Institutet för hälsa och välfärd THL

Användning av specialrena inomhusutrymmen kan öka känslighet för symtom – personer med symtom ska stödas mångsidigt och baserat på kunskap

Dela

När en anställd eller skolelev uppvisar långvariga och mångformiga symtom i olika byggnader där man inte har konstaterat faktorer som orsakar symptom i inomhusluften, erbjuds som lösning allt oftare specialrena utrymmen både i skolorna och på arbetsplatserna.

Det finns inga medicinska grunder för användningen av specialrena utrymmen och de bör inte användas förrän deras långsiktiga konsekvenser för hälsan och välbefinnandet har utretts. I stället för att använda specialrena utrymmen borde man på ett förebyggande och mångsidigt sätt stöda personer med symtom i inomhusmiljöer.

Detta framgår av ställningstagandet från expertgruppen för hälso- och sjukvård inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ställningstagandet behandlade inte situationer där byggnadens alla användare, oberoende av symtom, tillfälligt flyttar till andra utrymmen, till exempel under tiden byggnaden repareras.

Användningen av specialrena utrymmen medför risker

I en situation där faktorer som orsakar symtom inte har konstaterats i byggnadens inomhusluft kan en förflyttning till specialrena utrymmen förvärra situationen. Åtgärden stärker uppfattningen att orsaken till symtomen är okända faktorer med anknytning till inomhusluften, vilket kan leda till ett allt värre undvikande beteende och nedsatt funktionsförmåga.

När specialförhållandena används som en lösning leder det ofta till att den som uppvisar symtom eller hens familjs fysiska och sociala livsmiljö minskar. Särskilt för barn kan detta ha långtgående skadliga konsekvenser.

Förflyttningar till specialrena utrymmen kan också förvärra riskuppfattningar, oro och skadliga upplevelser i fråga om inomhusluften hos andra personer som använder byggnaden eller hos anhöriga. Att betona farans betydelse kan stärka och upprätthålla funktionella symtom och öka risken för miljökänslighet.

"Vid förebyggande och vård av miljökänslighet är det viktigt att i synnerhet ingripa i uppfattningarna om olägenheter och risker med anknytning till inomhusluften. Detta förutsätter ansvarsfullhet i verksamheten och i de givna rekommendationerna hos alla aktörer, så som myndigheter, yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården, beslutsfattare, medier och organisationer”, säger överläkare Risto Vataja vid HUS Helsingfors universitetssjukhus.

Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas inom hälso- och sjukvården

Långvariga symtom som stör funktionsförmågan ska utredas tillsammans med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och patienten ska få den vård- och rehabiliteringsplan hen behöver.

"Skadliga symtom ska utredas noggrant inom hälso- och sjukvården. Vanligtvis beror symtomen på många faktorer, så vården och rehabiliteringen måste skräddarsys individuellt. I undantagsfall kan vissa inomhusutrymmen undvikas, men endast tillfälligt som en del av den övriga vården och rehabiliteringen. Undvikande under lång tid kan stärka reaktionen på vanliga miljöer och leda till miljökänslighet som försvårar det normala livet ", säger överläkare Maritta Kilpeläinen vid Åbo universitetscentralsjukhus.

Den som har symtom kan få hjälp och stöd på många sätt

I stället för att använda specialrena utrymmen borde man på ett förebyggande och mångsidigt sätt stöda personer med symtom i inomhusmiljön. Många metoder stöder funktionsförmågan och välbefinnandet hos alla som använder byggnaden.

Metoderna är bland annat

  • förbättring av inomhusmiljöns kvalitet och trivsel (t.ex. temperaturförhållanden, buller, torr inomhusluft, föroreningar, dofter och lukter samt många faktorer som påverkar koncentration och trivsel)
  • noggrann utredning av symtomen inom hälso- och sjukvården, vård- och rehabiliteringsåtgärder samt uppföljning med hjälp av vilka man strävar efter att uppnå samförstånd om de faktorer som påverkar symtomen och minska eventuell onödig oro
  • flexibelt utnyttjande av olika metoder för att lindra symtomen och återhämta sig från symtombilden (t.ex. symtomatisk behandling, minskning av belastningsfaktorer och ökning av resurser samt psykosocialt stöd och rehabilitering)
  • tillfällig modifiering av arbetet som en del av annat stöd för arbetsförmågan (t.ex. arbetsarrangemang, utrymmesarrangemang, distansarbete och arbetstid)
  • ökad interaktiv kommunikation om kvaliteten på inomhusluften i byggnaden samt förmedling av information om inomhusluftens hälsoeffekter och faktorer som påverkar symtomen.

Expertgruppen för hälso- och sjukvård verkar inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. Ett centralt mål för programmet är att förbättra vården av personer med symtom i inomhusmiljöer samt att öka deras arbets- och funktionsförmåga.

Mer information

Överföring av personer med symtom i inomhusmiljöer till specialrena utrymmen – risker och utredningsbehov

Programmets expertgrupp

Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa?  

Risto Vataja
överläkare
HUS, Psykiatri
tfn 050 4277 331
fornamn.efternamn@hus.fi

Maritta Kilpeläinen
överläkare
ÅUCS, ansvarsområdet för lungsjukdomar
tfn 050 566 3340
fornamn.efternamn@tyks.fi

Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 040 508 1077
fornamn.efternamn@helsinki.fi

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

THL:s coronakarta och gränssnittet för coronakartans öppna data uppdateras inte lördagen den 17.4 på grund av ett avbrott i användningen till följd av underhållsarbete15.4.2021 13:30:00 EEST | Tiedote

Nödvändigt underhållsarbete i THL:s telekommunikationsmiljö görs under veckoslutet 17.– 18.4.2021. På grund av underhållet uppdateras följande av våra webbtjänster inte lördagen den 17.4.: Coronakarta https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/statistik-och-data/material-och-tjanster/oppna-data/bekraftade-fall-av-corona-i-finland-covid-19- Bekräftade fall av corona i Finland (COVID-19) API för öppen data som beskrivs på webbsidan Uppföljning av COVID-19 vaccinationerna-webbsida Koronarokotusten edistymisen kuutio (på finska) API för öppen data som beskrivs på webbsidan Uppgifterna uppdateras igen som vanligt söndagen den 18.4. Avbrottet i användningen påverkar inte funktionen av THL:s övriga webbsidor. Mer information: THL:s kommunikationens mediatjänst (vardagar kl. 9-16) tfn 029 524 6161 info(at)thl.fi

Anställda inom hälso- och sjukvården hade samma mängd coronavirussmittor i proportion till andra i arbetsför ålder 202012.4.2021 07:50:00 EEST | Tiedote

I Finland konstaterades sammanlagt 36 650 coronavirussmittor under förra året. Av alla fall konstaterades 30 424 hos personer i arbetsför ålder och av dem 2 601 hos anställda inom hälso- och sjukvården. Således var andelen coronavirussmittor bland anställda inom hälso- och sjukvården av alla personer i arbetsför ålder 8,5 procent 2020.

Det nationella vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation utvidgas till begränsade områden i Kyrkslätt och Sibbo9.3.2021 09:30:00 EET | Tiedote

Vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation utvidgas i år till Bobäcksområdet i Kyrkslätt och en del av Sibbo skärgårdsområde. Förekomsten av sjukdomen har ökat avsevärt i dessa områden under en uppföljningstid på fem år. Fast bosatta i området samt fritidsboende som har fyllt tre år har rätt till vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Varje kommun informerar om hur den ordnar vaccinationerna. Utöver dessa nya områden kommer man dessutom att fortsätta ge avgiftsfria TBE-vaccinationer på Åland, i Pargas, Simo, de södra stadsdelarna av Kemi, Kotka skärgård, stadsdelen Sammonlahti i Villmanstrand, ön Preiskari utanför Brahestad, i skärgårdsområdet i Lojo sjö samt på Gustavs. Fästingburen hjärninflammation förekommer särskilt i skärgården och vid kusten År 2020 anmäldes totalt 91 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Antalet rapporterade sjukdomsfall ökade något jämfört med tidigare år. År 2019 anmäldes 69 f

Tillgången på mentalvårdstjänster och hälsovårdstjänster för äldre haltar när efterfrågan ökar – THL utvärderar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna i Finland9.3.2021 02:00:00 EET | Tiedote

Behovet av mentalvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för äldre har ökat snabbt i Finland de senaste åren, men social- och hälsovårdstjänsterna har bara delvis kunnat svara på den ökade efterfrågan. Detta framgår av den nationella utvärderingen av social- och hälsovårdstjänsterna i Finland som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade i dag.

Utredning: Buller från vägtrafik och oväsen från de närmaste grannarna stör oftast i Finland8.3.2021 14:19:34 EET | Tiedote

Människors sömn och tillvaro störs oftast av buller från vägtrafiken och oväsen från de närmaste grannarna. Detta framgår av THL:s nya utredning, där man för första gången granskade hur störande människor upplever olika källor till miljöbuller i sin egen vardag. Enligt utredningen upplevde 4,8 procent av deltagarna att buller från vägtrafik och 4,5 procent att oväsen från de närmaste grannarna är mycket störande i vardagen. ”I samhället har man gradvis blivit medveten om de olägenheter vägtrafikbuller orsakar. I fortsättningen är det också skäl att beakta olägenheter som orsakas av oväsen från grannskapet som en viktig källa till miljöbuller”, säger specialforskare Anu Turunen vid THL. Andra källor till miljöbuller som ingick i undersökningen var järnvägs-, spårvagns- och flygtrafik, industri och hamnar samt utöver de närmaste grannarna även det övriga grannskapet. Cirka en femtedel klassificerar sig som bullerkänsliga Det är mycket individuellt hur störande man upplever buller. ”Upple

Forskning: En hund gör hemmets mikrobflora rikligare och mångsidigare5.3.2021 12:00:00 EET | Tiedote

I bostäder där man har en hund som husdjur är mikrobfloran betydligt mångsidigare och rikligare än i hem utan hund. Detta upptäcktes i en ny undersökning som publicerats i tidningen Scientific Reports. Från hundar lösgörs allergener, päls och mikrober i inomhusluften. I sina pälsar och tassar har de också jord som de tar med sig utifrån in i hemmet. ”Det fanns rikligare med bakterier i prover som togs då marken var bar än i prover tagna då marken var täckt av snö. En varierande bakterieflora i hemmet har i tidigare undersökningar kopplats till en minskad risk för astma och allergier”, säger THL:s specialforskare Anne Karvonen. I de hem där det bodde en hund identifierades proportionellt sett fler bakterier, som mest sannolikt härstammade från hundens egen mikroflora, till exempel från nosen, huden, munnen och mag-tarmkanalen. Hunden hade mindre inverkan på hemmets svampmikrobiom, det vill säga jästsvampar och mögel. ”I framtiden kommer vi att utreda om just dessa bakterier som har en k

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum