Var tredje kvinna född 1997 har fått en förmån vid arbetsoförmåga eller rehabiliterande psykoterapi på grund av psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

FPA:s forskare granskade hur stor andel av dem som föddes i Finland 1997 som från 16 års ålder till utgången av 2025 har fått sjukdagpenning, rehabiliterande psykoterapi eller sjukpension för viss tid eller tills vidare på grund av en psykisk diagnos.

Innan 28 års ålder har 33,9 procent av kvinnorna och 15,3 procent av männen fått minst en av de förmåner som ingick i undersökningen eller rehabiliterande psykoterapi.

Såvitt man känner till visar undersökningen för första gången hur stor andel av en årskull född i Finland som under tonåren och det tidiga vuxenlivet har fått någon av dessa förmåner eller rehabiliterande psykoterapi.

– Den offentliga debatten koncentrerar sig ofta på enskilda tjänster och förmåner, men det är viktigt att vi förstår hur stora fenomen på befolkningsnivå det egentligen handlar om. Samtidigt är det bra att komma ihåg att myndighetsregister mäter användningen av förmåner och tjänster, och inte direkt den psykiska hälsan eller utmaningar med den, säger Miika Vuori, FPA:s forskningschef.

Var sjätte kvinna har fått rehabiliterande psykoterapi

Av kvinnorna har 25 procent fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa, jämfört med 12 procent av männen. Rehabiliterande psykoterapi har beviljats 16 procent av kvinnorna och under 4 procent av männen. Hälften av dem som har fått rehabiliterande psykoterapi har också fått sjukdagpenning.

– Det är särskilt anmärkningsvärt att rehabiliterande psykoterapi är så vanligt bland unga kvinnor. Också den stora skillnaden i förhållande till männen väcker frågor, säger Vuori.

Sjukpension lika vanlig bland unga män och kvinnor, men diagnoserna skiljde sig

Bland kvinnorna har 3,5 procent fått sjukpension för viss tid eller tills vidare, jämfört med 3,4 procent av männen. Andelen som har fått sjukpension var alltså nästan lika stor bland kvinnor och män, trots stora könsskillnader i fråga om sjukdagpenning och rehabiliterande psykoterapi.

Det finns dock en klar skillnad mellan diagnoserna som låg till grund för sjukpension. Hos 62 procent av männen och 37 procent av kvinnorna ingick en diagnos som gällde en intellektuell eller utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning i grunderna för sjukpensionen.

I register och statistik över unga med sjukpension är kategorin av psykiska diagnoser mycket bred och omfattar också diagnoser som gäller intellektuella eller utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. I fråga om sjukpension är dessa diagnoser framträdande bland unga män.

– Vi behöver mer information om hur unga mäns och kvinnors behov av stöd identifieras och om hur väl det stöd de får samt studie-, arbets- och andra miljöer svarar mot deras olika behov, säger Vuori.

Undersökningen omfattar alla 1997 födda

I undersökningen ingick över 57 000 personer födda i Finland 1997 som när uppföljningen inleddes levde och bodde i Finland. Materialet innehöll drygt 28 000 kvinnor och 29 000 män.

Andelen mottagare av förmåner eller rehabiliterande psykoterapi beräknades i förhållande till hela årskullen vid inledningen av uppföljningen. I undersökningen beaktades den diagnos mellan F10–F99 inom klassifikationen ICD-10 som låg till grund för den första sjukdagpenningsperioden och den första beviljade sjukpensionen för viss tid eller tills vidare samt förekomsten av minst ett besök inom rehabiliterande psykoterapi som ersatts av FPA.

Mer information

FPA:s forskare har också skrivit noggrannare om ämnet i FPA:s forskningsblogg.