Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunala ordförande på hel- eller deltid i 24 städer eller kommuner

27.10.2025 06:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande

Dela

Sammanlagt 24 städer eller kommuner har ordförande på heltid eller deltid. Under den valperiod som inleddes i somras sköter 54 förtroendevalda sitt uppdrag antingen på heltid eller på deltid. I en rapport som Kommunförbundet genomfört granskades städernas och kommunernas ordförande i början av fullmäktigeperioden 2025–2029. Både de som var ordförande och de som var borgmästare ingick i granskningen.

Det finns ordförande på hel- eller deltid i alla städer med över 100 000 invånare. Mer än 40 procent av de städer som har 50 001 till 100 000 invånare har sådana ordförande. I ungefär var femte stad eller kommun med 20 000–50 000 invånare finns det en ordförande på hel- eller deltid. I kommuner med färre än 20 000 invånare är dessa hel- eller deltidsuppdrag sällsynta – undantag utgör Nådendal, Sodankylä, Posio och Puolanka.

Bland dem som är ordförande på hel- eller deltid är 46 procent kvinnor och 54 procent män. Medelåldern bland ordförandena är 48 år. Den yngsta är 30 år och den äldsta 77.

Drygt hälften av ordförandena, 54 procent, verkar för närvarande också som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige i det egna välfärdsområdet. 

Bland dem som är ordförande på hel- eller deltid verkade hälften på hel- eller deltid även under den föregående valperioden.

Antalet personer som sköter ordförandeuppdraget på hel- eller deltid har förblivit oförändrat

Åbo var först med att införa ordförandeskap på heltid i kommunstyrelsen redan år 2005, och Tammerfors var den första staden som tog i bruk borgmästarmodellen år 2007.

– Bestämmelser om förtroendevalda på hel- eller deltid samt om borgmästare infördes i kommunallagen 2015. Ändringen syftade till att klargöra kommunstyrelsens ordförandes ställning. Den ökade arbetsbördan för kommunstyrelsens ordförande har lett till ett ökat tryck på att sköta uppdraget på hel- eller deltid, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Antalet ordförande på hel- eller deltid ökade kraftigt särskilt före fullmäktigeperioden 2017–2021. I början av denna fullmäktigeperiod finns det nästan lika många ordförande med hel- eller deltidsarvode, och lika många kommuner med sådana ordförande, som under den förra fullmäktigeperioden. Kouvola är den senaste staden som har infört ordförandeskap på heltid i styrelsen. Joensuu, Villmanstrand och Vasa har i sin förvaltningsstadga skrivit in möjligheten för styrelsens ordförande att sköta uppdraget på hel- eller deltid, men i dessa städer utnyttjar ordföranden inte denna möjlighet. I Joensuu och Lojo sköts ordförandeskapet i styrelsen av en riksdagsledamot.

Det har ansetts vara bra att möjliggöra ett ordförandeskap på heltid och deltid, men systemet behöver också ständigt utvecklas. 

– Av resultaten i beslutsfattarundersökningen 2024 (länk) framgår det att skötseln av ett förtroendeuppdrag på hel- eller deltid som utvecklingsåtgärd eller praxis i den egna kommunen delar de kommunala beslutsfattarnas åsikter ganska kraftigt; 39 procent ställer sig positivt till det, 36 procent motsätter sig det, konstaterar Pekola-Sjöblom.

Mer information

Marianne Pekola-Sjöblom
Forskningschef, Kommunförbundet
050 337 5634

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K

Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote

Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.

Kommunförbundet om PISA-resultaten: Mycket har gjorts, men står rätt saker i fokus?8.9.2026 10:39:54 EEST | Pressmeddelande

Finländska ungdomars kunskaper har försämrats, enligt de nya PISA-resultaten. Kommunförbundet ser med oro på att alltför många unga går ut grundskolan med svaga kunskaper. Även kunskapsskillnaderna mellan eleverna har ökat över tid. Sambandet mellan elevernas bakgrund och inlärningsresultat har förstärkts under de senaste PISA-omgångarna. Det finns stora skillnader i färdigheter, studiemotivation och välbefinnande mellan elever i samma ålder och på samma årskurs. ”Mest oroväckande är situationen som helhet, att kunskaperna försämras överlag. Om en elev under de goda PISA-åren fick vitsordet 8, får han eller hon i dag vitsordet 10 för samma kunskaper. Dessutom har antalet svaga elever ökat i alarmerande utsträckning, och det finns inte så många s.k. toppelever som tidigare”, påpekar Mari Sjöström, specialsakkunnig. ”Finlands viktigaste PISA-siffra är inte placeringen. Det är antalet unga som inte har tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv efter grundskolan. Med Fin

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye