Arbetstid som avtalats i ett arbetsavtal kunde förlängas med s.k. kiky-timmar

I ett arbetsavtal hade det avtalats att arbetstagarens ordinarie arbetstid omfattade 37,5 timmar per vecka. Enligt det konkurrenskraftsavtal som centralorganisationerna på arbetsmarknaden ingått år 2016 hade det i branschens kollektivavtal inkluderats en bestämmelse om att den årliga arbetstiden skulle förlängas med 24 timmar. Arbetsgivarbolaget hade ingått ett lokalt avtal i enlighet med kollektivavtalet, där veckoarbetstiden utökades med en halv timme.

Till skillnad från tingsrätten och hovrätten ansåg HD att det var möjligt att genom kollektivavtalet förlänga den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet. Även om kollektivavtalen i allmänhet reglerar bara miniminivån för anställningsvillkoren, är det möjligt att i vissa fall genom ett kollektivavtal ändra villkoren i ett arbetsavtal också till den anställdas nackdel. I det fall som högsta domstolen behandlade var det uppenbart att de organisationer som ingått kollektivavtalet uttryckligen hade avsett att förlängningen av arbetstiden skulle gälla alla arbetstagare som omfattades av avtalet. HD ansåg att kollektivavtalets villkor inte heller hade försvagats så väsentligt att ändringen skulle ha kunnat anses vara oskälig.

Högsta domstolen upphävde hovrättens dom och förkastade arbetstagarens talan.