Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Astrid Thors om de svenska integrationsstigarna i Finland: Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi. En gemensam integrationskoordinator föreslås för de tvåspråkiga landskapen.

Jaa

Kommunförbundets projekt Integration på svenska har ökat synligheten och intresset för integration på svenska i Finland. Framförallt har projektet ökat kunskapen om att det är möjligt att välja en svensk integrationsstig.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
24.1.2018
Får publiceras genast

Astrid Thors om de svenska integrationsstigarna i Finland:
Integrationen av invandrare på svenska i Finland behöver en helhetsstrategi. En gemensam integrationskoordinator föreslås för de tvåspråkiga landskapen.


Kommunförbundets projekt Integration på svenska har ökat synligheten och intresset för integration på svenska i Finland. Framförallt har projektet ökat kunskapen om att det är möjligt att välja en svensk integrationsstig.

– Tack vare den offentlighet som projektet skapat har efterfrågan på integration på svenska sannolikt också ökat, säger vicehäradshövding Astrid Thors, som på uppdrag av Kommunförbundet har utvärderat projektet.

För att stärka den svenska integrationen av invandrare i Finland föreslår Thors en räcka olika åtgärder, bland annat att de tvåspråkiga landskapen Nyland, Österbotten och Egentliga Finland anställer en gemensam svensk integrationskoordinator och att Folktinget inrättar en Integrationsdelegation. Vidare föreslår hon att ett forum för finlandssvenska arbetsgivare etableras och att relevant undervisningsmaterial för studier i svenska utarbetas.

– Vi bör utveckla nya tekniska möjligheter, till exempel applikationer med ordböcker, som stöd och satsa resurser på digitala läromedel, klarspråksnyheter och distansundervisning.

Åtgärderna bygger på de förslag som invandrarkoordinatorn Liselott Sundbäck lyfte fram i sin projektrapport Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val?.

Det behövs olika modeller för integration på svenska. På många håll i svenska Österbotten är arbetskraftsinvandring vanlig och då integreras familjerna oftast på svenska. Det är också vanligt att flyktingar och asylsökande i Österbotten får utbildning i svenska.

– De finlandssvenska regionerna är olika. Därför finns det inte bara en modell som kan användas för svensk integration, vi behöver olika modeller, säger Thors.

Det finns en märkbar skillnad mellan svenska och finska ungdomars attityder till det mångkulturella, visar Tankesmedjan Magmas demokratiundersökning som Taloustutkimus och ÅA:s institut för samhällsforskning*) gjorde i februari i fjol. Enligt den är 71 procent av unga finlandssvenskar (18–24 år) helt eller till största delen positiva till det mångkulturella, medan motsvarande andel hos unga finskspråkiga är 81 procent. Skillnaden är således 10 procentenheter.

– Är de toleranta finlandssvenskarna en myt eller är siffrorna ett resultat av att många svenska skolor och daghem inte har samma mångfald som på finskt håll, frågar Thors och efterlyser en helhetsstrategi för integrationen på svenska.

Riksdagen godkände hösten 2017 ändringar i lagen om den fria bildningen. Ändringarna stärker den fria bildningens roll som anordnare av den egentliga integrationsutbildningen. Till den fria bildningen räknas folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet

– Eftersom integrationsutbildningen på svenska i hög grad skett inom den fria bildningen är detta ett steg i rätt riktning, säger Thors.

Projektet Integration på svenska (2016-17) finansierades av Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Finlands Kommunförbund.

*) Sifforna presenterades under Utbildningsstyrelsens bildningsdagar hösten 2017.


Närmare upplysningar:
Astrid Thors, vicehäradshövding, tfn 050 525 2557
Kristina Wikberg, direktör, Finlands Kommunförbund, tfn 050 378 0466

Rapporten Utvärdering av Projekt Integration på svenska i PDF-format kan laddas ner i sin helhet: 

http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3442

Slutrapporten Är integrationsspråket individens, kommunens eller statens val? kan laddas ner här:

http://shop.kommunerna.net/product_details.php?p=3360

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Margareta Björklund
Kommunikatör
Svenska Teamet
Finlands Kommunförbund rf
+358 9 771 2060, +358 50 463 9268

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet 2019-2023: Det flerdimensionella kommunfältets verksamhetsförutsättningar och självstyrelse måste stärkas18.10.2018 15:14Tiedote

Kommunförbundets styrelse har på sitt möte 18.10.2018 godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden 2019–2013. Förbundet kommer att ompröva sina mål när landskaps- och vårdreformens framskridande avgjorts. I alla scenarier kommer kommunerna ännu under flera år att ansvara för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme