Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Årsskiftets utställningar tidigareläggs med en vecka: Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi öppnas redan den 15 november 2019

Dela

Konstmuseet Ateneums utställningar som öppnas i november får en tilläggsvecka. Utställningarna Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi öppnas tidigare än aviserat redan den 15 november 2019 och pågår fram till den 26 januari 2020. En gemensam nämnare för utställningarna som delar in museets tredje våning i två delar är att de talar om platsens inverkan på konstnärens produktion. Årsskiftesutställningarnas konstnärer är utöver Helene Schjerfbeck bland annat Werner Holmberg, Akseli Gallen-Kallela, Elga Sesemann, Hugo Simberg och Eller Thesleff i utställningen Konstnärernas Ruovesi.

Helene Schjerfbeck: Läsande flickor (1907). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Helene Schjerfbeck: Läsande flickor (1907). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.

I utställningen Resorna ledde till mig själv visas verk av Schjerfbeck som är nya för finländsk publik

I utställningen Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck visas verk som inte tidigare har visats i Finland. Till dem hör bland annat verket Hönor framför höstackar, St Ives (ca 1887) som har hittats i Storbritannien och Flickan och madonnan (1881) som ägs av Helsingborgs museer. Dessutom kommer vi att presentera målningen Narcisser (1908–1909) som hittades i samband med en konservering nyligen bakom verket Kostymbild I (1908–1909) som ingår i Ateneums samlingar.

Helene Schjerfbecks (1862–1946) utställning, som visas i Londons Kungliga konstakademi (Royal Academy of Arts) fram till den 27 oktober, fick ett entusiastiskt mottagande i Storbritannien. Utställningen har fått synnerligen stor uppmärksamhet i internationella medier och har lyfts fram bland annat av BBC, Harper’s Bazaar, The Art Newspaper, The Economist, The Guardian och The Observer. Finländarna får se utställningen på Ateneum i en hälften större helhet med intendent Anna-Maria von Bonsdorff som kurator.

Utställningen Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck berättar hur Helene blev Helene – hur en begåvad elev växte och blev en av vår historias mest inflytelserika konstnärer. Utställningen fokuserar speciellt på de år Schjerfbeck var på resa i Paris, Pont Aven i Norra Frankrike, Fiesole i Italien och St Ives i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Vilken betydelse hade resorna för konstnärens produktion och arbetssätt – och hur inverkade de på hennes produktion i hemlandet?

I utställningens konstverk återges landskap, stilleben och för konstnären viktiga människor. Dessutom kan Ateneum presentera 16 av Schjerfbecks självporträtt från tiden 1884–1945 i en intressant kronologi. Totalt ingår över 130 målningar, teckningar och skissböcker i utställningen.

Utställningen på Ateneums webbplats

Konstnärernas Ruovesi – utställningen presenterar sällan visade verk av Gallen-Kallela, Simberg och Thesleff

Ruovesi, som ligger i Birkaland, har med sina omgivningar lockat konstnärer ända sedan 1820-talet. Gemensamt för alla konstnärer som har verkat där har varit deras intresse för traktens atmosfär, natur, folk och kultur. Hur har Ruovesi inverkat på den konst som konstnärerna har producerat? Utställningens konstverk återger traktens folk och landskap, och vid sidan av dessa får vi också se konstnärernas självporträtt. Utställningens kurator är specialforskare Anu Utriainen. Utställningen omfattar omkring 140 verk.

Akseli Gallen-Kallela (1865–1931), Ellen Thesleff (1869–1954) och Elga Sesemann (1922–2007) lät alla bygga egna villor i Ruovesi. I trakten trivdes också Werner Holmberg (1830–1860) och Hugo Simberg (1873–1917). Till utställningens konstnärer hör ytterligare Lauri Anttila, Gabriel Engberg, Kalle Löytänä och Louis Sparre. Konstverken är från perioden 1850–1980.

Efter att Akseli Gallen-Kallela i mitten av 1890-talet hade blivit förtjus i Ruovesitraktens storslagna natur lät han bygga ödemarksateljén Kalela som han själv hade ritat som hem åt sig och sin familj. Av Gallen-Kallela visas målningar där han återger traktens folk, grafik med Kalevalamotiv och sällan visade skisser som gjordes inför freskerna i Finlands paviljong på världsutställningen i Paris år 1900. Dessutom får vi se exlibris och grafiska blad som Gallen-Kallela har gjort åt sina vänner och familjemedlemmar i Kalela med motiv där han bland annat bearbetar sin stora sorg efter dottern Marjattas bortgång.

Gallen-Kallela var en av de första finländarna som intresserade sig för konstgrafik, och för att lära sig detta sökte sig Hugo Simberg till honom. Vid sidan av att göra grafik var Simberg inspirerad av bondekulturen i trakten kring Kalela. Det är där smådjävlarna, dödsmotiven och naturens mystik som finns i hans målningar hade sitt upphov. I utställningen visas samtliga 25 akvarell- och gouachearbeten av Simberg som ingår i Ateneums samlingar som en helhet, inklusive bland annat Frost (1895) och Dödens trädgård (1896).

Av Ellen Thesleff får vi undantagsvis bland annat se hennes omtyckta Självporträtt (1894–1895) som på grund av verkets ömtåliga natur endast sällan kan visas på utställningar. Dessutom visas konstnärens landskap från Murole i Ruovesi.

Utställningen på Ateneums webbplats 

Evenemang i anslutning till utställningarna

Alla evenemang på Ateneums webbplats

Köp en plats till ett utställningsintro eller till guidning
I utställningar arrangeras guidade rundvandringar endast utanför museets öppethållningstider (på finska, biljetter 30/20 € inklusive inträdesbiljett). Dessutom arrangeras flera utställningsintron än vanligt i Ateneumsalen (på finska, biljetter 10 €, inträdesbiljett inkluderas inte). Platser till båda säljs styckevis i Ateneums webbshop. Du kan också beställ en egen guidning för din grupp på svenska.

Torsdagarna 10.10, 24.10 och 7.11.2019 kl. 17.00
I väntan på Helene, föreläsningsserie
Ateneumsalen. Lär dig mera om Helene Schjerfbeck tillsammans med Ateneums experter redan innan utställningen öppnas! Föreläsare är intendent Anna-Maria von Bonsdorff, specialforskare Anu Utriainen samt museichef Marja Sakari som intervjuar målaren Anna Retulainen och konservator Kirsi Hiltunen, som båda har undersökt Schjerfbecks verk. Språk: finska. Biljetter 25/10 € (inkluderar inträdesbiljett och kaffe/te). Biljetter från Ateneums webbshop.

Lö 16.11.2019 kl. 12.00
Helene Schjerfbeck, föreläsning av Jeremy Lewison – The Mirror and the Mask
Ateneumsalen. Föreläsare är kuratorn för Schjerfbeckutställningen på Royal Academy i London, Jeremy Lewison. Språk: engelska. Inträde med museets inträdesbiljett, museikort eller Ateneums vänners medlemskort. 

To 12.12.2019, to 9.1.2020 och ons 15.1.2020 kl. 17
Konstnärernas Ruovesi, föreläsningsserie
Ateneumsalen. Föreläsare är amanuens Anne-Maria Pennonen och specialforskare Anu Utriainen från Ateneum samt konsthistoriker, forskare Nina Kokkinen från Åbo universitet. Språk: finska. Med museets inträdesbiljett, museikort eller Ateneums vänners medlemskort. 

Tilläggsföreställningar 9–17.1.2020
Teaterföreställning: Minä maalaan teidät kaikki (Jag målar er alla)
Sju tilläggsföreställningar av pjäsen Minä maalaan teidät kaikki som berättar om Helene Schjerfbeck visas i Ateneumsalen i januari 2020. Manus Iida Hämeen-Anttila, regi Kati Outinen, i rollerna Kati Outinen och Annatuuli Saine. Språk: finska. Biljetter från Ateneums webbshop


Öppettider
Ti, fre kl. 11–18 | Ons, to kl. 10–20 | Lö, sö kl. 10–17 | Måndagar stängt

Inträdesavgifter
Normal inträdesavgift 17 € | Nedsatt inträdesavgift 15 € | Under 18 år gratis 

Twitter
@AteneumMuseum | Facebook: AteneumArtMuseum | Instagram: ateneummuseum

Nyckelord

Kontakter

Informatör Anna Kari, tel. 040 717 8185, anna.kari at ateneum.fi

Pressbilder: press.ateneum.fi | användarnamn: ateneum | lösenord: mediat

Bilder

Helene Schjerfbeck: Läsande flickor (1907). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Helene Schjerfbeck: Läsande flickor (1907). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Självporträtt med svart fond (1915). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Hallonblad. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Helene Schjerfbeck: Självporträtt med svart fond (1915). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Hallonblad. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Hönor framför höstackar, St Ives (ca 1887). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Karjalainen.
Helene Schjerfbeck: Hönor framför höstackar, St Ives (ca 1887). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Karjalainen.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Narcisser (1908–1909). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Hoving. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Helene Schjerfbeck: Narcisser (1908–1909). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Hoving. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Ellen Thesleff: Självporträtt (1894–1895). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ellen Thesleff: Självporträtt (1894–1895). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Elga Sesemann: Ruovesi, härbre (1947). Privatsamling. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Elga Sesemann: Ruovesi, härbre (1947). Privatsamling. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Akseli Gallen-Kallela: Döden och blomman (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Akseli Gallen-Kallela: Döden och blomman (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Hugo Simberg: Dödens trädgård (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Jouko Könönen.
Hugo Simberg: Dödens trädgård (1896). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Jouko Könönen.
Ladda ned bild

Om

Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Kaivokatu 2
00100 HELSINKI

0294 500 401http://www.ateneum.fi

Konstmuseet Ateneum är landets mest bemärkta konstmuseum i vars konstsamlingar det finns verk alltifrån 1800-talet till modern tid. Ateneums huvudsponsor är HOK-Elanto. Konstmuseet Ateneum hör till Finlands Nationalgalleri tillsammans med Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. www.nationalgalleriet.fi

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Inspiration – Contemporary Art & Classics to look at art history from today’s perspective7.5.2020 11:56:36 EESTPress release

From 18 June to 20 September, the exhibition Inspiration – Contemporary Art & Classics will be shown on the third floor of the Ateneum Art Museum. How have international contemporary artists been inspired by the classics of European art? And why is it these works, in particular, that have become known around the world? Inspiration presents art that draws inspiration from iconic masterpieces, created by today’s most interesting artists. These include Marina Abramović, Jake & Dinos Chapman, Nancy Fouts, Mark Karasick, Ola Kolehmainen, Jeff Koons, Joseph Kosuth, Sara Masüger and Yinka Shonibare CBE. The Ateneum is to reopen to the public on Tuesday 2 June 2020. There will be a separate announcement on the details related to the reopening. Changes to the exhibition schedule and related events are possible.

Inspiration – samtidskonst & klassiker granskar konsthistorien ur vår tids synvinkel7.5.2020 11:56:18 EESTTiedote

På Konstmuseet Ateneums tredje våning visas 18.6–20.9.2020 utställningen Inspiration – samtidskonst & klassiker. Hur har våra samtidskonstnärer inspirerats av den europeiska konstens klassiker? Och varför är just dessa konstverk kända över hela världen? Utställning presenterar konst av intressanta konstnärer från vår egen tid som har inspirerats av ikoniska mästerverk. Medverkande är bl.a. Marina Abramović, Jake och Dinos Chapman, Nancy Fouts, Mark Karasick, Ola Kolehmainen, Jeff Koons, Joseph Kosuth, Sara Masüger och Yinka Shonibare CBE. Ateneum öppnas för allmänheten igen tisdagen den 2 juni 2020. Detaljerad information om öppningen meddelas separat. Ändringar i utställningstidtabellen och evenemangskalendern är möjliga.

Inspiraatio – nykytaide & klassikot tarkastelee taidehistoriaa nykypäivän näkökulmasta7.5.2020 11:55:45 EESTTiedote

Ateneumin taidemuseon kolmannessa kerroksessa nähdään 18.6.–20.9.2020 näyttely Inspiraatio – nykytaide & klassikot. Kuinka kansainväliset nykytaiteilijat ovat inspiroituneet Euroopan taiteen klassikoista? Ja miksi juuri nämä taideteokset tunnetaan ympäri maailman? Näyttely esittelee ikonisten mestariteosten innoittamaa taidetta tämän hetken kiinnostavimmilta taiteilijoilta. Mukana ovat mm. Marina Abramović, Jake ja Dinos Chapman, Nancy Fouts, Mark Karasick, Ola Kolehmainen, Jeff Koons, Joseph Kosuth, Sara Masüger ja Yinka Shonibare CBE. Ateneum avautuu yleisölle jälleen tiistaina 2. kesäkuuta 2020. Avautumisen yksityiskohdista tiedotetaan erikseen. Muutokset näyttelyaikatauluun ja oheistapahtumiin ovat mahdollisia.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum