Undersökning: Artificiell intelligens lättade på vårdarnas minnesbelastning och frigjorde tid för vård
8.9.2026 06:00:00 EEST | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
AI-assisterad röstanteckning sparade arbetstid, minskade vårdarnas minnesbelastning och förändrade anteckningsrytmen på vårdhemmen. Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning beror fördelarna dock på hur bra tekniken anpassas till vårdarbetets vardag.
I vårdarbetet behövs yrkespersonernas tid framför allt för att bemöta människor. Mycket tid går emellertid också åt till att göra journalanteckningar och andra uppgifter som stödjer vårdarbetet.
I Arbetshälsoinstitutets projekt Tekoälyratkaisut hoivassa (AI-lösningar i vården) undersöktes införandet av röstanteckningar som baserar sig på generativ artificiell intelligens på vårdhem. I undersökningen granskades särskilt den arbetstid som användes för anteckningar samt vårdarnas upplevda förändringar i arbetet.
– Ett smidigare sätt att göra journalanteckningar kan minska arbetets belastning och öka tiden som används för det egentliga vårdarbetet. I bästa fall kan artificiell intelligens förbättra både arbetsproduktiviteten och arbetsflödet, säger utvecklingschef Teppo Valtonen på Arbetshälsoinstitutet.
Röstanteckningar sparade tid och minskade mängden som skulle kommas ihåg
Arbetstiden som användes för anteckningar minskade betydligt efter att röstanteckningar togs i bruk. Baserat på systemdata halverades tiden för anteckning av vårdåtgärder från cirka 45 minuter till 21 minuter per arbetstagare och dag. Kvaliteten på anteckningarna förblev minst på samma nivå som när de antecknades på dator.
Samtidigt förändrades anteckningsrytmen. Anteckningar gjordes under hela dagen och samtidigt som vårdarbetet i stället för att de ackumulerades i slutet av arbetsskiftet. Vårdarna upplevde också att detta frigjorde tid för till exempel att motionera de boende och annan verksamhet.
Röstanteckning lättade också på vårdarnas minnesbelastning. När man kunde anteckna saker direkt behövde man inte komma ihåg dem för senare anteckning. I intervjuer med vårdarna framkom att röstanteckningar gjorde det lättare att komma ihåg som en central kognitiv fördel.
Dessutom konstaterades att röstanteckningar i vissa situationer kan bli en del av det egentliga vårdarbetet. Anteckningarna kunde göras i den boendes närvaro och ibland även tillsammans med den boende. Det är emellertid viktigt att yrkespersonen gör ett situationsanpassat omdöme, eftersom det till exempel inte alltid är ändamålsenligt att säga känsliga ärenden högt.
Teknikens fördelar förutsätter framgångsrik implementering
Enligt undersökningen underlättar röstanteckningar journalföringen, men minskar inte vårdarens ansvar. Vårdaren måste fortfarande kontrollera och vid behov korrigera texten som genererats av artificiell intelligens. Det kräver noggrannhet och en ny typ av kompetens.
Fördelarna påverkas också av hur bra tekniken fungerar och passar i det dagliga arbetet. Fel i röstigenkänningen, tekniska problem och dålig kompatibilitet med andra system kan försvåra arbetet.
– Införandet av artificiell intelligens förändrar inte bara arbetsredskapen, utan även sätten att utföra arbetet och arbetsfördelningen mellan människa och teknik. Därför lönar det sig att involvera arbetstagarna i planeringen av ny teknik så tidigt som möjligt, betonar Valtonen.
Tarja Kvist, medlem i projektets styrgrupp och professor i vårdvetenskap vid Östra Finlands universitet, ser resultaten som av större betydelse för hela vårdbranschen.
– Med tanke på vårdbranschens dragnings- och hållkraft är det viktigt att yrkespersonerna kan använda sin kompetens till det egentliga vårdarbetet. Om tekniken kan minska belastningen som är kopplad till journalföring och stödja bemötandet av de boende, kan det också ha betydelse för arbetets meningsfullhet och branschens attraktionskraft, säger Kvist.
Projektet Tekoälyratkaisut hoivassa (AI-lösningar i vården)
- I projektet undersöktes införandet av röstanteckningar som baserar sig på generativ artificiell intelligens på vårdhem.
- I undersökningen användes intervjuer samt röstantecknings- och inomhuspositioneringsdata. Dessutom gjordes en internationell litteraturöversikt om teknikens effekter på vård- och omsorgsarbete och arbetstagarnas välbefinnande.
- Projektet genomfördes åren 2025–2026 i samarbete med Attendo Oy, Better Care Technologies Oy:n (Moiva) och Iiwari Tracking Solutions Oy.
- Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.
Tutustu
- Undersökningsrapport (på finska, julkari.fi): Tekoälyratkaisut hoivassa: hankkeen loppuraportti
- Rekommendationer och utvärderingsformulär (på finska): Tekoälystä hyötyä ja helppoutta hoivaan
- Projektsida för Tekoälyratkaisut hoivassa (på finska, ttl.fi): Tekoälyratkaisut hoivassa
Ytterligare information
- Teppo Valtonen, utvecklingschef, Arbetshälsoinstitutet, teppo.valtonen@ttl.fi, +358 30 474 2625
- Praktiska erfarenheter av implementering av röstanteckning: Minna Nissinen, teknik- och utvecklingsdirektör, Attendo, minna.nissinen@attendo.fi, +358 40 766 6726
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiMarika PaasospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504497541marika.paaso@ttl.fiLänkar
Arbetshälsoinstitutet är Finlands ledande arbetslivsexpert. Vi forskar förhållandet mellan arbete och hälsa på ett tvärvetenskapligt sätt och erbjuder forskningsdata i form av praktiska lösningar till hjälp för det dagliga arbetet. Vi gör det finländska arbetslivet till världens bästa arbetsliv.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Undersökning: Arbetsplatserna ser positivt på familjeledigheter men praxis kan förbättras6.10.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Familjeledighetsreformen 2022 syns på arbetsplatserna som längre familjeledigheter för pappor. Attityden till familjeledigheter är i huvudsak positiv, men en del arbetsplatser har ännu lite praxis som stödjer dem. Utöver en positiv stämning behövs dokumenterad familjevänlig praxis, som också beaktar olika familjesituationer.
Tutkimus: Työpaikoilla suhtaudutaan perhevapaisiin myönteisesti, mutta käytännöissä on kehitettävää6.10.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Vuoden 2022 perhevapaauudistus näkyy työpaikoilla isien pidempinä perhevapaina. Suhtautuminen perhevapaisiin on pääosin myönteistä, mutta niitä tukevia käytäntöjä on vielä osassa työpaikkoja vähemmän. Myönteisen ilmapiirin lisäksi tarvitaan kirjattuja perheystävällisiä käytäntöjä, jotka huomioivat myös erilaiset perhetilanteet.
Study: Workplaces view parental leave positively, but there is room for improvement in practices6.10.2026 06:00:00 EEST | Press release
The 2022 parental leave reform is reflected at workplaces through longer parental leave periods taken by fathers. Attitudes towards parental leave are mainly positive, but some workplaces still have few practices supporting it. In addition to a positive atmosphere, documented family-friendly practices that also take into account different family situations are needed.
Finländarnas arbetsförmåga har stärkts, men symtomen på utbrändhet är oförändrade5.10.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt undersökningen Hur mår Finland? upplevs arbetsförmågan vara något bättre än tidigare. På den starkaste nivån låg upplevelsen av fysisk arbetsförmåga, på den svagaste nivån emotionell arbetsförmåga. Unga bedömde sin kognitiva och fysiska arbetsförmåga något högre än andra, men deras välbefinnande i arbetet var sämre. För att minska symtomen på utbrändhet bör man rikta åtgärder mot byråkratiska krav och rollkonflikter.
Suomalaisten työkyky vahvistunut, mutta työuupumusoireilu ennallaan5.10.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Miten Suomi voi? -tutkimuksen mukaan työkyky koetaan hieman aiempaa paremmaksi. Vahvimmalla tasolla oli kokemus fyysisestä työkyvystä, heikoimmalla tasolla emotionaalinen työkyky. Nuoret arvioivat kognitiivisen ja fyysisen työkykynsä hieman muita korkeammalle, mutta heidän työhyvinvointinsa oli heikompaa. Työuupumusoireilun vähentämiseksi toimenpiteitä kannattaisi kohdentaa byrokratiavaatimuksiin ja rooliristiriitoihin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum