i rapporten baserar sig på ett mångsidigt material som har samlats bland annat från rapporter från olika projekt, dokument och vetenskapliga publikationer.