Skarvstammen ökade särskilt i södra Bottenhavet och västra Finska viken, där ökningen var cirka 2 500 respektive knappt 2 300 bon. I Kvarken minskade däremot antalet bon för femte året i rad och antalet bon var cirka 440 färre än föregående sommar.

I hela Finska viken ökade skarvstammen med en knapp tredjedel och i Bottenhavet med en femtedel. I Kvarken minskade stammen däremot med nästan en femtedel. I Skärgårdshavet och Bottenviken var antalet bon oförändrat.

"Förra vintern var mildare än genomsnittet i Europa, vilket hjälpte skarvarna att överleva vintern. Detta kan ha påverkat stammens ökning också i Finland. Det är också möjligt att storskarvar som kläckts i andra Östersjöländer söker sig hit för att häcka. Häckningsbeståndet var fyra procent, eller cirka 1 200 bon, större än under toppåret 2018", säger forskare Pekka Rusanen vid Finlands miljöcentral.

Skarvstammen i Bottniska viken ökade som helhet med tio procent. I Bottniska viken fanns cirka 13 900 bon, varav cirka 9 670 i Bottenhavet, 2 195 i Bottenviken och 2 030 i Kvarken. I Finska viken fanns cirka 9 590 bon och i Skärgårdshavet 4 430 bon. I inlandet observerades endast en koloni med några par i Päijänne-Tavastland.

Omkring en tredjedel av skarvarnas bon fanns i Finska viken respektive Bottenhavet, en knapp femtedel i Skärgårdshavet och mindre än tio procent i Kvarken respektive Bottenviken.

Stora kolonier dominerar

I Finland observerades 51 skarvkolonier som häckade på sammanlagt 68 skär eller holmar. Sju av kolonierna häckade i små grupper enbart i konstruktionerna på sjömärken, linjetavlor och fyrar.

Hälften av hela Finlands skarvstam häckade i de fem största kolonierna. Enbart kolonin i hamnen i Raumo, där antalet bon var cirka 6 830, hyste en fjärdedel av alla häckande storskarvar. De sju därpå följande största kolonierna med cirka 1 000–2 000 bon fanns i Borgå (2 st.), Esbo, Kyrkslätt, Enäjärvi i Björneborg, Korsholm och Karleby.

Skarvkolonin i hamnen i Raumo är den största fågelkolonin som någonsin setts i Finland. I samma koloni häckade dessutom ett hundratal gråhägerpar, ett tiotal ägretthägerpar och ett havsörnspar för tredje året i rad. "Kolonins framtida naturliga utveckling beror på hur mycket fisk som lämpar sig som föda för ynglen det finns tillräckligt nära häckningsplatsen samt på om havsörnsparet häckar på platsen också framöver. Det häckande örnparet skyddar kolonin mot icke-häckande, jagande gäng av unga havsörnar. I sommar sågs havsörnsflockar på 10–20 individer jaga skarvungar i flera, också stora, kolonier", berättar Rusanen.

På kommunnivå ökade skarvstammen mest i Raumo, där kolonin i hamnen ökade med nästan hälften eller 2 130 bon.  I Kyrkslätt var ökningen cirka 1 000 bon, då kolonin efter ett år med tillbakagång återgick till samma storlek som tidigare år. Också i Borgå, Raseborg och Björneborg sågs en märkbar ökning. Där ökade antalet bon med cirka 450–650. Stammen minskade mest i Kristinestad, med 930 bon, och i Korsholm med 510 bon. Även antalet bon i Hangö, Nystad och Siikajoki minskade klart.

Storskarvarnas häckningsareal uppgick till sammanlagt cirka 60 hektar. Andelen storskarvar som häckar i träd ökar fortfarande klart. I sommar var andel bon i träd nästan 60 procent av det totala antalet bon, medan andelen för fyra år sedan var bara en fjärdedel. Andelen kolonier som häckar i den inre skärgården och träden har ökat i och med att havsörnen jagar allt fler boungar. Dessutom har vissa kolonier som exponerats för havsörnens jakt redan i flera år krympt och även bytt häckningsplats.

Ingen ändring i det totala antalet kolonier trots att antalet bon ökade

I år upphörde drygt ett dussin kolonier att existera. Ungefär lika många nya kolonier eller kolonier som börjat häcka på nytt efter ett mellanår noterades. Antalet kolonier var sammanlagt ett par färre än förra sommaren. Helt nya kolonier med några tiotals bon konstaterades i Sjundeå, Ingå, Hangö, S:t Karins, Masku, Korsnäs och Karleby.

Olaglig störning av skarvkolonier förekom i sommar åtminstone i Lovisa, Borgå, Sibbo, Hangö och Kristinestad.

Uppföljning av storskarven

Uppföljningen av storskarvsbeståndet koordineras av Finlands miljöcentral. Över 80 personer var med och letade efter, undersökte och räknade skarvkolonier sommaren 2023. Uppföljningen ger grundläggande information om artens ekologi och spridning. Storskarven är fridlyst året runt i Finland enligt naturvårdslagen och den finns inte på EU:s lista över jaktbara arter.