Grunderna för de avgifter som ämbetsverken tar ut bör preciseras

Ministeriernas beslut om de avgifter som ämbetsverken tar ut är i huvudsak förenliga med lagen om grunderna för avgifter till staten. Lagens bestämmelser lämnar dock utrymme för tolkning och lagen har inte följts på ett enhetligt sätt inom olika förvaltningsområden.

"Överprissättning av den avgiftsbelagda verksamheten kan medföra omotiverat höga avgifter och underprissättning kan i sin tur leda till att kostnaderna täcks med anslag för annan verksamhet", säger ledande redovisningsrevisor Riitta-Liisa Heikkilä.

Revisionsverket granskade om ministeriernas beslut är förenliga med lagen om grunderna för avgifter till staten och om definitionen av prestationerna och avgifternas storlek grundar sig på lagen och ministeriernas beslut.

Prestationsbaserad beräkning skulle öka öppenheten

Vid granskningen kunde man inte i alla avseenden verifiera att offentligrättsliga prestationer, dvs. myndigheternas lagstadgade prestationer som producerats med ensamrätt, har prissatts korrekt, eftersom beräkningarna inte var tillräckligt exakta och aktuella. Dessutom var dokumentationen bristfällig.

En tredjedel av bokföringsenheterna gör prestationsbaserade beräkningar, medan de övriga gör beräkningar på en allmännare nivå. Noggrannare beräkning skulle öka öppenheten och transparensen.

Den avgiftsbelagda verksamhetens volym inom statsförvaltningen är betydande. År 2025 uppgick den avgiftsbelagda verksamhetens intäkter till 1 110 miljoner euro, varav andelen prestationer enligt lagen om grunderna för avgifter till staten uppgick till 729 miljoner euro.

Lagen om grunderna för avgifter till staten är från 1992. Under lagens giltighetstid har det skett betydande strukturella och funktionella förändringar i förvaltningen. Därför anser revisionsverket att behovet av att reformera lagen om grunderna för avgifter till staten bör bedömas.