JHL: Upphandlingslagen äventyrar fortfarande beredskapen – avgränsningen av avfallshantering och vattenförsörjning bara bekräftar hotet

Den föreslagna ändringen i upphandlingslagen, vars syfte är att decentralisera och privatisera uppskattningsvis 37 miljarder euro i offentliga upphandlingar, äventyrar fortfarande på många vis Finlands beredskap.

-Lagförslaget är en grym inskränkning av kommunernas självstyre, påpekar Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s ordförande Håkan Ekström.

Cirka 620 utlåtanden och avvikande meningar lämnades in till utlåtandetjänsten, och majoriteten av dem (cirka 80 %) motsatte sig det föreslagna kravet på en 10 procents minimiägarandel. Bland dessa var flera ministerier, såsom finansministeriet och försvarsministeriet, samt statsrådets kansli. Kommuner, landskap, välfärdsområden, Konkurrens- och konsumentverket, Fpa och ett flertal andra aktörer är djupt oroade över de betydande kostnader och problem som denna undermåligt illa beredda lag kommer att orsaka.

Att höja minimiägarandelen för anknutna enheter till 10 procent äventyrar cybersäkerheten, livsmedelssäkerheten och beredskapen vid sjukhus där även soldater vårdas i krissituationer. Utöver att ändringen permanent skulle höja upphandlingskostnaderna skulle den orsaka betydande engångsartade och permanenta utgifter för kommunerna och välfärdsområdena. Även de minsta kommunerna skulle vara tvungna att använda minst en miljon euro på olika avtals- och ägandearrangemang.

Varför räcker inte avgränsningen av avfallshantering och vattenförsörjning?

• Stödtjänster är en del av säkerheten. Sjukhusens, äldrevårdens och skolornas vardag är beroende av rengörings-, kosthålls-, logistik-, instrumentsvårds-, ekonomi- och ICT-tjänster. Utan dem fungerar inte kärntjänsterna – varken i vardagen eller under kriser. Decentralisering och splittring leder till fler avbrott, högre kostnader och större svårigheter att upprätthålla beredskapen.
• In house-enheter tryggar beredskap och informationsgång. Att nedmontera in house-strukturerna skulle försämra beredskapen, patientsäkerheten och bevarandet av internt kunnande – precis den kapaciteten som behövs i kriser.
• Kriser visar vad som fungerar. Under coronapandemin kunde en offentlig, samverkande servicehelhet anpassa sig på ett sätt som en decentraliserad marknadsmodell inte kunde. Privata företag kunde inte erbjuda lika omfattande och flexibel service som de offentliga tjänsterna.
  
  

-Varför vill regeringen i detta säkerhetspolitiska läge äventyra vårt lands försörjningsberedskap bara för att de utan bakgrundsutredningar har gått och skrivit in dumheter i sitt regeringsprogram, frågar sig Ekström.

-För avfallshanteringens och vattenförsörjningens del har man redan förstått detta. Det är dags att inse de övriga riskerna som lagförslaget innebär för vår nationella säkerhet. Samma logik måste utvidgas till sjukhusens och socialservicens kristiska stödtjänster, såsom ICT, rengöring, kosthåll, instrumentvård, logistik, ekonomi- och personalförvaltning. De är alla en del av serviceberedskapen, inte en inköpskorg för regeringspartiernas valfinansiärer.

Välfärdsområdenas och kommunernas gemensamma in house-bolag möjliggör tillsyn, kontinuitet och informationsbevaring – och beredskap inför kriser. In house-bolagens stödtjänster har en ytterst betydande roll för försörjningsberedskapen.

-De bör inte splittras med tvång. En påklistrad ägarandel för inte ens med sig mer konkurrens, men bryter däremot ner samarbete och integrering mellan tjänster som är väsentliga för säkerheten. Det gör administrationen tyngre och ökar riskerna. Utlåtandehelhetens budskap är glasklart: Minimiägarandelen på 10 % måste slopas, säger Ekström.

Det är rätt av regeringen att korrigera lagförslaget när det gäller avfallshantering och vattenförsörjning – men det räddar inte vårt lands försörjningsberedskap.

Mer information: ordförande Håkan Ekström, tfn 040 828 2865 Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL