Kylig försommar har bromsat upp granbarkborren men något slut på skogsskador är inte i sikte – drönare hjälper upptäcka skador på träden snabbare än tidigare

Beståndet av granbarkborrar har stärkts och de drabbade områdena har brett ut sig allt längre norrut, och den trenden ser ut att fortsätta. Till utbredningen har särskilt bidragit det varmare klimatet, torrperioderna under somrarna och vindskadorna.

Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI har i sina forskningsprojekt utvecklat en metod med drönarbaserad avbildning och AI-analys, med vilken man kan upptäcka barkborreangrepp och försämring av trädens kondition betydligt bättre än med blotta ögat.

Forskningsprofessor Eija Honkavaara anser att metoden har potential för att förebygga skador orsakade av granbarkborrar.

– Vår forskning har två huvudmål. För det första följer vi med hur barkborreskador breder ut sig. Då ser vi vart angreppen sprids och kan rikta åtgärder till rätt områden. För det andra utvecklar vi metoder för att tidigt kunna upptäcka enskilda träd som angripits av granbarkborren. Det gör det möjligt att sätta in exakta åtgärder för att hantera angreppen.

En AI-metod granskar bilder tagna av drönare och identifierar de enskilda granarna som klassificeras som friska, försvagade eller döda.

– Med hyperspektrala bilder som tagits med drönare kunde vi upptäcka färska barkborreangrepp redan inom 3–5 veckor, då träden fortfarande hade gröna kronor. Resultatet är lovande eftersom det ger reaktionstid innan den nya generationen hinner utvecklas till vuxna individer och svärma till nya träd. Dessutom utvecklar vi nya kartläggningsdrönare som flyger inne i skogen och kan hitta angrepp omedelbart, säger Eija Honkavaara.

Förstörelser syns också i huvudstadsregionen

Variationer i mängden granbarkborrar, förändringar i trädens hälsa och utbredningen av skogsskador undersöks även med feromonfällor för granbarkborre och genom att följa symptomen på träd på provytor. Data används för AI-träning.

En av provytorna ligger i Svedängen i Helsingfors. Forskargruppen har följt med situationen där sedan 2020.

– I utgångsläget fanns det 14 döda granar per hektar på studieområdet. Varje år under 2021–2024 har de blivit 6–8 stycken fler per hektar. Det innebär att under övervakningen har granbarkborren dödat ungefär 40 granar per hektar, säger forskaren Emma Turkulainen.

I år har den kyliga försommaren bromsat upp granbarkborrarnas förökning. Till exempel i Svedängen förväntar man sig bara en generation granbarkborrar i sommar. Visserligen är det sannolikt att skogsskadorna som granbarkborrarna orsakar kommer att fortsätta breda ut sig under kommande somrar.

– Vår forskning möjliggör skalningsbar och utsläppssnål övervakning av skogshälsa även på stora områden. Drönarbaserade tekniker kan också kombineras med satellitbaserad fjärranalys. Med hjälp av de här metoderna kan vi framöver undersöka hur miljön och förhållandena påverkar trädens hälsa överlag, säger Eija Honkavaara.