Eläketurvakeskus (ETK)

Arbetsmarknadsförändringar har stor inverkan på pensioner och den offentliga ekonomin

Jaa

En stagnation av den positiva löneutvecklingen skulle på lång sikt öka trycket att höja arbetspensionsavgifterna med fyra procentenheter och leda till att den offentliga ekonomins svåra situation fördjupas ytterligare. Full sysselsättning skulle höja de kommande pensionerna, underlätta pensionernas finansiering och undanröja hållbarhetsunderskottet. Nya beräkningar med olika scenarier förtydligar vilka följder förändringar i sysselsättningen har på pensionssystemet och på den offentliga ekonomin.

Förändringar på arbetsmarknaden diskuteras mycket, men beräkningar över de olika utvecklingsgångarnas följder är få.

Pensionsskyddscentralens och Sitras beräkningar med olika scenarier strävar efter att göra debatten mer konkret. Beräkningarna är en uppskattning på hur en stagnation av löneutvecklingen, en betydande ökning av företagsamheten eller hur en tillspetsning av inkomstskillnaderna skulle påverka pensionssystemet och den offentliga ekonomin. Beräkningarna visar också att det skulle behövas en betydligt högre sysselsättningsgrad för att avhjälpa hållbarhetsunderskottet.

- Utvecklingen av sysselsättningen och lönerna har en stor inverkan på den offentliga ekonomin och pensionernas finansieringsgrund. För att utvecklingen ska gå i en positiv riktning borde beslutsfattarna se till att finländarnas kunnande gynnar sysselsättningen och lönesumman, säger direktör Timo Lindholm från Sitra.

Framtida pensioner skulle öka betydligt

Regeringen eftersträvar en sysselsättningsgrad på 72 procent till och med år 2019. Vad händer om sysselsättningsgraden i Finland skulle stiga till 80 procent till och med året 2030 som statssekreterare Martti Hetemäki har föreslagit som mål.

Det ambitiösa målet skulle i praktiken betyda närapå full sysselsättning. Tiden i arbetslivet borde förlängas väsentligt från början, mitten och slutet.

Som följd av detta skulle den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott på nästan sju miljarder nästan helt avlägsnas. Det skulle vara möjligt att sänka arbetspensionsavgiften.

- En hög sysselsättning skulle öka medelpensionen klart mer än de nuvarande prognoserna visar både euromässigt och i relation till inkomstnivån, berättar utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.

En stagnation av inkomstnivån skulle innebära tryck på att höja arbetspensionsavgiften

Den mest oroväckande av beräkningarna gäller scenariot med stagnation av den ekonomiska tillväxten. I beräkningen av scenariot skulle inkomstnivåns utveckling stagnera och avkastningen på pensionssystemets placeringar skulle permanent bli på en låg nivå (2,5–3,0 % avkastningsantagande).

Minskade premieinkomster och placeringsavkastningar skulle på lång sikt innebära en press på att höja arbetspensionsavgiften med nästan fyra procentenheter. Scenariot skulle innebära en betydande ökning av den offentliga ekonomins skuld och hållbarhetsunderskottet skulle växa med en rejäl procentenhet i förhållande till bruttonationalprodukten, alltså mer än tre miljarder euro.

Beräkningarna för de olika scenarierna är genomfört som ett gemensamt projekt mellan Pensionsskyddscentralen, Sitra, Tankesmedjan Demos Helsinki och Finansministeriet. Beräkningarna är gjorda på basis av Pensionsskyddscentralens PTS-prognosmodell för långsiktiga prognoser och Finansministeriets kalkyleringsram gällande hållbarhetsunderskottet.

Tilläggsinformation

Utvecklingschef, Heikki Tikanmäki, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2374,heikki.tikanmaki(at)etk.fi
Direktör, Timo Lindholm, Sitra, tfn 029 461 8226, timo.lindholm(at)sitra.fi Finanssekreterare, Ilari Ahola, Finansministeriet, tfn 029 553 0408, ilari.ahola(at)vm.fi

Skenaariolaskelmia työn muutoksen vaikutuksesta eläkejärjestelmään ja julkiseen talouteen. Eläketurvakeskuksen raportteja 3/2017. (Beräkningar med olika scenarier för den inverkan på pensionssystemet och den offentliga ekonomin som arbetsmarknadsförändringar orsakar. Pensionsskyddscentralens rapporter 3/2017.) 

I bakgrunden för kalkylerna finns rapporten som publicerades i januari 2017 Työ 2040 -raportti, rapporten visar tre mycket olika scenarier för framtidens arbetsmarknad. Delaktiga i undersökningen var Fackförbundet Pro, Tankesmedjan Demos Helsinki, Sitra, Tieto, Varma och Skatteförvaltningen.

Avainsanat

Kuvat

Arbetspensionsavgiften i proportion till lönesumman (ArPL), procent
Arbetspensionsavgiften i proportion till lönesumman (ArPL), procent
Lataa
Den offentliga ekonomin: totala utgifter och inkomster i proportion till bruttonationalprodukten i olika scenarier, procent.
Den offentliga ekonomin: totala utgifter och inkomster i proportion till bruttonationalprodukten i olika scenarier, procent.
Lataa

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Kirjurinkatu 3
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme