Regionstädernas attraktionskraft har förbättrats

Kännedomen om regionstäderna har förbättrats mest i redan kända städer med stark attraktionskraft. För dem som klarat sig sämre har situationen försämrats ytterligare. 

Starka attraktionsfaktorer såsom studieplatser, arbetstillfällen och trafikförbindelser styr valet av boningsort i regionstäderna. Också den samordning av arbete och fritid som möjligheterna till distansarbete erbjuder stöder multilokalt boende, vilket även regionstäderna kan dra nytta av.

I enkätsvaren betonas vikten av en trygg boendemiljö. Exempelvis närhet till naturen uppskattas, men enbart på basis av den fattas inga beslut om att flytta.

De största regionstäderna är potentiellt lockande 

Flyttningspotentialen är fortfarande hög i synnerhet till de regionstäder som är mer välkända, har en god image och ett stort antal invånare för att vara regionstäder. Med flyttningspotential avses att de tillfrågade kunde tänka sig att flytta till området vid ett lämpligt tillfälle. Unga par och barnfamiljer söker mer utrymme i stället för trångt stadsboende samt lägre boendekostnader i regionstäderna.

De som överväger att flytta till regionstäder uppskattar en trygg boendemiljö, goda trafikförbindelser och tjänster. För dem är också atmosfären och stämningen på bostadsorten viktiga samt hur den utvecklas.

Invandringen kan föra med sig nya invånare också till regionstäderna

Bland invandrarna är kännedomen om och bilden av regionstäderna viktigare faktorer bakom flyttningsbesluten än bland andra tillfrågade. De regionstäder som har industrier och internationell företagsverksamhet är mest kända. Även större studiestäder är kända.

Möjligheterna till sysselsättning och studier samt trafikförbindelserna är viktiga faktorer för invandrarna när de väljer bostadsort. Dessa aspekter är viktigast för en välkomnande och internationell atmosfär, och därmed något som det lönar sig för regionstäderna att fokusera på när de lockar invandrare till orten.

Också bland invandrarna upplevs samhörigheten och närheten till naturen tillföra bostadsorten mervärde.

Multilokalt boende en möjlighet för regionstäderna

Multilokalt boende är populärt bland enkätdeltagarna. Det utgör en möjlighet för regionstäderna att locka till sig nya inflyttare exempelvis genom att erbjuda gott om utrymme och lägre boendekostnader.

De centrala regionstäderna i Lappland, längs kusten och i Insjöfinland lockar dem som vill bo multilokalt och kombinera distansarbete och fritidsaktiviteter.

Hembygden har kvarhållningskraft

Tjänsterna och tryggheten i boendemiljön håller invånarna kvar i hembygden. Termen kvarhållningskraft avser de faktorer som gör att invånarna inte vill flytta bort, dvs. det som håller dem kvar i sin hembygd.

Att tjänsterna eventuellt försämras kan leda till att invånarna överväger att flytta. Däremot har arbetets betydelse som en faktor som leder till utflyttning minskat. Detta torde bero både på att distansarbete har blivit vanligare och på att befolkningen åldras – när man blivit pensionär flyttar man sällan för att söka arbete.

Undersökningen, som genomfördes av Innolink Research Oy på uppdrag av nätverket för regionstäder, granskar 57 regionstäder visavi hur kända de är, deras image och attraktionskraft. Undersökningen genomfördes elektroniskt under april–maj 2025 och cirka 10 400 tillfrågade deltog i den. Undersökningen är en fortsättning på de utredningar som genomfördes åren 2022 och 2019.

Mer information

Jarkko Malmberg, ordförande, nätverket för regionstäder, Sastamalas stadsdirektör, tlf. 0406416735, jarkko.malmberg@sastamala.fi

Katja Helkala, Innolink, tlf. 0407717518, katja.helkala@innolink.fi

Laura Koskimies, Innolink, tlf. 0505207030, laura.koskimies@innolink.fi 

Susanna Issakainen, nätverkskoordinator, Kommunförbundet, tlf. +358 45 316 3103, susanna.issakainen@kuntaliitto.fi

FAKTA OM REGIONSTÄDER

Med regionstäder avses städer som utgör ett centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner och som skapar ett pendlings- och serviceområde kring sig. Nästan en miljon finländare bor i regionstäder. Landskapscentrum räknas inte som regionstäder.

Regionstäderna kan indelas utifrån invånarantal enligt följande:

Städer med fler än 30 000 invånare (4): Salo, Lojo, Raumo och Nyslott.

Städer med 20 000–29 999 invånare (8): Riihimäki, Raseborg, Imatra, Brahestad, Sastamala, Torneå, Valkeakoski och Idensalmi.

Städer med 10 000–19 999 invånare (26): Varkaus, Jakobstad, Kurikka, Kemi, Fredrikshamn, Jämsä, Heinola, Äänekoski, Pieksämäki, Forssa, Ackas, Ylivieska, Loimaa, Kauhava, Kuusamo, Pargas, Nystad, Lovisa, Lappo, Kauhajoki, Kankaanpää, Kalajoki, Pemar, Alavo, Nivala och Lieksa.

Städer med färre än 10 000 invånare (19): Kides, Vittis, Mänttä-Vilppula, Keuru, Alajärvi, Nurmes, Saarijärvi, Letala, Somero, Kemijärvi, Oulainen, Ikalis, Kumo, Suonenjoki, Kristinestad, Parkano, Viitasaari, Kannus och Etseri.