Utredning: Upphandlingslagsreform kan kosta kommunerna hundratals miljoner – oron stor för försörjningsberedskap och cybersäkerhet

Trots att lagreformen har beretts i snart två år har dess kostnadseffekter ännu inte bedömts. Den aktuella utredningen är den första och hittills enda bedömningen av reformens ekonomiska konsekvenser för kommuner och städer.

De små kommuner som deltog i utredningen uppskattade att omställningskostnaderna i genomsnitt skulle vara 473 euro per invånare. De medelstora kommunerna bedömde att kostnaderna i genomsnitt skulle uppgå till 41 euro per invånare.

–  Resultaten visar att reformen påverkar små och stora kommuner på olika sätt, säger Tuomas Riihivaara, äldre rådgivare vid FCG, som har genomfört utredningen.

– De mindre kommunernas främsta utmaning är att trygga kontinuiteten i servicen och att hitta lösningar för nya sätt att producera tjänster efter en eventuell nedläggning av
in house-samarbetet. För de större kommunerna är de mer framträdande utmaningarna in-house bolagens ägararrangemang.

Lagreformens kostnadseffekter utreddes tillsammans med 11 olika kommuner och städer på olika håll i landet. När dessa kommuners uppskattningar ställs i relation till de sammanlagda omställningskostnaderna för alla kommuner i Finland beräknas kostnaderna uppgå till cirka 600 miljoner euro.

Eventuella undantag minskar kostnaderna i någon mån

Regeringen bereder en ändring av upphandlingslagen som skulle begränsa kommunernas möjligheter att köpa tjänster från sina delägda in house-bolag, om kommunens ägarandel i bolaget är mindre än 10 procent. I offentligheten har det nämnts att avfallshantering, avloppsvattenhantering samt bibliotekstjänster skulle undantas från 10-procentsregeln.

Om dessa undantag genomförs uppgår omställningskostnaderna på riksnivå till cirka 455 miljoner euro. I detta scenario skulle de genomsnittliga kostnaderna för små kommuner uppgå till cirka 323 euro per invånare, och för medelstora kommuner till cirka 37 euro per invånare.

– De undantag som arbetsminister Matias Marttinen nämnt i offentligheten är nödvändiga för att säkerställa kontinuiteten inom tjänster som är viktiga för invånarna, såsom avfallshantering, avloppsvattenhantering och bibliotekstjänster. Som kostnadsberäkningarna visar är de här undantagen ändå inte någon lösning på kommunernas ekonomiska svårigheter, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Nedläggning av anknutna ICT-enheter utgör en säkerhetsrisk

I utredningen uttryckte kommunerna oro kring försörjningsberedskapen och cybersäkerheten, särskilt inom kostservice och ICT-tjänster.

All data i kommunerna, inklusive kritisk säkerhetsinformation, hanteras på digitala plattformar. Kritisk information omfattar till exempel beredskaps- och evakueringsplaner samt vissa geografiska data och personuppgifter. Många kommunägda bolag inom kritisk infrastruktur är beroende av kommunens ICT-tjänster.

– Många kommuner har organiserat sina ICT-tjänster genom gemensamma in house-bolag. Om de här bolagen läggs ned riskerar kommunernas ICT-kompetens och
ICT-kapacitet att raseras, särskilt i Norra och Östra Finland. Det är sannolikt att priserna skenar och riskerna ökar. Det blir också allt svårare att säkerställa att kritisk information under inga omständigheter hamnar i fel händer, säger Ari Korhonen, utvecklingschef för beredskaps- och säkerhetsärenden vid Kommunförbundet.

Om kommunen saknar resurser och kompetens att utveckla sin egen ICT-förvaltning eller cybersäkerhet, blir den utlämnad till marknadsaktörer också när det gäller kritiskt informationsinnehåll.

– Kommunernas kritiska information är en del av den nationella säkerheten. En enskild kommun kanske inte framstår som betydande i sammanhanget, men om flera aktörers planer jämförs kan det ge insyn till exempel i bredare försvarsstrategier. Vi bör stärka kommunernas ICT-beredskap för undantagsförhållanden och skyddet av kritisk information, inte undergräva detta, säger Ari Korhonen.

Kompetensbrist oroar

Kommunerna är exceptionellt eniga när de motsätter sig reformen. De främsta motargumenten gäller nedläggningen av fungerande in house-arrangemang, trots att det inte kommer att uppstå någon fungerande marknad inom de flesta sektorer. Därtill lyfter de fram de kostnader och den administrativa börda som reformen medför samt frågor som rör försörjningsberedskap och säkerhet.

Av utredningen framgår att mindre kommuner sällan har en separat upphandlingsresurs. Resurs- och kompetensbristen gäller särskilt upphandlings- och avtalskompetens samt bolagsarrangemang. Kompetensbristen åtgärdas bland annat genom köp av externa experttjänster, vilket medför betydande kostnader.

Mer information om utredningen

I utredningen deltog Gustav Adolfs, Tavastehus, Kempele, Kärsämäki, Villmanstrand, S:t Michel, Nurmijärvi, Salla, Savitaipale, Tövsala och Toivakka.

Under hösten 2025 samlade FCG in uppgifter från elva utvalda kommuner om effekterna av revideringen av upphandlingslagen. Fokus låg på hur reformen påverkar kommunernas in house-bolags ställning samt omfattningen av de omställningskostnader som reformen eventuellt kan medföra. Dessutom intervjuades en representant från varje kommun för djupare analys av resultaten.

Alla kostnadsberäkningar för omställningen inkluderar både de kostnader som hittills uppstått och de framtida kostnaderna fram till slutet av övergångsperioden.

Kostnaderna omfattar till exempel det förberedande arbetet inom den egna organisationen, behovet av att köpa in extern expertis för att genomföra omställningen, kostnader kring eventuella ägararrangemang, kostnader för ändringar i informationssystem samt andra engångskostnader i samband med omställningen.

Närmare upplysningar:

Om utredningen: äldre rådgivare Tuomas Riihivaara, FCG, tfn 050 350 4632

Säkerhet och beredskap:
utvecklingschef Ari Korhonen, Kommunförbundet, tfn 044 797 1550

Allmänt om revideringen av upphandlingslagen: ledande jurist Eeva-Riitta Högnäs, Kommunförbundet, tfn 041 506 3414