Institutet för hälsa och välfärd THL

Arbetande personer upplever starkare delaktighet och har en högre positiv psykisk hälsa än andra

Dela

Arbetande kvinnor och män upplever i högre grad delaktighet och har en högre positiv psykisk hälsa än arbetslösa och arbetsoförmögna. Utöver arbetande personer upplever också kvinnor i arbetsför ålder, det vill säga 18–64 år, som är ålders- eller förtidspensionerade eller har avslutat företagsverksamhet stark delaktighet och en positiv psykisk hälsa. Också kvinnor som är familjelediga upplever stark delaktighet och en positiv psykisk hälsa. Den delaktighet och positiva psykiska hälsa som kvinnor och män som fyllt 65 år upplever ligger på samma nivå som hos pensionerade personer i arbetsför ålder.

”Den starka delaktighet och positiva psykiska hälsa som arbetande personer upplever kan förklaras av den gemenskap och känsla av meningsfullhet som arbetet och arbetsgemenskapen erbjuder, men också av den bättre ekonomiska situation som arbetet medför”, konstaterar forskare Lars Leemann.

Resultaten grundar sig på materialet i den nationella undersökningen om hälsa, välfärd och service (FinSote) som genomfördes 2019. Utifrån enkätundersökningen publiceras nu för första gången i Finland resultat om hela den vuxna befolkningens upplevelse av delaktighet.

Upplevelsen av delaktighet mättes med THL:s delaktighetsindikator

Känslan av delaktighet är en central del av välbefinnandet. Till den hör bland annat upplevelsen av meningsfullhet, tron på de egna möjligheterna att agera och påverka samt kvaliteten på den sociala interaktionen. Den upplevda delaktigheten har ett samband med livskvaliteten, ensamhet, hälsan, den psykiska hälsan och funktionsförmågan.

Den delaktighetsindikator som användes i undersökningen har utvecklats vid THL inom ramen för samordningsprojektet för främjande av social delaktighet, Sokra. De tio påståendena i delaktighetsindikatorn kartlägger bland annat om deltagaren upplever att hans eller hennes dagliga sysslor är meningsfulla, om han eller hon kan påverka saker och om han eller hon hör till en gemenskap som är viktig för honom eller henne själv.

Positiv psykisk hälsa är en viktig resurs med tanke på välbefinnandet och livskvaliteten. Den har ett samband med sociala relationer och i synnerhet med hur ofta man håller kontakt. Den positiva psykiska hälsan mättes med en indikator för positiv psykisk hälsa som med hjälp av påståenden kartlägger positiva känslor, tillfredsställande sociala relationer och en god funktionsförmåga (Short Warwick-Edinburgh Mental Well-Being Scale, SWEMWBS).

Personer som bor ensamma upplever i mindre grad delaktighet och positiv psykisk hälsa jämfört med par och barnfamiljer

Delaktigheten och den positiva psykiska hälsan hos ensamboende personer i arbetsför ålder och ensamboende som fyllt 65 år är på en lägre nivå än hos personer som bor med en partner eller en partner och minst ett barn.

”Att bo tillsammans med en partner verkar stödja upplevelsen av delaktighet och en positiv psykisk hälsa till exempel genom att en pålitlig person finns närvarande och ger socialt stöd. Även boende med barn verkar ha en positiv inverkan på upplevelsen av delaktighet, till exempel genom att detta ger livet mening och en känsla av att man är behövd", berättar ledande expert Pia Solin.

Barnens betydelse betonas av det faktum att kvinnor som är ensamförsörjare upplever lika stor delaktighet som kvinnor i en barnfamilj med två vuxna.

”Sysselsättningen och ensamboende personers välmående har diskuterats mycket under coronatiden. Resultaten av FinSote-undersökningen framhäver betydelsen av förvärvsarbete och stöd till ensamboende för en positiv psykisk hälsa och upplevelse av delaktighet. Det ökade distansarbetet och minskade umgänget under coronaepidemin har ökat den upplevda ensamhet som utgör ett hot mot den positiva psykiska hälsan. Därför lönar det sig att försöka upprätthålla alternativa former av socialt umgänge”, berättar Pia Solin.

Svarsaktiviteten i FinSote-undersökningen låg på 44 procent år 2019 och det slutliga materialet innehåller 6 251 svar. Deltagargruppen har viktats så att den motsvarar den 15 år fyllda befolkningen i Finland.

Samordningsprojektet Sokra finansieras av Europeiska socialfonden.

Källa:

Hedman L, Ikonen J, Leemann L, Koskela T, Martelin T, Solin P, Tamminen N, Parikka S (2021) Osallisuuden kokemus ja positiivinen mielenterveys työmarkkina-aseman ja kotitalouden rakenteen mukaan (Upplevelse av delaktighet och positiv psykisk hälsa enligt ställning på arbetsmarknaden och hushållets struktur). Resultat av undersökningen FinSote 2019 (på finska). Forskning i korthet 5/2021. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.

