Arbetslivet fragmenteras – utkomsten och arbetsförmågan byggs upp allt mer individuellt
4.9.2025 08:00:00 EEST | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
Arbetslivet förändras i snabb takt: utkomsten bygger på projekt och kortjobb, och arbetsförmågan bedöms allt oftare genom den egna upplevelsen. Förändringen kan öka friheten och meningsfullheten, men av arbetsplatserna kräver den nya sätt att stödja arbetstagarna jämlikt.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.9.2025
Enligt Arbetshälsoinstitutets scenariorapport om sociokulturell förändring blir arbetslivet allt mer individorienterat och mångfaldigt. På 2030-talet bygger arbetssätten, identiteterna och uppfattningarna om arbetsförmågan allt mer på individuella upplevelser, värderingar och livssituationer.
För att utvecklingen inte ska leda till försämrad gemenskap och ojämlikhet behövs delade betydelser och fungerande strukturer vid sidan av individualiteten.
– När arbetslivet fragmenteras behövs nya gemensamma spelregler. De uppstår inte utan förhandlingar, där man även identifierar maktförhållandena och de olika parternas mål, säger forskningschef Anu Järvensivu på Arbetshälsoinstitutet.
Arbetssätten och utkomsten blir mer mångsidiga
Inom många branscher är fragmenterat arbete redan normen. Till exempel inom medie- och kulturbranschen, jord- och skogsbruket samt restaurang- och handelsbranschen utförs en stor del av arbetet i andra anställningsförhållanden än heltidsanställningar.
I framtiden kommer allt fler att få sin utkomst från flera källor: projekt, stipendier, deltidsarbete, plattformsarbete eller kapitalinkomster, och de traditionella gränserna mellan löntagare och företagare suddas ut ytterligare.
– Mångsidigt förvärvsarbete kan erbjuda frihet och möjlighet att utföra meningsfullt arbete på egna villkor, men det kan också öka osäkerheten och belasta. När energin går åt till att söka och möjliggöra arbete och inte till själva arbetet lider meningsfullheten och produktiviteten, betonar Järvensivu.
När utkomsten fragmenteras krävs ett nytt sätt att tänka på arbetets avtal, villkor och system. Enligt rapporten borde till exempel basinkomsten och folkkapitalismen få mer utrymme i debatten. Dessutom bör man säkerställa att företagshälsovården, stödet för arbetsförmågan och karriärhandledningen når även de som inte har en arbetsgivare eller ett fast anställningsförhållande.
Arbetsförmågan är inte bara ett mätbart tillstånd utan en individuell upplevelse
Arbetsförmågan bedöms inte längre enbart utifrån hälsotillstånd, diagnoser eller fysiska begränsningar. I 2030-talets arbetsliv definierar allt fler sin arbetsförmåga utifrån hur arbetet känns: stöder det välbefinnandet, är det meningsfullt och hur bra möjliggör det det övriga livet.
Bakom förändringen ligger bland annat ökade psykiska utmaningar, individualisering av arbetslivet och nya värderingar, såsom eftersträvan efter meningsfullhet och hållbarhet.
– Även arbetsproduktiviteten grundar sig allt mer på psykiskt välbefinnande och engagemang. Betydelsefullhet och känslor är inte bara privata frågor, utan en väsentlig del av organisationernas verksamhet och hållbarhetstänkande, konstaterar Ari Väänänen, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet.
Individens känsla av belastning eller suddiga gränser är svår att mäta, vilket kan orsaka tolkningsskillnader på arbetsplatserna och inom företagshälsovården. Enligt rapporten behövs en kritisk diskussion om hur forskning och politik styr åtgärder och stödåtgärder kring arbetsförmågan.
– Det är viktigt att det inte växer servicesystem runt den upplevelsebaserade arbetsförmågan som ständigt benämner nya upplevelsetillstånd som symtom och störningar. Vi behöver sätt att hantera utmaningarna kring den förnyade arbetsförmågan som en del av det dagliga arbetet och den nya arbetsplatskulturen, betonar Väänänen.
Läs rapporterna
- Meddelandet baserar sig på Arbetshälsoinstitutets rapport Sosiokulttuurinen muutos (Sociokulturell förändring). Rapporten är en del av serien Työelämän suunta (Arbetslivets riktning), som granskar arbetslivets utvecklingsförlopp fram till år 2035. Seriens övriga delar behandlar den tekniska förändringen, befolkningsstrukturens förändring samt klimatförändringen och den gröna omställningen.
- Seriens rapporter kan läsas på Arbetshälsoinstitutets webbplats (på finska).
- Webbseminariet Työelämän suunta den 10 september fördjupar sig i den sociokulturella förändringen samt klimatförändringen och den gröna omställningen. Du kan anmäla dig till webbseminariet fram till den 9 september.
Ytterligare information
- Forskningschef Anu Järvensivu, anu.jarvensivu@ttl.fi, 050 443 1706
- Forskningsprofessor Ari Väänänen, ari.vaananen@ttl.fi, 050 511 0530
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Undersökning: Artificiell intelligens lättade på vårdarnas minnesbelastning och frigjorde tid för vård8.9.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
AI-assisterad röstanteckning sparade arbetstid, minskade vårdarnas minnesbelastning och förändrade anteckningsrytmen på vårdhemmen. Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning beror fördelarna dock på hur bra tekniken anpassas till vårdarbetets vardag.
Tutkimus: Tekoäly kevensi hoitajien muistikuormaa ja vapautti aikaa hoivaan8.9.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Tekoälyavusteinen puhekirjaus säästi työaikaa, kevensi hoitajien muistikuormaa ja muutti kirjaamisen rytmiä hoivakodeissa. Kirjauksia voitiin tehdä myös yhdessä asukkaan kanssa. Työterveyslaitoksen tutkimuksen mukaan hyödyt riippuvat kuitenkin siitä, kuinka hyvin teknologia sovitetaan hoivatyön arkeen.
Study: Artificial intelligence eased the memory load of nurses and freed up time for care8.9.2026 06:00:00 EEST | Press release
AI-assisted voice data entry saved working time, reduced the nurses' memory load and changed the rhythm of data entry in nursing homes. Data entry could also be carried out together with a resident. However, according to a study by the Finnish Institute of Occupational Health, the benefits depend on how well the technology is adapted to the daily life of care work.
Artificiell intelligens kan göra skiftarbete hälsosammare och säkrare28.8.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Ett forskningsprojekt utarbetade rekommendationer för planering och användning av AI-lösningar i skiftarbete. Med framgångsrika lösningar kan man förbättra arbetstidsplaneringen samt skiftarbetarnas hälsobeteende och behandlingen av sömnlöshet. Förbättringar kan göra skiftarbete mer lämpligt för olika typer av arbetstagare.
Tekoäly edistää vuorotyön terveellisyyttä ja turvallisuutta28.8.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Tutkimushanke valmisti suositukset tekoälyratkaisujen suunnitteluun ja käyttöön vuorotyössä. Onnistuneilla ratkaisuilla voidaan parantaa työaikojen suunnittelua sekä vuorotyöntekijöiden terveyskäyttäytymistä ja unettomuuden hoitoa. Parannukset voivat tehdä vuorotyöstä sopivampaa erilaisille työntekijöille.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum