Kommunförbundets ekonomibarometer: Det samhällsekonomiska uppsvinget syns ännu inte i uppskattningarna för kommunekonomin

Kommunernas ekonomiska nuläge ter sig rätt stabilt, enligt ekonomidirektörernas senaste bedömningar.  På 12 månaders sikt ser utsikterna dock en aning sämre ut. Hela 40 procent av kommunernas ekonomidirektörer anser att det finns ett tryck på att höja skattesatsen. Dessutom anser de flesta att det finns ett måttligt eller stort behov av anpassningsåtgärder även i framtiden. Enligt ekonomidirektörerna kommer det ekonomiska spelrummet att minska i kommuner av alla storlekar under de kommande 10 åren. Det framgår av enkäten Ekonomibarometern, som Kommunförbundet genomfört i höst.

Ekonomibarometern genomfördes 1–7.9.2026 och besvarades av ekonomidirektörerna i 208 kommuner. Det finns totalt 292 kommuner på fastlandet. 

I enkäten bedömde ekonomidirektörerna det ekonomiska nuläget samt utsikterna för ekonomin om 12 månader. Svaren gavs på skalan 1–6, där en etta var mycket dåligt och en sexa mycket bra. Dessutom bedömde de trycket på att höja skattesatsen, behovet av anpassningsåtgärder och utvecklingen av det ekonomiska spelrummet under de kommande 10 åren.

De ekonomiska utsikterna har försvagats mest i kommuner med 5 000–20 000 invånare 

När man ser på de ekonomibarometrar som årligen utförts på hösten, har uppskattningarna av kommunernas ekonomiska nuläge stabiliserats kring medeltalet 3,4. I höstens ekonomibarometer var det dock en större andel än tidigare som bedömde kommunens ekonomiska läge som ganska bra. Hela 65 procent av ekonomidirektörerna gav en bedömning av nuläget nära medelvärdet (ganska dåligt eller ganska bra). 

-Den ekonomiska situationen upplevs nu som mycket jämn i olika kommunstorleksklasser, men stämningarna varierar regionalt. Stämningarna påverkas bland annat av de krympande åldersklasserna av unga och personer i arbetsför ålder, den ökade arbetslösheten samt stora investeringar i enskilda objekt, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Bedömningarna av de ekonomiska utsikterna på 12 månaders sikt är något mer pessimistiska än bedömningarna av nuläget, men ligger trots de svåra tiderna ändå på en rimlig nivå.  Medeltalet för de ekonomiska förväntningarna är nu 3,05, medan det i våras var 3,10. Ekonomidirektörernas svar rör sig allt mer mot ytterligheterna.

Mest förväntas de ekonomiska utsikterna försvagas i kommuner med 5 000–20 000 invånare. I de stora städerna anses utsikterna däremot se rätt bra ut även på 12 månaders sikt.

- Stämningarna i de stora städerna har förbättrats sedan den förra enkäten. Åtminstone delvis kan svaren förklaras av de kraftfulla program för balansering av ekonomin som inletts under de senaste månaderna. Uppsvinget i de samhällsekonomiska sifforna har inte gett någon draghjälp, eftersom kommunernas ekonomiska utveckling har varit svag under början av året, säger Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Det finns stora regionala skillnader i stämningarna. Bedömningarna av det ekonomiska nuläget varierar mellan 2,0 och 4,0. Svagast upplevs nuläget i Kymmenedalen, medan det återigen upplevs som starkast i Mellersta Österbotten.

På 12 månaders sikt bedöms de ekonomiska utsikterna som starkast i Mellersta Österbotten och som svagast i Kymmenedalen och Norra Karelen.

Kommunernas ekonomiska spelrum fortsätter krympa under de kommande åren 

Enligt Ekonomibarometern står nästan hela kommunsektorn inför ytterligare anpassningsåtgärder. Största delen av de tillfrågade (över 80 %) bedömde att den egna kommunens behov av anpassningsåtgärder är åtminstone måttliga. I 70 kommuner råder i höst ett stort tryck på anpassningsåtgärder.  

I enkäten ombads ekonomidirektörerna också ta ställning till trycket på att höja kommunalskattesatsen. Mer än 40 procent bedömde att det finns ett tryck på att höja skattesatsen med minst 0,2 procentenheter. Nästan 10 procent ansåg att det kan behövas en höjning på upp till 0,5 procentenheter. Det största trycket på skattehöjning råder enligt enkäten i kommuner med 20 000–100 000 invånare.

Minna Punakallio säger att man inte utifrån enkäten kan dra entydiga slutsatser om hur många kommuner eller städer som höjer kommunalskattesatsen nästa år. Bara en del av trycket på att anpassa ekonomin och höja skatten kommer i slutändan att resultera i beslut om en skattehöjning. Svaren visar dock tydligt att kommunerna har allt större utmaningar i sitt budgetarbete.

Kommunernas ekonomiska spelrum krymper, vilket kommer göra det svårare att tillhandahålla kommunal basservice i framtiden. Omkring 80 procent av enkätdeltagarna uppskattade att det ekonomiska spelrummet kommer att fortsätta minska under de kommande åren. Mest spelrum finns enligt enkäten i de största städerna.

Ytterligare information:

Chefsekonomi Minna Punakallio, tfn. 040 751 5175 

Vad är Ekonomibarometern?

Ekonomibarometern är en enkät som Kommunförbundet genomför cirka två gånger om året och som riktar sig till kommunernas ekonomiledning. Den kartlägger kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom aktuella ekonomiska teman.