40 utbildningsanordnare med i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen – bättre beredskap att svara på regionala arbetskraftsbehov
24.10.2025 10:02:20 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
De 40 utbildningsanordnare som valts ut från olika delar av Finland kan i fortsättningen besluta friare om sitt utbildningsutbud, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier.
”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov”, säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Undervisnings- och kulturministeriet har valt ut 40 utbildningsanordnare från olika delar av Finland för att delta i försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Det totala antalet sökande var 85, och 77 procent av dem som valdes är aktörer med kommunal bakgrund, dvs. kommuner, samkommuner eller kommunägda aktiebolag.
Syftet med försöket med verksamhetsstyrning är att förbättra yrkesutbildningens effektfullhet och kvalitet samt att öka dialogen mellan utbildningsanordnaren, förvaltningen och regionen och göra det möjligt att skapa en gemensam lägesbild. I försöket avvecklas den nuvarande stela regleringen av tillstånd att ordna utbildning och som ett nytt styrmedel införs ett förhandlingsförfarande där Undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnaren tillsammans granskar utbildningens mål och effektfullhet. De valda utbildningsanordnarna kan i fortsättningen besluta om sitt utbildningsutbud friare än tidigare, vilket gör det möjligt att bättre reagera på regionala arbetskraftsbehov. Detta stärker de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier.
”Försöket är ett viktigt steg mot en mer flexibel och effektfull styrning. Om verksamhetsstyrningen lyckas stärker den kommunernas roll i gränsytan mellan utbildning och arbetsliv och möjliggör en bättre lägesbild och samarbete utifrån regionernas behov,” säger Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Försöket är betydande ur kommunernas och utbildningsanordnarnas synvinkel. Då sysselsättnings- och integrationstjänsterna överförts på kommunerna är yrkesutbildningen en allt viktigare del av de tjänster som stärker sysselsättningen och näringsverksamheten i regionen. I och med att läroplikten utvidgats är yrkesutbildningen dessutom en allt viktigare del av det kommunbaserade utbildningsnätet på andra stadiet och anknyter till den grundläggande utbildningen.
Kommunförbundet betonar att kommunerna och sysselsättningsområdena bör vara med när utbildningsanordnaren förbereder sig för förhandlingarna med Undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man säkerställa att yrkesutbildningen effektivt stöder sysselsättningen i regionen och tillgodoser företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov. Allmänt taget är det bra att komma ihåg yrkesutbildningens viktiga roll som en del av kommunernas hela fostrings- och bildningsuppgift: yrkesutbildningen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolorna.
Även om inte alla utbildningsanordnare kan delta i försöket i det här skedet anser Kommunförbundet att det är viktigt att särskilt stora och medelstora sektorsövergripande utbildningsanordnare med kommunal bakgrund och deras medlems- och ägarkommuner drar nytta av de lärdomar som försöket ger när deras egen verksamhet utvecklas.
Kommunförbundet har tillsammans med FCG startat OMA2-projektet, vars mål är att utveckla strategiska partnerskap mellan anordnare av yrkesutbildning med kommunal bakgrund och stärka kommunernas ägarstyrning. Genom ett starkare samarbete kan man bättre tillgodose regionens kompetensbehov och sysselsättning. I projektet deltar cirka en tredjedel av de kommunägda yrkesutbildningsanordnarna samt deras ägarkommuner, och utvecklingsarbetet genomförs både lokalt och nationellt.
”Målen för OMA2-projektet och försöket med verksamhetsstyrning stöder varandra. Ett närmare samarbete med ägarkommunerna och andra centrala intressentgrupper i regionen ger en god grund för de utvalda utbildningsanordnarnas förhandlingar med ministeriet. Kommunerna bör nu stärka sin ägarstyrning inom yrkesutbildningen oavsett om man blivit vald till försöket eller inte”, säger projektchef Emma Holsti.
