Suomen Akatemia

Akademiprojektsbidrag till internationellt högklassiga projekt inom naturvetenskap och teknik

Dela

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat akademiprojektsbidrag till 78 forskningsprojekt. Projekten består av sammanlagt 102 delprojekt. Forskningsrådet finansierar projekten med totalt 45,7 miljoner euro.

De internationella experterna bedömde att hela 46 procent av alla ansökningar som riktades till forskningsrådet var utmärkta (helhetsbetyg 6 eller 5). Merparten av de projekt som fick betyget 6 finansierades, men endast 13 procent av de projekt som fick betyget 5 kunde finansieras.

Av de ansökningar som bedömdes vara utmärkta var 18 procent projekt av den yngre forskargenerationen; av de finansierade akademiprojekten stod den yngre forskargenerationen för 34 procent. Forskningsrådet finansierade projekt av den yngre forskargenerationen med sammanlagt 16,5 miljoner euro, varav 9,25 miljoner euro kom från en särskild bevillningsfullmakt för den yngre forskargenerationen. Den sökande ansågs representera den yngre forskargenerationen om hen hade avlagt doktorsexamen högst tio år sedan.

Akademiprojektsbidrag är ett av forskningsrådets viktigaste finansieringsinstrument för att främja forskningens kvalitet, genomslag och förnyelse. ”I år kom ett flertal projekt med djärva nya vetenskapliga initiativ. Dessutom fick vi högklassiga flervetenskapliga konsortieansökningar som bildats av flera forskningsorganisationer och där konsortiets mervärde var betydande”, säger forskningsrådets ordförande Reko Leino.

Då forskningsrådet fattar finansieringsbeslut betonar det forskningens vetenskapliga kvalitet, genomförbarhet, nyhetsvärde och potential till genombrott. Forskningsrådet strävar efter att bevilja finansiering inom så många forskningsområden som möjligt och att ta hänsyn till olika områdens särdrag.

Exempel på finansierade projekt

Anouar Belahcen och Alex Jung från Aalto-universitetet, Janne Keränen från Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Tatiana Minav från Tammerfors universitet har bildat ett konsortium som ska utveckla moderna intelligenta metoder för att övervaka elektromekaniska energiomvandlingssystem, dvs. kraftöverföringssystem. För att säkerställa att dessa system fungerar säkert och effektivt är det viktigt att i god tid identifiera de fel som kan uppstå. Inom ramen för projektet produceras syntetiska, anrikade data som kan användas för att lära algoritmer för artificiell intelligens. Dessa algoritmer förenar data från olika tillämpningsområden och drar nytta av metoder för överföring av lärande. Projektet förväntas ge ny information om hur artificiell intelligens kan utnyttjas optimalt i elmekaniska energiomvandlingssystem.

Kari Eskola från Jyväskylä universitet ska utveckla en teorianalys för kärnkollisioner med hög energi som hänför sig till testning av standardmodellen inom partikelfysik. Syftet är att med hjälp av mätresultat från partikelacceleratorerna vid CERN och Brookhaven National Laboratory utreda egenskaperna hos kvark-gluonplasma (QGP), som uppstår vid kärnkollisioner. I modelleringen utnyttjas olika kalkylmässiga metoder och den täcker hela kärnkollisionen. Projektet omfattar forskarutbildning på alla nivåer och är mycket aktuellt i och med kärnkollisionerna vid CERNs stora partikelaccelerator LHC.

Antero Kukko från Geodatacentralen vid Lantmäteriverket och Mikko Vastaranta från Östra Finlands universitet har för avsikt att ta fram en metod som gör det möjligt att bedöma densiteten hos trä på basis av utvecklingen av träets yttre egenskaper. Mätningen av densiteten hos trä spelar en viktig roll vid bedömningen av skogsresurser, förädlingen av träd och valet av optimala användningsändamål för trämaterial, inklusive bindning av koldioxid. De viktigaste faktorerna som förklarar variationen i träets densitet har att göra med tillväxt: förändring i stamform, längdtillväxt och trädkronans utveckling. Kukko och Vastaranta ska i sitt projekt utnyttja en laserskanningstidsserie av enstaka träd. Tidsserien gör det möjligt att detaljerat modellera och följa förändringar i trädens stamform, längdtillväxt och trädkrona.

Clare Strachan från Helsingfors universitet ska utveckla en metod för att förutse effekten av cytostatikabehandling av cancerpatienter innan behandlingen inleds. Metoden grundar sig på Raman-spektroskopi, där laserljus styrs till ett prov och det ljus som sedan sprids från cancerceller och cancervävnader observeras. Det spridda ljuset beror på molekylvariationer i provet. Denna molekylära information kan användas för att förutse patientens nytta av cytostatikabehandlingen. Metoden gör det möjligt att optimera behandlingen på individuell nivå och på så sätt förbättra behandlingssvaret.

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Bilder

Länkar

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Suomen Akatemia rahoittaa korkealaatuista tieteellistä tutkimusta, toimii tieteen ja tiedepolitiikan asiantuntijana sekä vahvistaa tieteen ja tutkimustyön asemaa yhteiskunnassa. Pyrimme toiminnassamme siihen, että suomalainen tutkimus uusiutuu, monipuolistuu ja kansainvälistyy. Luomme edellytyksiä tutkijankoulutukselle ja tutkijanuralle, kansainvälistymiselle ja tutkimustulosten hyödyntämiselle. Katamme kaikki tieteen ja tutkimuksen alat. Vuonna 2020 rahoitamme tutkimusta 413 miljoonalla eurolla. Akatemia toimii opetus- ja kulttuuriministeriön hallinnonalalla.

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Laatu, vaikuttavuus ja tieteen uudistuminen Suomen Akatemian jakaman rahoituksen kulmakivinä24.6.2020 10:29:11 EESTTiedote

Suomen Akatemia rahoitti syyskuun 2019 haussa 219 akatemiahanketta, joihin osallistuu yhteensä 263 osahanketta. Lisäksi rahoitusta myönnettiin 67 akatemiatutkijan, 107 tutkijatohtorin ja 12 kliinisen tutkijan tehtävään. Yhteensä tutkimuksen toimikunnat myönsivät rahoitusta 173,6 miljoonaa euroa laajasti eri tieteenaloille. Rahoituksen saaneista naisia oli 42 prosenttia.

Vetenskaplig kvalitet, genomslag och förnyelse hörnstenar i Finlands Akademis finansieringsbeslut24.6.2020 10:29:11 EESTTiedote

Finlands Akademis septemberutlysningen 2019 ledde till finansieringsbeslut för 219 akademiprojekt som omfattar totalt 263 delprojekt. Dessutom beviljade Akademin finansiering för 67 anställningar som akademiforskare, 107 anställningar som forskardoktor och 12 anställningar som klinisk forskare. Forskningsrådens finansiering riktades brett mot olika ämnesområden och uppgick sammantaget till 173,6 miljoner euro. Andelen kvinnor bland finansieringsmottagarna var 42 procent.

Pandemiat yhteiskunnallisena haasteena mukaan strategisen tutkimuksen uusiin teemaehdotuksiin16.6.2020 09:17:24 EESTTiedote

Suomen Akatemian yhteydessä toimiva strategisen tutkimuksen neuvosto (STN) ehdottaa valtioneuvostolle kolmea teemaa vuoden 2021 strategisen tutkimuksen ohjelmille . Teemoissa keskitytään hyvinvointiyhteiskunnan rakenteita haastavaan väestön ikärakenteen muutokseen, luonnon monimuotoisuuden uhkaavaan vähenemiseen sekä pandemioihin yhteiskunnallisena haasteena. Neuvoston ehdotukset uusiksi strategisen tutkimuksen teemoiksi: - Väestörakenteen muutokset – syyt, seuraukset ja ratkaisut - Elonkirjon köyhtymisen ympäristölliset ja yhteiskunnalliset yhteydet - Pandemiat yhteiskunnallisena haasteena Tutkimusteemoja läpileikkaavaksi painopisteeksi ehdotetaan hyvinvointia. Strategisen tutkimuksen vuotuisen teemavalmistelun tavoitteena on ennakoida Suomen tulevaisuuden kannalta merkittäviä yhteiskunnallisia haasteita. Uudet teemaehdotukset täydentävät myös strategisen tutkimuksen aiempia teemoja. Yhdessä strategisen tutkimuksen teemat luovat monipuolisen kokonaisuuden sekä tukevat tietoon perustuv

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum