Antalet fångar började växa för första gången på länge

Andelen utlänningar bland de häktade utgör nu klart mer än en tredjedel. Det stora antalet asylsökande har påverkat fördelningen av nationaliteter. Antalet utländska fångar har dock ökat moderat i jämförelse med den totala mängden utlänningar som har anlänt till Finland. Stegringen i antalet fångar förklaras också av att den genomsnittliga anstalttiden har blivit längre. Genomsnittet av samhällspåföljdsklienter var ca 30 lägre än år 2015. Säkerhetssituationen var fortsatt god under 2016. Antalet rymningar från slutna fängelser uppgick till nio, år 2015 var siffran åtta.

Antalet fångar som befann sig i övervakad frihet på prov sjönk något jämfört med det föregående året, vilket innebär att resultatmålet inte uppnåddes. Det dagliga medeltalet av fångar som befann sig i övervakad frihet på prov gick ned till 203, då siffran år 2015 var 209. Bakom detta står bland annat en tydlig minskning av antalet kvinnliga dömda fångar under åren 2015 och 2016. Nedgången syns framför allt i Vånå fängelse, som i huvudsak ansvarat för beredning av övervakad frihet för kvinnliga fångar.

51,3 procent av de som frigivits direkt ur fängelse blev återintagna under en uppföljningsperiod på fem år. Däremot endast 39,6 procent av de som frigivits via övervakad frihet på prov dömdes på nytt till fängelse, samhällspåföljd eller övervakningsstraff. I båda siffror har en liten ökning skett jämfört med 2015.

Kostnaden för ett dygn i slutet fängelse gick på 200 euro per intagen år 2016. I öppen anstalt var kostnaden 116 euro och i övervakad frihet på prov bara 54 euro. Samhällspåföljder är betydligt billigare. Av dem kostar övervakningsstraff dyrast för samhället. Där är kostnaden ca 86 euro per dag. Dygnsutgiften för samhällstjänst, som är den vanligaste samhällspåföljden, var 2016 så låg som 12 euro.

Brister i förverkligandet av de intagnas rättigheter och skillnader i praxis mellan fängelser med mera påpekades i statens revisionsverks berättelse och i en undersökning av Helsingfors universitet under 2016. Brottspåföljdsmyndigheten kommer i framtiden att ägna mer uppmärksamhet åt förverkligande av jämlikhet och enhetlighet. Detta ska bland annat ske genom att stärka och förtydliga granskning av synpunkter från laglighetsövervakning, styrning av ämbetsverken och beredning av lagändringar samt konkretiseringsåtgärder.

Brottspåföljdsmyndighetens bokslut och årsrapport för 2016 i sin helhet står att läsa här.

Ytterligare uppgifter lämnas av generaldirektör Esa Vesterbacka, tel. 029 56 88400, och
planeringschef Pia Raassina-Terho, tel. 029 56 88 421