Daphne Caruana Galizia-priset för journalistik – ansökan är öppen

• Årligt pris för framstående journalistik som främjar eller försvarar EU:s grundläggande värden
• Vinnaren väljs av en oberoende jury med företrädare för media och civilsamhället
• 20 000 euro i prispengar
• Prisutdelningen sker i mitten av oktober för att minnas årsdagen av mordet på Daphne Caruana Galizia

Daphne Caruana Galizias journalistpris delas ut runt den 16 oktober varje år – den dag hon mördades.

Priset belönar utomordentlig journalistik som främjar eller försvarar EU:s grundläggande värden och principer: mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.

Så här sa Europaparlamentets talman Roberta Metsola:

”En fri press är den bästa skölden för demokratin. Journalister måste kunna arbeta fritt utan att behöva vara rädda för censur, hotelser eller repressalier. Europaparlamentet kommer alltid att försvara och stå upp för mediefriheten och pressfriheten.

Daphne Caruana Galizia-priset för journalistik hedrar dem som lyser upp de mörkaste vrårna – för det ska aldrig behöva kosta att säga sanningen om makthavarna. Priset är ett uttryck för Europaparlamentets orubbliga engagemang för sanning och yttrandefrihet, och det hör hemma hos varje journalist som kämpar för sanningen, oavsett hur obekväm den är. Journalistisk frihet är det som får vår demokrati att frodas.”

Priset är öppet för yrkesverksamma journalister och journalistteam oavsett nationalitet. De kan skicka in djupgående journalistiska reportage som har publicerats eller sänts via mediebolag i något av EU:s 27 medlemsländer. Målet är att stödja och lyfta fram betydelsen av professionell journalistik och skydda mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

Vinnaren väljs av en oberoende jury bestående av företrädare för pressen och civilsamhället i de 27 EU-länderna samt en representant för det internationella journalistförbundet. Prisutdelningen äger rum varje år runt den 16 oktober, årsdagen för mordet på Daphne Caruana Galizia.

Priset och prissumman på 20 000 euro visar på Europaparlamentets starka stöd för grävande journalistik och betydelsen av en fri press. Under de senaste åren har parlamentet varnat för försök att underminera mediepluralismen både i och utanför EU.

Parlamentet har också upprepade gånger fördömt försök att begränsa mediefriheten, särskilt när journalister har attackerats, oavsett hur det gått till och varifrån de kommer. Parlamentet hade en stor roll i arbetet som ledde fram till den europeiska mediefrihetsförordningen i mars 2024, som ska skydda mediefriheten och journalisternas säkerhet och oberoende. Parlamentsledamöterna har också under många år försökt skydda både journalister och civilsamhället från rättegångsmissbruk, särskilt strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, så kallade munkavleprocesser. Det arbetet ledde i februari 2024 till att ett nytt direktiv mot munkavleprocesser antogs.

Journalister kan skicka in sina bidrag online på https://daphnejournalismprize.eu/ senast den 31 juli 2025 kl. 23.59 svensk tid.

Tidigare års vinnare

2021 – “Pegasusprojektet”, samordnat av Forbidden Stories

2022 – Dokumentär om rysk påverkan i Centralafrikanska republiken av Clément Di Roma och Carol Valade (ARTE/France24/Le Monde)

2023 – Gemensam utredning av förlisningen av en migrantbåt vid grekiska Pylos (Solomon, i samarbete med Forensis, StrgF/ARD, och The Guardian)

2024 – Undersökning om försvunna ensamkommande barn (Lost in Europe)

Vem var Daphne Caruana Galizia?

Daphne Caruana Galizia var en maltesisk journalist, bloggare och antikorruptionsaktivist som gjorde grävande reportage om korruption, penningtvätt, organiserad brottslighet, försäljning av medborgarskap och den maltesiska regeringens kopplingar till Panamadokumenten. Efter trakasserier och hot mördades hon med en bilbomb den 16 oktober 2017. Protesterna mot hur myndigheterna hanterade mordutredningen ledde slutligen till att premiärminister Joseph Muscat avgick. Europaparlamentets ledamöter ställde sig också kritiska till brister i utredningen och uppmanade i december 2019 EU-kommissionen att agera.