Mer än en femtedel av fastlandskommunerna minskar fullmäktiges storlek för perioden 2025–2029
Kommunförbundets senaste utredning om fullmäktiges storlek visar att över en femtedel av fastlandskommunerna kommer att göra ändringar i fullmäktigestorleken under den kommande perioden. Uppgifterna baserar sig på information från kommunerna. Totalt 61 kommuner minskar antalet fullmäktigeledamöter, och Vaala är den enda kommunen som utökar fullmäktiges storlek. Förändringarna visar att kommunerna anpassar sig till ekonomiska och demografiska utmaningar.

"Ändringarna i antalet fullmäktigeledamöter är en följd av olika behov och utmaningar i kommunerna. I vissa kommuner görs minskningen av fullmäktige som en del av ett program för balansering av ekonomin. Mindre fullmäktige anses också ha fördelen att beslutsfattandet är effektivt och att kostnaderna minskar, men samtidigt måste man fundera över hur man kan garantera en mångsidig representation och små gruppers röst", säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Viktiga punkter:
- Totalantalet fullmäktigeledamöter minskar: Under perioden 2025–2029 väljs 8 586 fullmäktigeledamöter, vilket är 273 färre (1,6 %) än föregående period.
- Kvantitativt sett finns det flest kommuner som minskar sin fullmäktigestorlek bland de kommuner som har färre än 5 000 invånare. (34 kommuner, dvs. 26 % av kommunerna i storleksklassen)
- Proportionellt sett finns det flest kommuner som minskar sin fullmäktigestorlek bland kommuner i storleksklassen 10 001–20 000 invånare. (13 kommuner, dvs. 31 % av kommunerna i storleksklassen)
- Fullmäktiges storlek krymper mest i Jämsä (-12 fullmäktigeplatser).
- I varje landskap finns det minst en kommun som minskar antalet fullmäktigeledamöter. Antalet kommuner som krymper fullmäktiges storlek är högst i landskapet Mellersta Finland (12 kommuner).
- Jyväskylä är den till invånarantalet största kommunen som reducerar fullmäktiges storlek.
- Den genomsnittliga fullmäktigestorleken minskar: Under den kommande fullmäktigeperioden kommer kommunerna att ha i genomsnitt 29 fullmäktigeledamöter, jämfört med 30 under den innevarande perioden.
- I varje landskap finns det minst en kommun som minskar storleken på fullmäktige. I Mellersta Finland är förändringen störst, eftersom 12 kommuner krymper sitt fullmäktige.
- De minsta och största fullmäktige: Den minsta fullmäktigestorleken, 13 ledamöter, kommer att finnas i nio kommuner, medan det för närvarande bara finns två så här små fullmäktige. Största fullmäktige har fortfarande Helsingfors med sina 85 ledamöter.
- Under den kommande fullmäktigeperioden uppgår invånarantalet i kommunerna till i genomsnitt 653 per fullmäktigeledamot. Antalet varierar mellan Luhankas 47 invånare och Helsingfors 8 042 invånare per fullmäktigeledamot. I början av fullmäktigeperioden 2021–2025 hade kommunerna i genomsnitt 622 invånare per fullmäktigeledamot.
- Kommunsammanslagningen mellan Mäntyharju och Pertunmaa: Sammanslagningen minskar antalet fullmäktigeplatser med 17.
Beslutsfattarundersökning: Delade åsikter om ändringarna i fullmäktigestorleken
Kommunförbundets beslutsfattarundersökning 2024 visar på åsiktsskillnader i fråga om ändringarna i fullmäktiges storlek.
- Åsikterna hos ledande tjänsteinnehavare och förtroendevalda går i sär:
- Av de ledande tjänsteinnehavarna förhåller sig 67 procent positivt till en minskning av fullmäktigestorleken, medan motsvarande siffra bland de förtroendevalda är 36 procent.
