Ingenting tycks gå som det ska i Julias liv. Hennes föräldrar bryr sig inte om henne, hon är på dåligt humör för det mesta och till råga på allt klär hon sig i svart första dagen i femman, när alla som räknas uppenbarligen fattat att det är pastell som gäller nu. Det värsta är ändå att lillasyster Jossan är sjuk. Allvarligt sjuk. Men det går det knappt att skriva om.

Vad fick dig att skriva en bok?

– När min son år 2020 drabbades av leukemi kom det sig naturligt att jag funderade mycket på vad det innebär för en familj när ett barn blir svårt sjukt. Historien om Julia och hennes dagbok kom till mig på ganska kort tid, bara ett par dagar. Det kändes som att berättelsen kom och knackade på, säger Petra Lillsund Botéus.

Du är jurist och jobbar med formella och byråkratiska texter – hur var det att skriva fiktion?

– Den största skillnaden är att man får vara kreativ både vad gäller språk och innehåll när man skriver fiktion. När man skriver juridiska texter uppmuntras inte den typen av kreativitet. Då är det ”trist och tråkigt” som gäller.

Lillsund Botéus ser ändå likheter i redigeringsprocesserna.

– Inför varje mening ställer man sig frågorna: Vad är syftet med denna mening? Uppnår jag syftet? Ska meningen strykas? En annan likhet är exaktheten i språket. I juridisk språkbruk kan små nyanser i språket ha en avgörande betydelse. Det har jag tagit med mig när jag skrivit boken.

Vad hoppas du på att läsaren upplever när hen läser berättelsen om Julia och Jossan?

– Jag både skrattade och grät när jag skrev om Julia och Jossan. Min förhoppning är att läsaren inte ska lämnas oberörd, utan åka med på Julias känslomässiga resa. 

Herta Donners (Rågen och Naturväktarna) illustrationer förmedlar både humorn och svärtan i boken. Rekommenderad läsålder från 9 år.

Mitt idiotiska liv har recensionsdatum tisdag 12.9.