De färdigställda planerna för avrinningsområden stöder skyddet av Skärgårdshavet

Planen för avrinningsområdet är en kartläggning av avrinningsområdet för ett visst vattenområde i Skärgårdshavets avrinningsområde. Planen beskriver situationen och egenskaperna för området i fråga, samt föreslår lösningar på utmaningarna med vattenskyddet i området.  Med hjälp av planerna samordnas åtgärderna för avrinningsområdet utifrån behoven av att förbättra situationen för vattenområdet, beslutsfattandet stöds och åtgärderna riktas dit de har störst inverkan. Planerna för avrinningsområdena är viktiga för att minska näringsbelastningen i Skärgårdshavet, eftersom Skärgårdshavets tillstånd beror på de åtgärder som vidtas i hela avrinningsområdet såväl på åkrarna, i skogarna som i den byggda miljön. 

Målet med Petteri Orpos regeringsprogram är att förbättra återvinningen av näringsämnen i Skärgårdshavets avrinningsområde och avsevärt minska näringsbelastningen i Skärgårdshavet.

"Färdigställandet av planerna för avrinningsområden är en betydande mellanetapp. Största delen av näringsbelastningen kommer från avrinningsområdet, i synnerhet från jordbruket, så utmaningen med vattenskyddet måste lösas på land i samarbete mellan aktörerna i området", säger miljö- och klimatminister Sari Multala. Åtgärdsförslagen i planerna för avrinningsområden har sammanställts som kartmaterial. Förslagen grundar sig på kartgranskningar som gjorts för planerna för avrinningsområden. Förslagen är olika naturenliga åtgärder för vattenhantering, såsom våtmarker, tvåstegsdiken, grunddammar eller restaurering av myrar.

Planerna för avrinningsområden har utarbetats i samarbete med kommuner, markägare, jordbrukare, invånare och föreningar. Programmet Skärgårdshavet har ordnat sammanlagt 15 möten för allmänheten. Vid mötena för allmänheten har lokalbefolkningen haft möjlighet att kommentera planerna och framföra sina egna åsikter om de föreslagna åtgärderna och deras placering. Samarbete säkerställer att de lösningar som planerna erbjuder är genomförbara och lämpliga för de lokala förhållandena. Åtgärderna är frivilliga för markägarna.

"Mötena för allmänheten har lockat bra med deltagare, sammanlagt över 500 personer! Det finns ett tydligt intresse för ärendet”, gläder sig programchefen för Skärgårdshavsprogrammet Essi Hillgren, från Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

Planerna för avrinningsområden har redan utnyttjats i projektplaneringen. De har använts till hjälp för diskussioner med markägare och för att öka samarbetet mellan aktörerna i området. Även i kommunerna i området har planerna väckt intresse. Avsikten är också att planerna ska användas omfattande och mångsidigt.

På lång sikt påverkar planerna miljön och näringarna i området. Målet med åtgärderna för vattenhanteringen i avrinningsområdena är att minska belastningen av näringsämnen och fasta partiklar samt förbättra vattenhushållningen för åkrar, vilket gynnar både jordbruket och Skärgårdshavet.

De färdiga planerna täcker området i stor utsträckning

Planerna för avrinningsområden har utarbetats för Skärgårdshavsprogrammets pilotområden:

• Aura å
• Kimitoön
• Pemar å

Arbetet på pilotområdena fungerar som exempel för planering av vattenhanteringen och genomförande av åtgärder utgående från avrinningsområdet. I planerna för avrinningsområdena på pilotområdena gjordes noggrannare planering för några utvalda delavrinningsområden. Auraåstiftelsen, Paimionjoki-yhdistys och Kimitoöns kommun ansvarar för arbetet med pilotområdena. Koordinatorerna för pilotområdena har en nyckelroll i genomförandet av planerna för avrinningsområdena. En motsvarande verksamhetsmodell främjas också inom andra planeringsområden:

• Uskela å och Halikko å
• Virmo å
• Pargas
• Vemo och Puttaanjoki
• Hirvijoki (under beredning)
• Reso å och Ruskonjoki (under beredning)
• Kisko å-Bjärnå å (under beredning)
• Sirppujoki, Nystad-Pyhäranta (under beredning)
• Tövsala-Gustavs (under beredning)
• Nådendal (under beredning)
• S:t Karins (under beredning)
• Sagu övre del (under beredning)

Skärgårdshavets avrinningsområde är indelat i nio delavrinningsområden, det vill säga avrinningsområdena för de största åarna samt kustområden, som i planeringen har delats in i mindre helheter. Detta underlättar ibruktagandet och koordineringen av planerna samt åskådliggör hur inlandet kan påverka tillståndet i Skärgårdshavet. Afry Finland Oy, Ramboll Oy och Maveplan Oy har ansvarat för beredningen av planerna.

Bland planeringsområdena saknas till exempel Laajokis avrinningsområde och en del av Sagu. Sydvästra Finlands vattenskyddsförening genomför planeringen för dessa områden på beställning av andra aktörer. 

Från planer till praktiska åtgärder

Planerna för avrinningsområdena fungerar som grund för konkreta vattenskyddsåtgärder, som genomförs tillsammans med markägare och andra aktörer. Livskraftscentralen i Sydvästra Finland stöder även i fortsättningen ibruktagandet av planerna. Planerna är tillgängliga för alla och alla är välkomna att genomföra de åtgärder som planerna föreslår.

Samarbetet fortsätter också i genomförandet av eventuella konstruktioner för vattenhantering: objekten i åtgärdsplanerna granskas i terrängen och planeras tillsammans med markägaren, om det finns intresse för genomförande.

"I planeringen av objekten är det viktigt att markägarna deltar i planeringen redan från början. En plats som sett lämplig ut på kartan lämpar sig inte alltid för konstruktionen och ofta hittas ett bättre läge genom ett terrängbesök eller på förslag av markägaren", beskriver Jenni Jääskeläinen, koordinator för Skärgårdshavsprogrammet.

Utöver Skärgårdshavsprogrammet främjas ibruktagandet av planerna för avrinningsområden i Virmovikens avrinningsområde i projektet ACWA Life, samt i projektet för samarbete mellan Villnäsvikens och Virmovikens avrinningsområden. Salo stads projekt Elinvoimainen Uskelanjoki verkställer planen för Uskela ås avrinningsområde.

"Det egentliga arbetet börjar nu. Vårt mål är att för varje avrinningsområde hitta en aktör som främjar genomförandet av planen. Vi uppmuntrar alla att bekanta sig med planerna och identifiera sina egna möjligheter att delta till exempel på ett litet delavrinningsområde! För att finansiera åtgärderna går det att ansöka om understöd för vatten- och havsvård och dessutom har vi träffat kommuner, av vilka många är beredda att stödja lokala föreningar i genomförandet av projekten", uppmuntrar Jenni Jääskeläinen.

Livskraftscentralen kan ge mer information om finansieringsmöjligheterna och hjälp med projektplaneringen.

Bekanta dig med de färdigställda planerna på livskraftscentralens webbplats.

Mer information:

• Essi Hillgren, programchef Skärgårdshavsprogrammet, Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, tfn 050 478 3528, essi.hillgren@elinvoimakeskus.fi
• Jenni Jääskeläinen, koordinator Skärgårdshavsprogrammet, Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, tfn +358 295 022 158, jenni.jaaskelainen@elinvoimakeskus.fi