- Förtroendevaldas partibakgrund påverkar i hög grad inställningen till att minska fullmäktiges storlek:
- Samlingspartiet, Sannfinländarna och Centern – som representerar de stora kommunpartierna – är mest positiva, även om åsikterna är tydligt delade bland Centerns företrädare.
- VF och KD, som representerar de minsta kommunpartierna, är de som är mest negativa till en mindre fullmäktigestorlek än den nuvarande.
- Dessutom är minst hälften av de förtroendevalda som företräder De Gröna eller SFP samt även SDP negativa snarare än positiva till en minskning av fullmäktiges storlek.
- De förtroendevaldas inställning påverkas förståeligt nog förutom av kommunens storlek också av kommunfullmäktiges storlek, styrkeförhållandena i fullmäktige och det egna partiets antal platser.
- Inställningen till en minskning av fullmäktigestorleken har blivit mer positiv sedan år 2020. Den positiva inställningen har vuxit mest i kommuner med färre än 5 000 invånare och kommuner med 10 000–20 001 invånare.
Läs mer om förändringarna och de kommuner som minskar fullmäktigestorleken i det bifogade bakgrundsmaterialet.
Mer information om ämnet ges per e-post av
Marianne Pekola-Sjöblom
Forskningschef, Kommunförbundet
marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiDokument
Länkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntapäättäjätutkimus: Luottamustehtäviin käytetään aikaa keskimäärin 7 tuntia viikossa10.2.2025 11:22:45 EET | Tiedote
Kuntaliiton tuoreen kuntapäättäjätutkimuksen mukaan luottamustehtäviin käytetään keskimäärin 7 tuntia viikossa. Kaksi kolmesta luottamushenkilöstä pitää luottamustehtävien vaatimaa ajankäyttöä sopivana ja vain joka viidennen mielestä luottamushenkilöiden hoito vie liian paljon aikaa.
Kestävä kasvu tehdään kumppanuudessa – mutta aina kunnissa ja kaupungeissa6.2.2025 09:31:23 EET | Tiedote
Mikä yhdistää investointeja, kansainvälistä rekrytointia, sivistyksen ja kasvatuksen kasvua ja hyvinvointia edistäviä palveluja, paikallisen työelämän tarpeisiin vastaavaa koulutusta sekä liikenteellistä saavutettavuutta? Kaikki nämä kestävän kasvun toimet sekä paljon muuta tehdään Suomessa kunnissa, ja kaikkien näiden onnistumiseen tarvitaan onnistunutta kuntien, valtion ja elinkeinoelämän kumppanuutta.
Det kommunalekonomiska läget försämrades: kommunernas egna anpassningsåtgärder stärkte ekonomin 20244.2.2025 10:34:56 EET | Pressmeddelande
Kommunernas ekonomiska läge försämrades 2024, men inte så mycket som befarat. Det ser ut som om kommunerna har lyckats med sina anpassningsåtgärder. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys för 2024 som utvisar kommunernas ekonomiska läge.
Kuntatalouden tila heikkeni: Kuntien omat sopeutustoimet vahvistivat taloutta vuonna 20244.2.2025 10:29:25 EET | Tiedote
Kuntatalouden tila heikkeni vuonna 2024, mutta vähemmän kuin pelättiin. Näyttääkin siltä, että kunnat ovat onnistuneet sopeutustoimissaan. Tiedot käyvät ilmi kuntatalouden tilaa arvioivasta Kuntaliiton tilinpäätösanalyysista vuodelta 2024.
Kuntaliiton lausuntoluonnos julki: Seitsemän syytä, miksi hankintalain muutos olisi haitallinen kuntapalveluille30.1.2025 12:42:12 EET | Tiedote
Hankintalain uudistamiseen tähtäävä työryhmämietintö on parhaillaan lausuntokierroksella. Mukana mietinnössä on ehdotus, joka säätäisi kuntien yhdessä omistamien yhtiöiden käyttöä tarkasti niin, että yksikään kunta ei saisi enää omistaa yhtiöistä alle 10 prosentin osuutta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum