Arbetsmöjligheter även för unga med nedsatt arbetsförmåga: Riksdagens mentalhälsopolitiska delegations ställningstagande
Psykisk ohälsa är den överlägset vanligaste orsaken till arbetsoförmåga i unga år. Av vuxna med psykisk ohälsa har hälften insjuknat före 14 års åldern, och tre av fyra innan det 24:e levnadsåret.
För en ung person med begynnande psykisk ohälsa är förebyggande tjänster och tidigt stöd av stor betydelse. Vuxna bör ta ansvar för att se, höra och stöda den unga. Då det är frågan om allvarlig psykisk ohälsa behövs krisvård och hänvisning till vård, samt flexibel studiehandledning och möjligheter till med låg tröskel arbete åtminstone på deltid. Det bör vara lättare att få mentalvårdstjänster med låg tröskel bakom en dörr.
Det tidiga stödet för unga med psykisk ohälsa bör vara nära till hands och tillgänglig för den unga där hen befinner sig: i läroinrättningar, arbetsinlärning och karriärhandledning. För att förbättra tillgången till behandling bör det inrättas en vårdgaranti för psykoterapi inom en månad för ungdomar. Därtill bör självriskens andel i vårdkostnaderna sänkas markant, så att den ungas eller familjens ekonomi inte är ett hinder för att söka behandlingi tid. Då man tryggar de ekonomiska förutsättningarna, befrias resurser för rehabilitering. En nivåhöjning av rehabiliteringspengen bör också övervägas.
På arbetsplatserna lönar det sig att satsa på de ungas arbetsförmåga. Enligt resultaten i Mentalhälsobarometern 2017 har bara hälften av arbetsplatserna förverkligat åtgärder för att stöda den psykiska arbetsförmågan. För att stärka på arbetsförmågan bör man utveckla arbetsgivarnas möjligheter och incitament att anställa och stöda unga med nedsott arbetsförmåga.
Då en ung människa går i pension på grund av arbetsoförmåga, är kostnaden till och med en miljon euro per varje ung person för utebliven arbetsinsats. Tidigt stöd som ges vid rätt tidpunkt och som tar hänsyn till den ungas egnasynvinklar, kan effektivt förhindra arbetsoförmåga och ändra riktningen på livet för den unga.
Avainsanat
Tietoja julkaisijasta
Suomen Mielenterveysseura tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. Mielenterveysseura puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Seura koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia. Mielenterveysseuran toimintaa tuetaan Veikkauksen tuotoilla.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta MIELI Suomen Mielenterveys ry
A cry for help for the environment: “Humanity is doomed” - Young people’s concerns about future need to be attended to4.3.2024 03:00:00 EET | Tiedote
The eco-crisis and uncertainty about the future cast a shadow over the mental wellbeing of young people. Research studies show that as many as 75 percent of them consider future to be daunting and 56 percent think that humanity is doomed. The awareness campaign “Let’s face the eco-crisis together” starts on 4th March 2024. The aspiration of the campaign is to make young people’s worries visible to all, to challenge adults to face these emotions and thoughts and to assure young people that they will not be left alone with their worries. Young people’s concerns of the future shall not be ignored anymore.
Ympäristöhätähuuto: ”Ihmiskunta on tuhoon tuomittu” – nuorten tulevaisuushuolia on kuunneltava4.3.2024 03:00:00 EET | Tiedote
Ympäristökriisi ja tulevaisuuden epävarmuus kuormittavat nuorten mielenterveyttä. Jopa 75 prosenttia nuorista pitää tulevaisuutta pelottavana ja 56 prosenttia ajattelee ihmiskunnan olevan tuhoon tuomittu, ilmenee tutkimuksista. Nuorten tulevaisuushuolia ei voi enää ohittaa.
Helsingin Lapinlahden Lähteelle Euroopan kansalaisyhteiskuntapalkinto19.2.2024 11:34:15 EET | Tiedote
Lapinlahden Lähde on yksi viidestä EU:n kansalaisyhteiskuntapalkinnon voittajista. Palkinto jaetaan vuosittain kansalaisten voittoa tavoittelemattomille ja innovatiivisille projekteille, jotka edistävät eurooppalaisia arvoja.
Det ständigt ökade hjälpbehovet överbelastade MIELI Kristelefon i fjol16.1.2024 03:00:00 EET | Tiedote
År 2023 gjordes igen ett rekordantal kontaktförsök till MIELI rf:s Kristelefon linjer. Uppringningarna var över 16 000 fler än år 2022. Den mest frekventa orsaken till samtalen var psykiskt illamående, men i fjol ökade samtalen där uppringaren var orolig för en närståendes självdestruktivitet.
Jatkuvasti kasvava avuntarve ruuhkautti Kriisipuhelimen ja -chatin viime vuonna16.1.2024 03:00:00 EET | Tiedote
Vuonna 2023 MIELI Kriisipuhelimessa tehtiin taas ennätys soittoyrityksissä, kun soittoja tuli yli 16 000 edellisvuotta enemmän. Suurimpana yhteydenottojen syynä oli paha olo, mutta viime vuonna lähti nousuun myös niiden puheluiden määrä, joissa oltiin huolissaan läheisen itsetuhoisuudesta.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme