Arbetsförmågan hos dem som arbetar på distans kan stödjas också på organisationsnivå

Handboken inleds med att skapa en lägesbedömning. Organisationens gemensamma uppfattning om förändringarna i arbetet och arbetssätten är en bra grund för att stödja arbetsförmågan. Lägesbilden hjälper också till att iaktta alla pågående förändringar som en helhet.

–Distansarbete är inte den enda sak som omvälver arbetslivet. I planerna för arbetsförmåga är det bra att också i större utsträckning förutse och beakta de förändringar i verksamhetssätten som kan ses och förutses samt information om planerna för affärsverksamheten och deras konsekvenser, säger Antti Soikkanen, senior konsult på Arbetshälsoinstitutet.

För att förstå lägesbilden bör man i organisationen lyssna på erfarenheter av distansarbete så omfattande och mångstämmigt som möjligt, till exempel genom att diskutera utmaningar, framgångar och möjligheter. Ett motsvarande involverande och diskuterande tillvägagångssätt är även i övrigt att rekommendera när det gäller att främja arbetsförmågan. Man kan också börja med smidiga förfaringssätt och lättare grepp. Det viktigaste är att sätta i gång.

Distansarbete bör ledas med fungerande kommunikation och tydliga spelregler

De viktigaste faktorer som främjar arbetsförmågan med tanke på ledningen av distansarbete är fungerande och snabbt reagerande kommunikation samt tydliga spelregel om arbetslokaler, arbetstider och centrala verksamhetssätt. Detta ökar förutsebarheten, känslan av kontroll och arbetshälsan.Chefens roll är väsentlig, för hen bidrar till de val som stödjer arbetstagarnas välbefinnande och arbetsmotivation.

–Det är möjligt att stödja arbetsförmågan och hälsan på många olika nivåer på arbetsplatser. Det är värdefullt att granska planerna och riktlinjerna för att stödja arbetsförmågan ur distansarbetets perspektiv. Samtidigt måste organisationerna se till att distansarbetet går smidigt. Det kan vara fråga om mycket enkla saker, till exempel stödjer fungerande mötespraxis och tillräckliga pauser under dagen personalens välbefinnande och återhämtning, konstaterar Mirkka Vuorento, forskare på Arbetshälsoinstitutet.

Handboken om att stödja arbetsförmågan i distansarbete ger organisationerna något att fundera över samt beprövade metoder utifrån vilka man kan börja bygga sin egen helhet för stöd för arbetsförmågan.

–När hela arbetsgemenskapen involveras i all planering och uppställandet av mål blir det lättare att tala om arbetsförmågan och hälsan samtidigt som man stödjer grupptillhörigheten, säger Mirkka Vuorento.

Bekanta dig med handboken

Att stödja arbetsförmågan i distansarbete, en handbok för organisationer: Kehitä työtä verkossa! Vuorovaikutteinen kehittäminen tekoälyn tuella | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Handboken har sammanställts i projektet Etätyö ja työkyky (Distansarbete och arbetsförmåga):Työn uudet muodot ja työkyvystä huolehtiminen – terveyskäyttäytyminen etätyössä | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi). Arbetarskyddsfonden har finansierat projektet tillsammans med Alko, Elo, Ilmarinen, Keva och Varma.

Ytterligare information

• Mirkka Vuorento, forskare, mirkka.vuorento@ttl.fi, tfn 030 474 3214
• Antti Soikkanen, äldre konsult, antti.soikkanen@ttl.fi, tfn 030 474 2202