Helsingin yliopisto

Åkrarnas gipsbehandling effektiviserar vattenskyddet inom jordbruket

Jaa

Gipsbehandlingen av åkrar har visat sig vara effektiv, säker och även accepterad av bönderna som en metod att minska jordbrukets fosforbelastning på Östersjön. Resultaten bygger på ett omfattande pilotprojekt där gipsspridning har testats i Egentliga Finland. Om gipsbehandlingen togs i bruk i större utsträckning skulle det bli möjligt att uppfylla de mål som Skyddskommissionen för Östersjön (HELCOM) har fastställt för Finlands del när det gäller att minska fosforbelastningen. Gipsbehandlingen har stor potential med tanke på hela Östersjön.

Gips är effektivt och säkert

Hösten 2016 spreds gips på mer än 1 500 hektar åkermark i Savijoki avrinningsområde i Egentliga Finland. En uppföljning av gipsspridningens effekter har skett såväl på åkrarna som i vattendraget.

– Uppföljningen av vattenkvaliteten i ån Savijoki bekräftar resultatet från tidigare undersökningar, det vill säga att fosforbelastningen från åkrarna minskar med 50 procent, säger specialforskare Petri Ekholm vid Finlands miljöcentral.

Gips (CaSO4∙H2O) innehåller lättupplösligt sulfat som småningom utlakas i vattendragen. I uppföljningar och laboratorieundersökningar har man emellertid inte observerat att de sulfathalter som mätts i åvatten skulle ha negativ effekt på utrotningshotad tjockskalig målarmussla, öring eller stor näckmossa.

Gipsbehandlingen något för Finland och de andra Östersjöländerna?

Det har beräknats att det i Södra Finlands kustområden finns cirka 540 000 hektar åkerareal som lämpar sig för gipsbehandling. I de här områdena kunde man börja planera inför att ta gips i bruk. Gipsbehandlingen passar smidigt in som en del av arbetet på bondgårdarna. Behandlingen minskar inte odlingsarealen eller skördarna men kan göra det lättare att luckra upp åkermarken.

– Gipsbehandlingen skulle minska fosformängden med 200–300 ton i Finland och i hela Östersjön med 1 500–2 000 ton per år. Det kostar cirka 70 euro att minska ett fosforkilo med hjälp av gips, medan det med jordbrukets andra metoder kostar cirka 220 euro, konstaterar professor Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet.

Utifrån pilotprojektet utarbetas ett förslag om att gipsbehandlingen ska läggas till listan över rekommenderade skyddsåtgärder som får nationellt stöd. Kostnadseffektiviteten för Östersjöskyddet ökar om gipsbehandlingen blir en av de metoder som används på till exempel EU-nivå.

Projektet NutriTrade, som finansieras av EU-programmet Interreg Central Baltic, har i ett pilotprojekt testat gipsbehandlingen som en innovativ skyddsmetod. I projektet SAVE utreds huruvida gipsbehandlingen lämpar sig för att förbättra tillståndet i Skärgårdshavet. Miljöministeriet finansierar projektet SAVE som genomförs av Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Markku Ollikainen, professor, Helsingfors universitet, tfn +385 2941 58065, markku.ollikainen@helsinki.fi

Kuvat

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Helsingin yliopisto
Helsingin yliopisto
PL 3
00014 Helsingin yliopisto

02941 911 (vaihde)http://www.helsinki.fi/yliopisto

Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta on uusiutuvien luonnonvarojen vastuullisen käytön asiantuntija Suomessa ja kansainvälisesti. Tieteenalamme ovat elintarvike-, maatalous-, metsä-, talous- ja ympäristötieteet.

Informatör Eeva Karmitsa, eeva.karmitsa@helsinki.fi, tel. 02941 58461

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingin yliopisto

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme