Stark statlig styrning, oklar ansvarsfördelning och ekonomiska utmaningar skapar friktion mellan kommunerna och välfärdsområdena

De första åren efter välfärdsområdesreformen har inte varit lätta: enligt den färska rapporten från forskningsprojektet HALKO och Kommunförbundets tidigare utredningar har kommunernas, välfärdsområdenas och statens olika mål, uppgifter och arbetssätt skapat friktion mellan aktörerna. 

”Statens kontroll av välfärdsområdena är stark genom finansiering och verksamhetsstyrning, och den skiljer sig tydligt från den kommunala självstyrelsen. Det är därför befogat att ställa frågan hur verklig välfärdsområdenas självstyrelse egentligen är. Är den begränsad, skenbar, eller genuin?”, frågar sig Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I och med att organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överfördes till välfärdsområdena har statens styrande roll i och med reformen förändrats också i förhållande till kommunerna. Social- och hälsovårdslagstiftningen innehåller fortfarande ett stort antal bestämmelser som gäller kommunernas verksamhet. Ministeriernas styrning har en central betydelse för samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. Forskningsrapporten framhåller att statens styrande roll borde vara mer möjliggörande och inkluderande än den är i dagsläget.

 Enligt forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom visar erfarenheter från tidigare kommunsammanslagningar att genomförandet av stora strukturella reformer tar tid.

”Välfärdsområdesreformen är den största omställningen hittills i Finlands offentliga förvaltnings historia. Den kommer inte att genomföras under en eller ens två fullmäktigeperioder”, bedömer Pekola-Sjöblom.

Ansvarsfördelning, ändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor innebär utmaningar i samarbetet

Enligt Kommunförbundets utredningar förekommer det friktion i samarbetet på många håll. I beslutsfattarundersökningen som genomfördes hösten 2024 ansåg endast 18 procent av enkätdeltagarna att klimatet var samarbetsinriktat, medan närmare 40 procent ansåg att det var relativt eller mycket konfliktfyllt.

Oklar ansvarsfördelning vid olika kontaktytor samt problem till följd av förändringar i servicenätverket och fastighetsfrågor försvårar samarbetet. Enligt Kommunförbundets lägesbild har det strategiska samarbetet på många håll bara börjat, och särskilt frågor som rör fastigheter och hyresvillkor skaver i samarbetet mellan den högsta ledningen.

Samarbetet framstår i regel som mer konstruktivt i de välfärdsområden där det redan tidigare funnits samarbetsstrukturer – goda exempel är Päijänne-Tavastland och Södra Karelen.

”I många områden är samarbetet ännu inte på en strategisk nivå, vilket är förståeligt med tanke på en så omfattande reform. Det behövs mer forskning och en öppen diskussion om den nya offentliga förvaltningen med tre nivåer, samt om de olika aktörernas roller i den”, säger Kommunförbundets projektchef Liisa Jurmu.

Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte

Välfärdsområdenas självstyrelse är på många håll begränsad på grund av statens strama ekonomiska styrning. Ständiga besparingskrav driver på diskussioner om servicenätverket, vilket också återspeglas i kommunernas egna servicelösningar. Många förtroendevalda har dessutom en dubbel roll: fler än var tionde är aktiva både i det kommunala och i det regionala beslutsfattandet.

”Kommunerna och välfärdsområdena bör i enlighet med sin självstyrande roll ha tillräckligt med handlingsutrymme i den egna verksamheten och i sitt samarbete, för de gemensamma invånarnas bästa. Stora reformer tar tid, men invånarnas servicebehov väntar inte”, understryker Pekola-Sjöblom.

Invånarundersökningen 2024 visade att invånarna fortfarande upplever osäkerhet när det gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster och deras tillräcklighet.

”Enligt Kommunförbundet är öppenhet, tillit, interaktion och partnerskap grundläggande för ett fungerande samarbete – och det finns fortfarande mycket att göra för att stärka dessa”, betonar Jurmu.

Kommunförbundet har under de senaste åren stött uppbyggnaden av samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Närmare upplysningar och intervjuer:

Liisa Jurmu

projektchef

liisa.jurmu@kommunforbundet.fi

+358 50 479 6835

Marianne Pekola-Sjöblom

forskningschef

marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi

+358 50 337 5634