Mer information:

Upplevelse av delaktighet:
Lars Leemann
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi

Positiv psykisk hälsa:
Pia Solin
ledande expert
THL
tfn 029 524 7332
fornamn.efternamn@thl.fi

FinSote-undersökningen:
Suvi Parikka
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7959
fornamn.efternamn@thl.fi

Nationella undersökningen FinSote

Positiv psykisk hälsa 

Delaktighetsindikator (på finska)

Samordningsprojektet för främjande av social delaktighet (Sokra) (på finska)

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Forskning: En hund gör hemmets mikrobflora rikligare och mångsidigare5.3.2021 12:00:00 EETTiedote

I bostäder där man har en hund som husdjur är mikrobfloran betydligt mångsidigare och rikligare än i hem utan hund. Detta upptäcktes i en ny undersökning som publicerats i tidningen Scientific Reports. Från hundar lösgörs allergener, päls och mikrober i inomhusluften. I sina pälsar och tassar har de också jord som de tar med sig utifrån in i hemmet. ”Det fanns rikligare med bakterier i prover som togs då marken var bar än i prover tagna då marken var täckt av snö. En varierande bakterieflora i hemmet har i tidigare undersökningar kopplats till en minskad risk för astma och allergier”, säger THL:s specialforskare Anne Karvonen. I de hem där det bodde en hund identifierades proportionellt sett fler bakterier, som mest sannolikt härstammade från hundens egen mikroflora, till exempel från nosen, huden, munnen och mag-tarmkanalen. Hunden hade mindre inverkan på hemmets svampmikrobiom, det vill säga jästsvampar och mögel. ”I framtiden kommer vi att utreda om just dessa bakterier som har en k

Meningsskiljaktigheter mellan partner orsakade av coronaepidemin ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer21.1.2021 12:30:00 EETTiedote

Meningsskiljaktigheterna som ökat på grund av coronaepidemin samt den minskade känslan av närhet mellan makarna och krafterna i vardagen ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer. Antalet samtal till Nollinjen, hjälptelefonen mot våld i nära relationer, steg däremot rekordartat högt på sommaren efter att beredskapslagen upphörde att gälla. Detta kan bero på att behovet av hjälp hopats på våren. Antalet samtal fortsatte öka under slutet av året.

Forskning: Högre sjukfrånvaro under dagar med gatudamm17.12.2020 06:00:00 EETTiedote

De dagar då halten partiklar från gatudamm i stadsluft är hög är sjukfrånvaron bland anställda inom Helsingfors stad högre än normalt. Detta framgick av undersökningen som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd. I den utvärderades sambandet mellan antalet daglig sjukfrånvaro med halten av grova inandningsbara partiklar under samma dag och under de föregående dagarna. Resultaten publicerades i tidskriften Ympäristö ja terveys 8/2020. Under dagar med gatudamm förekommer högre sjukfrånvaro bland anställda inom Helsingfors stad När halten av grova partiklar ökade med 10 mikrogram per kubikmeter andningsluft upptäckte man att sjukfrånvaron ökade med 1,8 procent. Hos spårvagnsförarna som exponeras för gatudamm i sitt arbete observerades effekter som var kraftigare än hos genomsnittet. Den genomsnittliga dagliga halten av partiklar av gatudamm var 5 och den högsta 89 mikrogram per kubikmeter andningsluft under en omfattande undersökningsperiod under åren 2002–2017. Under undersökning

Effekterna av coronaviruset varierar tydligt områdesvis – läkarbesök har flyttats mest i Nyland, minst i Norra Österbotten16.12.2020 02:00:00 EETTiedote

Av resultaten från FinSote-enkäten som samlats under hösten framgår att effekterna av coronaepidemin och relaterade begränsningar på befolkningens välmående och tjänster varierar tydligt runt om i Finland. Det finns tydliga skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om hur vårdbesök har förflyttats eller ställts in, hur epidemin har försämrat befolkningens ekonomiska och sociala situation och hur epidemin har påverkat levnadsvanorna. Effekterna på läkarbesök och vardagsliv betonas i Nyland, där coronaepidemin har varit allvarligast. I Östra Nyland har vart tredje vårdbesök hos läkare eller sjukskötare inte förverkligats som planerat sedan början av mars 2020, när det motsvarande antalet i hela landet är 22 procent. Inställda eller flyttade besök rapporteras också av var fjärde person som fyllt 55 år i Helsingfors, Vanda-Kervo och Västra Nyland. Minst ändringar i planerade vårdbesök rapporterades i Norra Österbotten, där antalet i genomsnitt är 15 procent. ”Inställda eller flyttade besö

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum