Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Ateneums vinter 2019–2020 fokuserar på Helene Schjerfbecks resor och konstnärernas Ruovesi

Dela
Ateneums program vintern 2019–2020 har ändrats. På Ateneums tredje våning visas 22.11.2019–26.1.2020 utställningarna Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck och Konstnärernas Ruovesi. Utställningarna förenas av platsens betydelse för konstnärernas produktion. Avvikelsen från tidigare angett program är att utställningen Iconic Works flyttas till året 2020. Utställningen Iconic Works exakta datum meddelas senare.
Helene Schjerfbeck: Byktork (Tvättkläderna) (1883). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Helene Schjerfbeck: Byktork (Tvättkläderna) (1883). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.

Resorna ledde till mig själv – Helene Schjerfbeck
22.11.2019–26.1.2020

Helene Schjerfbecks (1862–1946) utställning visas i Kungliga konstakademin i London (Royal Academy of Arts) 20.7–27.10.2019. Utställningen är den första täckande översikten över konstnärens produktion i Storbritannien. Efter London får vi se utställningen som en större helhet på Ateneum. Utställningens kurator är intendent Anna-Maria von Bonsdorff.

Resorna ledde till mig själv berättar hur Helene blev Helene. Utställningen fokuserar speciellt på Schjerfbecks resor till Pont-Aven i norra Frankrike, Fiesole i Italien och St Ives i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Konvalescenten (1888), som hör till Schjerfbecks mest kända målningar, har till exempel målats i St Ives. Vilken betydelse hade resorna för konstnärens produktion – och hur inspirerades hon av det hon såg? Vi får också se verk som inte tidigare har visats i Finland.

Helene Schjerfbeck inspirerades speciellt av utländsk konst. Hennes förebilder var bland annat El Greco (1541–1614), Paul Cézanne (1839–1903) och Vincent van Gogh (1853–1890). I sina arbeten tog hon också intryck från modetidningarnas värld på 1920-talet.

I samband med Schjerfbeckutställningen visas nio föreställningar av skådespelet Minä maalaan teidät kaikki (Jag målar er alla) i en av utställningssalarna 3–14.12.2019. Manus Iida Hämeen-Anttila, regi Kati Outinen, i rollerna Kati Outinen och Annatuuli Saine. Skådespelet hade premiär på Teatteri Jurkka 23.2.2019, och där är alla föreställningar slutsålda. Biljetter säljs på Ateneums webbutik från och med 19.3.2019. Språk: finska.

Konstnärernas Ruovesi
22.11.2019–26.1.2020

Ruovesi med omgivningar i Birkaland har lockat konstnärer alltsedan 1820-talet. Det gemensamma för alla konstnärer som har verkat i området är ett intresse för platsens atmosfär, dess natur, människor och kultur. Hur har detta inverkat på de konstnärers arbeten som har arbetat i Ruovesi? Kurator för utställningen är specialforskare Anu Utriainen.

Den första bildkonstnären som gjorde utfärder i Ruovesi var Werner Holmberg (1830–1860) som i sina verk avbildade naturen, landskap och bondemiljöer. Akseli Gallen-Kallela (1865–1931) blev förtjust i Ruovesis landskap och lät bygga ödemarksateljén Kalela åt sig där. Det var där hans ikoniska Kalevalamålningar skapades.

Kalela besöktes bland annat av Hugo Simberg (1873–1917) som fick inspiration till sina smådjävlar, dödsmotiv och naturmystik från kulturen i den bondemiljö som omgav Kalela. Också Ellen Thesleff (1869–1954) planerade och lät bygga en ateljévilla i Murole i Ruovesi. I sin konst avbildade Thesleff landskap och stämningar från Murole under hela sin karriär.

Bland utställningens konstnärer finns bland annat Lauri Anttila, konstnärsparet Elga Sesemann och Seppo Näätänen samt Louis Sparre somendera har bott eller arbetat i Ruovesi. Utställningen presenterar verk alltifrån 1850-talet fram till 1980-talet.

 

Öppettider
Ti, fre kl. 11–18 | Ons, to kl. 10–20 | Lö, sö kl. 10–17 | Måndagar stängt

Inträdesavgifter
Normal inträdesavgift 17 € | Nedsatt inträdesavgift 15 € | Under 18 år gratis 

Twitter
@AteneumMuseum | Facebook: AteneumArtMuseum | Instagram: ateneummuseum

Nyckelord

Kontakter

Informatör Anna Kari, tel. 040 717 8185, anna.kari at ateneum.fi


Pressbilder: press.ateneum.fi | användarnamn: ateneum | lösenord: mediat

Bilder

Helene Schjerfbeck: Byktork (Tvättkläderna) (1883). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Helene Schjerfbeck: Byktork (Tvättkläderna) (1883). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Konvalescenten (1888). Finlands Nationalgalleri/Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri/Yehia Eweis.
Helene Schjerfbeck: Konvalescenten (1888). Finlands Nationalgalleri/Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri/Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Skugga på muren (Den gröna bänken) (1927–1928). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Bild: Finlands Nationalgalleri / Janne Mäkinen.
Helene Schjerfbeck: Skugga på muren (Den gröna bänken) (1927–1928). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Bild: Finlands Nationalgalleri / Janne Mäkinen.
Ladda ned bild
Helene Schjerfbeck: Ängelfragment, efter El Greco (1928–1929). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Bild: Finlands Nationalgalleri / Janne Mäkinen.
Helene Schjerfbeck: Ängelfragment, efter El Greco (1928–1929). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Sihtola. Bild: Finlands Nationalgalleri / Janne Mäkinen.
Ladda ned bild
Louis Sparre: Första snön (1891).  Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Antell. Bild: Finlands Nationalgalleri / Matti Janas.
Louis Sparre: Första snön (1891). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Antell. Bild: Finlands Nationalgalleri / Matti Janas.
Ladda ned bild
Ellen Thesleff: Finlands vår (1942). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen.
Ellen Thesleff: Finlands vår (1942). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen.
Ladda ned bild
Akseli Gallen-Kallela: Björnfloka (1889). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Keirkner. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Akseli Gallen-Kallela: Björnfloka (1889). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, samling Keirkner. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.
Ladda ned bild
Hugo Simberg: Vårafton vid islossningstid (1897). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Pirje Mykkänen.
Hugo Simberg: Vårafton vid islossningstid (1897). Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Pirje Mykkänen.
Ladda ned bild

Om

Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum
Kaivokatu 2
00100 HELSINKI

0294 500 200http://www.ateneum.fi

Konstmuseet Ateneum är landets mest bemärkta konstmuseum i vars konstsamlingar det finns verk alltifrån 1800-talet till modern tid. Ateneums huvudsponsor är HOK-Elanto. Konstmuseet Ateneum hör till Finlands Nationalgalleri tillsammans med Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. www.nationalgalleriet.fi

Följ Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ateneumin taidemuseo / Konstmuseet Ateneum / Ateneum Art Museum

Välkommen till presskonferensen för Eero Järnefelt-utställningen på onsdag den 3 april 2024 kl. 10.15.20.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 kl. 10.15 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan. På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar.

Tervetuloa Eero Järnefelt -näyttelyn tiedotustilaisuuteen keskiviikkona 3.4.202420.3.2024 12:34:53 EET | Tiedote

Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa klo 10.15 – lisätiedot alempana. Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa.

Welcome to the Eero Järnefelt exhibition press conference on Wednesday, April 3, 2024, at 10:1520.3.2024 12:34:53 EET | Press release

The press conference for the exhibition will be held on Wednesday 3 April 2024 at 10:15, on site at the Ateneum and online. For more information, see below. From 5 April to 25 August 2024, the Ateneum Art Museum will present an exhibition that covers the entire career of Eero Järnefelt (1863–1937). A master depicter of nature and people, Järnefelt always sought emotion and truth. The exhibition will present the extensive oeuvre of Järnefelt, who grew up in a cultured, cosmopolitan family, and it will explore the artist’s significance for Finnish art and Finnishness. The varied nature depictions raise the question of whether the natural environments captured by the artist in the 19th and 20th centuries still exist.

Naturens stora och små teman fascinerar på Eero Järnefelts utställning26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

På Konstmuseet Ateneum ses 5.4–25.8.2024 en utställning som omfattar Eero Järnefelts (1863–1937) hela karriär. Järnefelt växte upp i en kosmopolitisk kulturfamilj och var en mästerlig natur- och porträttmålare som i sin konst ständigt sökte känsla och sanning. Den nu aktuella utställningshelheten presenterar hans omfattande produktion och hans betydelse för Finlands konst och för finskheten. De mångsidiga naturskildringarna kan få betraktaren att undra om den natur konstnären skildrade på 1800- och 1900-talen ännu existerar. Presskonferensen för utställningen hålls onsdagen 3.4.2024 både på Ateneum och på nätet – noggrannare information nedan.

Eero Järnefeltin näyttelyssä kiehtovat luonnon suuret ja pienet teemat26.2.2024 14:10:48 EET | Tiedote

Ateneumin taidemuseossa nähdään 5.4.–25.8.2024 mestarillisen luonto- ja henkilökuvaajan, tunnetta ja totuutta etsineen Eero Järnefeltin (1863–1937) koko uraa käsittävä näyttely. Kokonaisuus esittelee kosmopoliitin kulttuuriperheen kasvatin mittavaa tuotantoa sekä taiteilijan merkitystä Suomen taiteelle sekä suomalaisuudelle. Monipuoliset luontokuvaukset saavat pohtimaan, onko taiteilijan 1800- ja 1900-luvuilla kuvaamaa luontoa enää olemassa. Näyttelyn tiedotustilaisuus on ke 3.4.2024 sekä Ateneumissa että verkossa – lisätiedot alempana.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye