Sjukfrånvaron inom kommunsektorn minskar efter social- och hälsovårdsreformen och coronapandemin

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 28.8.2024

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt sjukfrånvaron bland arbetstagare i 11 kommuner sedan 2000. Social- och hälsovårdsreformen ledde i början av 2023 till att arbetstagarna inom social-, hälso- och räddningsbranschen till stor del försvann från kommunernas lönelistor. De största yrkesgrupperna i kommunerna är numera till exempel lärare i skolor och småbarnspedagogik, vars antal i forskningsmaterialet har förblivit relativt oförändrat.  

För de arbetstagare som fortsatt arbeta i kommunerna efter social- och hälsovårdsreformen har sjukfrånvaron sjunkit till 2021 års nivå. Den topp som coronapandemin orsakade i sjukfrånvaron 2022 verkar ha varit tillfällig.

– Det är svårt att dra slutsatser av materialet om vilken del av minskningen som beror på att coronapandemin avtar och därmed att sjukdomsprevalensen minskar och vilken del som är en följd av förändringar i undersökningspopulationens yrkesstruktur, berättar Kommun10-undersökningens direktör Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.

Statistiken från Keva och FPA stödjer emellertid hypotesen om en nedåtgående trend för sjukfrånvaro. I Kevas statistik sjönk sjukfrånvaron för personal inom den offentliga sektorn år 2023 till nästan samma nivå som år 2021. Även FPA:s statistik över långa frånvaroperioder visar att det totala antalet personer som fick sjukdagpenning bland hela den arbetande befolkningen minskade med cirka 3 % mellan 2023 och 2022. 

Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat, och orken hos unga arbetstagare oroar  

Sjukfrånvarotoppen år 2022 syntes i alla åldersgrupper, och år 2023 har nivån återgått till föregående års nivå.  

Arbetstagare under 30 år har fortfarande mest sjukfrånvaro när man jämför åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen ackumulerades i genomsnitt 18,3 sjukfrånvarodagar per år. Minst sjukfrånvarodagar ackumulerades bland 40–50-åringarna, där motsvarande siffra var 14,7 dagar.

Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat under de senaste tjugo åren.

– Särskilt i den äldsta gruppen har sjukfrånvaron minskat jämfört med början av 2000-talet. Unga arbetstagares sjukfrånvaro är ett undantag från den i övrigt positiva utvecklingen och det kan betraktas som oroväckande, säger Jenni Ervasti.

Enligt FPA:s statistik är orsakerna till sjukfrånvaro hos unga arbetstagare oftast kopplade till psykisk hälsa. Sjukdagpenning som beviljats på grund av psykiska problem, särskilt ångeststörningar, ökade år 2023.

De socioekonomiska skillnaderna i sjukdomsprevalens mellan yrkesgrupperna har inte förändrats

Generellt hade personer som arbetar i ledande roller och expertuppgifter färre sjukfrånvarodagar än personer som utför fysiskt arbete.  

Arbetsmiljön påverkar emellertid sjukfrånvaron även inom samma socioekonomiska grupp: Lärare i skolor har mindre sjukfrånvaro än lärare inom småbarnspedagogiken. Lektorer och timlärare (9,9 dagar) samt klasslärare (12,7 dagar) hade färre sjukfrånvarodagar än Kommun10-genomsnittet (16,6 dagar), medan lärare inom småbarnspedagogiken hade fler sjukfrånvarodagar än genomsnittet (22,0 dagar).  

Skillnaderna i sjukdomsprevalens syns också i andelen arbetstagare med noll sjukfrånvarodagar. I genomsnitt hade var femte arbetstagare ingen sjukfrånvaro under året i hela Kommun10-undersökningens sjukfrånvaromaterial för 2023.  

30–45 procent av personerna som arbetade i ledande roller och expertuppgifter var inte frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom, medan mindre än 10 procent av barnskötarna, lärarna inom småbarnspedagogik och skolassistenterna som arbetade med barn undvek sjukfrånvaro helt.

Kommun10-undersökningen

• Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.  
• Sjukfrånvaron bland fler än 90 000 kommunalt anställda följs på årsnivå i arbetsgivarnas personalregister med hjälp av en enhetlig beräkningsmetod genom att ställa de realiserade sjukfrånvarodagarna i proportion till utförda årsverken.
• Kommun10-undersökningen omfattar all frånvaro som beror på egen sjukdom, räknat från första sjukfrånvarodagen, men inte uppgifter om diagnostiken bakom frånvaron.  
• Sjukfrånvarostatistiken för 2023 baserar sig på 69 915 årsverken.  
  
  

Se också

• Resultaten av uppföljningsenkäterna i Kommun10-undersökningen kan ses i tjänsten Arbetslivskunskap (senaste siffrorna från 2022):
  • Sjukfrånvaron i kommuner i Finland | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
  • Kommunsektorns arbete och arbetstagarnas välbefinnande | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
• FPA:s meddelande om sjukdagpenning 2024: Problem med den mentala hälsan ledde till långvarig sjukfrånvaro för mer än 100 000 finländare år 2023 | FPA
• Kevas artikel om sjukfrånvaro 2024: Den exceptionella ökningen av sjukfrånvaro avtog – Keva
  
  

Ytterligare information

• Jenni Ervasti, ledande forskare, FD, docent, Arbetshälsoinstitutet, jenni.ervasti@ttl.fi, +358 30 474 2806