Handelspolitiken och säkerhetsmiljön anger riktningen för Finlands ekonomi under åren framöver

ECB-rådet sänkte förra veckan styrräntorna med 0,25 procentenheter. Trots tullarna och tullhoten är förhållandena alltjämt gynnsamma för ekonomisk tillväxt i euroområdet. ”Målet med räntesänkningen är att säkerställa att inflationen i euroområdet stabiliseras på målet 2 % på medellång sikt och att ekonomin ligger kvar på tillväxtbanan. Osäkerheten betonar alltjämt betydelsen av att besluten fattas sammanträde för sammanträde. ECB-rådet förbinder sig inte på förhand vid en viss räntebana, utan bevarar full handlingsfrihet i fråga om räntebesluten vid alla framtida sammanträden”, konstaterar Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på Finlands Banks presskonferens.

För att bedöma osäkerhetens inverkan på Finlands ekonomi har alternativa tullscenarier tagits fram. ”I ett negativare scenario jämfört med basprognosen trappas handelskriget upp och lågkonjunkturen i Finland blir mer utdragen. I ett positivare men enligt mig mindre sannolikt scenario skulle sänkta tullar och vikande osäkerhet i sin tur stärka den globala konjunkturen, vilket skulle stödja Finlands export samt privata investeringar och privat konsumtion”, konstaterar Rehn.

Ett starkare försvar kräver varaktiga finansiella lösningar

Efter Rysslands anfallskrig och USA:s förändrade utrikespolitik står det klart att Europa måste stärka sitt gemensamma försvar. ”Gemensamma europeiska försvarslösningar och försvarsupphandlingar ökar vår kapacitet och skapar skalfördelar i kostnaderna i stället för att den ökade efterfrågan endast driver upp priserna”, betonar Rehn. EU strävar efter att öka interna upphandlingar och försvarsindustrins kapacitet.  De ökade försvarsutgifternas inverkan på den ekonomiska tillväxten i Finland under åren framöver är beroende av en hur stor del av upphandlingarna som kan göras i Finland och euroområdet.

Det ytterligare handlingsutrymme som aktiveringen av undantagsklausulen i EU:s finanspolitiska regelverk medger är avsett för undantagsförhållanden. ”Behovet av ökade försvarsanslag är varaktigt eller åtminstone mycket långvarigt. Om försvarsutgifterna ligger kvar på en fortsatt hög nivå också efter 2029, är det med tanke på skuldhållbarheten nödvändigt att hitta beständig finansiering genom varaktiga skattehöjningar eller nedskärningar i andra offentliga utgifter” säger Rehn.

Nödvändigt att sörja för hållbarheten i de offentliga finanserna

EU:s nya finanspolitiska regelverk, som infördes i fjol, var nödvändigt, men det nya regelverket blir nu tillämpligt under exceptionellt svåra förhållanden. ”När vi ser över vårt eget nationella finanspolitiska regelverk, bör vi inte utgå från vad EU-reglerna tvingar oss att göra utan tänka på hur vi själva kan sörja för hållbarheten i våra offentliga finanser”, konstaterar Rehn.  ”I reformarbetet lönar det sig att ta modell av Sverige, som har klarat sig bättre än Finland. Landets finanspolitiska ramverk har ett tillräckligt stöd i lagstiftningen och bygger på ett brett parlamentariskt samförstånd.”

Presentation 10 juni 2025, chefdirektör Olli Rehn (på finska)

Artiklar och prognos (på finska)