Närmare upplysningar och intervjuer:
Maarit Kallio-Savela, utvecklingschef, maarit.kallio-savela@kommunforbundet.fi, +358 50 437 0045
Emma Holsti, projektchef, emma.holsti@kommunforbundet.fi, +358 40 410 8814
Följande anordnare av yrkesutbildning har valts till försöket med verksamhetsstyrning:
1. Ammattiopisto Luovi Oy
2. Ammattiopisto Spesia Oy
3. AVA-instituutin Kannatusyhdistys ry
4. Careeria Oy
5. Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia
6. Helsingin kaupunki
7. Hyria koulutus Oy
8. Itä-Savon koulutuskuntayhtymä
9. Jyväskylän koulutuskuntayhtymä Gradia
10. Järviseudun Koulutuskuntayhtymä
11. Kemi-Tornionlaakson koulutuskuntayhtymä Lappia
12. Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä
13. Kiipulasäätiö sr
14. Kotkan-Haminan seudun koulutuskuntayhtymä
15. Koulutuskeskus Salpaus -kuntayhtymä
16. Koulutuskuntayhtymä Brahe
17. Koulutuskuntayhtymä OSAO
18. Koulutuskuntayhtymä Tavastia
19. Kouvolan Ammattiopisto Oy
20. Live-säätiö sr
21. Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä
22. Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä
23. Mercuria kauppaoppilaitos Oy
24. Optima samkommun
25. Perho Liiketalousopisto Oy
26. Pohjois-Karjalan Koulutuskuntayhtymä
27. Raision Seudun Koulutuskuntayhtymä
28. Rovaniemen Koulutuskuntayhtymä
29. SASKY koulutuskuntayhtymä
30. Satakunnan koulutuskuntayhtymä
31. Savon Koulutuskuntayhtymä
32. Seinäjoen koulutuskuntayhtymä
33. Suomen Yrittäjäopisto Oy
34. Svenska Österbottens förbund för Utbildning och Kultur
35. Tampereen Aikuiskoulutussäätiö sr
36. Tampereen kaupunki
37. Työtehoseura ry
38. Vantaan kaupunki
39. Ylä-Savon koulutuskuntayhtymä
40. Äänekosken Ammatillisen Koulutuksen kuntayhtymä
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande
Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin
Kuntaliitto PISA-tuloksista: Paljon on tehty, mutta keskitytäänkö oikeisiin asioihin?8.9.2026 10:39:54 EEST | Tiedote
Suomalaisten nuorten osaaminen heikkeni tuoreissa PISA-tuloksissa. Kuntaliittoa huolestuttaa, että liian moni nuori jää peruskoulun päättyessä heikkojen taitojen varaan. Myös oppilaiden väliset osaamiserot ovat kasvaneet pitkällä aikavälillä. Samanikäisten ja samalla vuosiluokalla olevien oppilaiden taidoissa, opiskelumotivaatiossa ja hyvinvoinnissa on huomattavia eroja. ”Erityisen suurta huolta aiheuttaa kokonaistilanne, osaamisen yleinen heikkeneminen. Jos oppilas hyvinä Pisa-vuosina sai kasin, nykyisin hän saa samalla osaamisellaan arvosanaksi kympin. Lisäksi heikkojen osaajien määrä on hälyttävällä tavalla lisääntynyt, eikä ns. huippuosaajia ole yhtä paljon kuin ennen”, painottaa erityisasiantuntija Mari Sjöström. ”Suomen tärkein PISA-luku ei ole sijoitus. Se on niiden nuorten määrä, joiden taidot eivät peruskoulun päättyessä riitä jatko-opintoihin ja työelämään. Pienenevien ikäluokkien Suomessa jokaisen lapsen osaaminen tarvitaan. Meillä ei ole varaa siihen, että osa nuorista jää
Utredning: Personal inom ungdomsarbetet lämnas utanför det riksomfattande arbetet för att förebygga ungdomsbrottslighet2.9.2026 14:23:22 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet genomförde i början av 2026 en enkät (på finska) till kommunernas ungdomsväsende om läget för, kvaliteten på och utvecklingsbehoven inom ankarverksamheten, som förebygger ungdomsbrottslighet. Sammanlagt 117 ungdomsarbetare från 97 kommuner och samtliga välfärdsområden besvarade enkäten. – Tre utmaningar framträder i svaren: ungdomsarbetets roll är för liten i många kommuner, verksamheten inleds ofta först när problemen redan har eskalerat och det finns oklarheter i verksamhetsmodellens strukturer och praxis som försvårar samarbetet och hänvisningen av unga till tjänsten, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Selvitys: Nuorisotyön ammattilaiset jäävät sivuun nuorisorikollisuutta ehkäisevässä, valtakunnallisessa työssä2.9.2026 14:23:04 EEST | Tiedote
Kuntaliitto toteutti kuntien nuorisotoimille kyselyn nuorisorikollisuutta ehkäisevän Ankkuritoiminnan tilanteesta, laadusta ja kehittämistarpeista alkuvuonna 2026. Vastauksia saatiin 117 nuorisotyöntekijältä 97 kunnasta, kaikilta hyvinvointialueilta. – Vastauksista nousee kolme haastetta: nuorisotyön rooli jää monissa kunnissa liian vähäiseksi, toiminta käynnistyy usein vasta ongelmien jo kärjistyttyä ja toimintamallin rakenteisiin sekä käytäntöihin liittyy epäselvyyksiä, jotka vaikeuttavat yhteistyötä ja nuorten ohjautumista palvelun piiriin, sanoo erityisasiantuntija Elsa Mantere.
Kunnianhimoton budjettiriihi ei tuonut helpotusta kuntatalouteen1.9.2026 20:37:22 EEST | Tiedote
Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Timo Reina arvioi hallituksen viimeistä budjettiriihtä, kuten koko Orpon hallituskautta, kuntien kannalta kunnianhimottomaksi. - Kuntauudistukset ovat pysähtyneet, kiinteistöverouudistukselle tuli viimeinen naula arkkuun tämän päivän päätöksillä, kuntien valtionosuusleikkaukset ovat kasvaneet, eikä sääntelyn väljentämisessä ole edistytty, Reina tiivistää.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum