Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Astrid Thors om de svenska integrationsstigarna i Finland: Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi. En gemensam integrationskoordinator föreslås för de tvåspråkiga landskapen.

Jaa

Kommunförbundets projekt Integration på svenska har ökat synligheten och intresset för integration på svenska i Finland. Framförallt har projektet ökat kunskapen om att det är möjligt att välja en svensk integrationsstig.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
24.1.2018
Får publiceras genast

Astrid Thors om de svenska integrationsstigarna i Finland:
Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi. En gemensam integrationskoordinator föreslås för de tvåspråkiga landskapen.


Kommunförbundets projekt Integration på svenska har ökat synligheten och intresset för integration på svenska i Finland. Framförallt har projektet ökat kunskapen om att det är möjligt att välja en svensk integrationsstig.

– Tack vare den offentlighet som projektet skapat har efterfrågan på integration på svenska sannolikt också ökat, säger vicehäradshövding Astrid Thors, som på uppdrag av Kommunförbundet har utvärderat projektet.

För att stärka den svenska integrationen av invandrare i Finland föreslår Thors en räcka olika åtgärder, bland annat att de tvåspråkiga landskapen Nyland, Österbotten och Egentliga Finland anställer en gemensam svensk integrationskoordinator och att Folktinget inrättar en Integrationsdelegation. Vidare föreslår hon att ett forum för finlandssvenska arbetsgivare etableras och att relevant undervisningsmaterial för studier i svenska utarbetas.

– Vi bör utveckla nya tekniska möjligheter, till exempel applikationer med ordböcker, som stöd och satsa resurser på digitala läromedel, klarspråksnyheter och distansundervisning.

Åtgärderna bygger på de förslag som invandrarkoordinatorn Liselott Sundbäck lyfte fram i sin projektrapport Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?.

Det behövs olika modeller för integration på svenska. På många håll i svenska Österbotten är arbetskraftsinvandring vanlig och då integreras familjerna oftast på svenska. Det är också vanligt att flyktingar och asylsökande i Österbotten får utbildning i svenska.

– De finlandssvenska regionerna är olika. Därför finns det inte bara en modell som kan användas för svensk integration, vi behöver olika modeller, säger Thors.

Det finns en märkbar skillnad mellan svenska och finska ungdomars attityder till det mångkulturella, visar Tankesmedjan Magmas demokratiundersökning som Taloustutkimus och ÅA:s institut för samhällsforskning*) gjorde i februari i fjol. Enligt den är 71 procent av unga finlandssvenskar (18–24 år) helt eller till största delen positiva till det mångkulturella, medan motsvarande andel hos unga finskspråkiga är 81 procent. Skillnaden är således 10 procentenheter.

– Är de toleranta finlandssvenskarna en myt eller är siffrorna ett resultat av att många svenska skolor och daghem inte har samma mångfald som på finskt håll, frågar Thors och efterlyser en helhetsstrategi för integrationen på svenska.

Riksdagen godkände hösten 2017 ändringar i lagen om den fria bildningen. Ändringarna stärker den fria bildningens roll som anordnare av den egentliga integrationsutbildningen. Till den fria bildningen räknas folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet

– Eftersom integrationsutbildningen på svenska i hög grad skett inom den fria bildningen är detta ett steg i rätt riktning, säger Thors.

Projektet Integration på svenska (2016-17) finansierades av Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Finlands Kommunförbund.

*) Sifforna presenterades under Utbildningsstyrelsens bildningsdagar hösten 2017.


Närmare upplysningar:
Astrid Thors, vicehäradshövding, tfn 050 525 2557
Kristina Wikberg, direktör, Finlands Kommunförbund, tfn 050 378 0466

Rapporten Utvärdering av Projekt Integration på svenska i PDF-format kan laddas ner i sin helhet: 

http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3442

Slutrapporten Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? kan laddas ner här:

http://shop.kommunerna.net/product_details.php?p=3360

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Margareta Björklund
Kommunikatör
Svenska Teamet
Finlands Kommunförbund rf
+358 9 771 2060, +358 50 463 9268

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets förslag till reformministergruppen: Kommunernas finansieringsansvar för utkomststödet bör slopas och ansvaret för arbetsmarknadsstödet halveras25.5.2018 13:45Tiedote

I landskaps- och vårdreformen har man ännu inte tagit ställning till hur finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet och arbetsmarknadsstödet kommer att fördelas från år 2020 mellan staten, kommunerna och de nya landskapen. Kommunförbundet anser att finansieringsandelen för det grundläggande utkomststödet i sin helhet bör överföras från kommunerna till landskapen när ansvaret för organiseringen och finansieringen av den övriga socialvården överförs, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen.

Kuntaliitto esittää reformiministeriryhmälle: Kuntien rahoitusvastuu poistettava toimeentulotuesta ja rahoitusvastuu työmarkkinatuessa puolitettava25.5.2018 13:36Tiedote

Maakunta- ja sote-uudistuksessa ei toistaiseksi ole tehty päätöstä siitä, miten perustoimeentulotuen ja työmarkkinatuen rahoitusvastuu jakautuu uudistuksen jälkeen vuodesta 2020 alkaen valtion, kuntien ja uusien maakuntien välillä. Kuntaliitto katsoo, että kuntien nykyisen perustoimeentulotuen rahoitusosuuden tulee siirtyä kokonaisuudessaan vuoden 2020 alusta kunnilta maakuntien vastuulle osana muun sosiaalihuollon järjestämisvastuun ja rahoituksen siirtymistä, sanoo Kuntaliiton toimitusjohtaja Jari Koskinen.

Tjänsterna inom offentlig upphandling samlas i ett bolag24.5.2018 14:07Tiedote

Kompetensen inom offentlig upphandling i Finland samlas i ett enda bolag. Framöver kan statens, kommunernas och de nya landskapens gemensamma upphandlingar skötas på ett och samma ställe. Då kan upphandlingskompetensen utvecklas och inköpsvolymerna sammanslås till större helheter, vilket effektiviserar upphandlingen och ger skattebesparingar. Tack vare arrangemanget kan också enhetligare moderna arbetsformer införas vid offentlig konkurrensutsättning, och det gör det lättare för alla företag, också små, att delta i offentliga anbudsförfaranden.

Julkisten hankintojen palvelut yhteen yhtiöön24.5.2018 13:52Tiedote

Julkisten hankintojen osaamista kootaan Suomessa yhteen yhtiöön. Jatkossa valtion, kuntien ja perustettavien maakuntien yhteishankinnat on mahdollista hoitaa samasta paikasta. Näin saadaan kehitettyä hankintaosaamista ja yhdistettyä ostomäärät suuremmaksi kokonaisuudeksi, mikä tehostaa hankintaa ja säästää veroeuroja. Muutos mahdollistaa myös yhtenäisemmät modernit toimintatavat julkisissa kilpailutuksissa, mikä helpottaa kaikkien yritysten, myös pienten, osallistumista julkisiin tarjouskilpailuihin.

Kuntaliiton johtaja Tarja Myllärinen: Sote-uudistuksen säästötavoitteet ja toteutusaikataulu kaipaavat realismia22.5.2018 10:20Tiedote

Kuntaliiton sote-asioista vastaava johtaja Tarja Myllärinen peräänkuuluttaa realismia maakunta- ja sote-uudistuksen toimeenpanoon. – Esimerkiksi valtiovarainministeriön esittämät arviot teknologiaratkaisujen säästöpotentiaalista osana kustannuskehityksen hillintää kuulostavat ylioptimistisilta. Merkittävät hyödyt eivät tule teknologian käyttöönotolla, vaan toimintamallien muutoksilla pitkällä aikavälillä, Tarja Myllärinen totesi sosiaali- ja terveydenhuollon atk-päivien avaustilaisuudessa Jyväskylässä 22.5.2017.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme