Att identifiera fångens radikaliseringsrisk i god tid bästa sättet att hantera fenomenet

Fram till januari 2018 var 112 personer identifierade i fängelserna som involverade i fenomenet. Av dessa var 76 relaterade till radikal islamism, 28 till extremhöger och åtta till andra företeelser. I januari 2018 befann sig 76 av de identifierade antingen i fängelse eller i övervakad frihet på prov. Observationer har gjorts främst i Södra Finland, men aktiv monitorering pågår även i fängelserna i de två övriga brottspåföljdsregionerna. Några av de fångar som identifierades under projektet hade radikaliserats redan innan de blev intagna. Dessutom uppdagades det att i fängelserna finns personer som besitter både vilja och förmåga till terroristisk verksamhet.

Projektet startade i augusti 2016 och huvudsyftet var att ta fram metoder för att upptäcka extremistisk radikalisering som sker i fängelser. En annan viktig uppgift för projektet var att utbilda personalen på Brottspåföljdsmyndigheten så att metoderna kunde tas i bruk och personalen var bättre rustad att göra tillförlitliga observationer av radikaliseringsbenägna fångar. Under projektet har uppskattningsvis 400 tjänstemän utbildats.

Hur utsätts individen för radikalisering?

Alienationen från samhället och dess normer som ingår i radikaliseringsprocessen lätt förstärks i fängelse som är en begränsad omgivning i jämförelse med resten av samhället. Utgångspunkten för våldsbejakande radikalisering i fängelser är att individen exponeras för tankar eller ideologi med extremistisk framtoning.

Oftast är det en medfånge eller ett gäng i fängelset som bidrar till att individen exponeras för radikala ideér. Karismatiska ledarfigurer bland fångarna går konsekvent in för att radikalisera andra. I fängelset befinner sig individen utanför sin närmaste krets och sina egna stödnätverk som han eller hon har tillgång till i vardagen. Radikaliserarna söker sig till den ensamme fångens sällskap och bjuder denne skydd, vägledning och skenbar vänskap. Den mest uppenbara och mest potenta av exponeringsfaktorerna som identifierats när det gäller radikalisering inom de finländska fängelserna är bitterhet.

Våldsbejakande extremister har ingen specifik profil och ingen gemensam determinant som ålder, kön eller utbildning, utan de har anammat en ideologi och är beredda att begå våldsbrott för att nå sina mål. I övrigt agerar många av dem helt normalt.

Hur kan extremism motverkas?

Hänsyn till säkerhetsaspekter vid placering i anstalt framstår för närvarande som det mest effektiva sättet att hantera de problem som orsakas av radikalism och våldsbejakande extremism i fängelserna, eftersom det än så länge inte finns något belägg för effektiva rehabiliteringsmetoder. Det viktigaste är att identifiera radikaliseringsrisken hos en fånge så tidigt som möjligt och att placera fångar som befinner sig i sårbar situation utom räckhåll för fångar som utövar inflytande på andra. Radikalisering förebyggs också av att fångarna upplever att de behandlas rättvist och kan delta i meningsfulla aktiviteter under fängelsetiden.

Våldsamt beteende bör omedelbart hanteras genom disciplinåtgärder och omplacering av fången. När observationerna är mindre entydiga eller förtroliga upplysningar föreligger bör situationen åtgärdas antingen genom en tillrättavisning eller en taktisk omplacering i skilda omgivningar. Det som är av den mest centrala betydelse är dock att ingripa i situationen i ett så tidigt skede som möjligt.

Rehabiliteringsåtgärder skräddarsydda för extremistfångar saknas än så länge i Finland. Enligt rapporten är det också viktigt att dra upp riktlinjer för användning av rehabiliteringsåtgärder och göra detta efter att ett noggrant bakgrundsarbete har utförts. Vidare föreslås i rapporten ytterligare utbildning för personalen, rekrytering av medarbetare med kunskaper i olika språk och kulturer, satsningar på informationsinsamling i fängelserna och informationsutbyte mellan myndigheter.

Brottspåföljdsmyndigheten har under 2018 tilldelats tilläggsanslag för rekrytering av mer personal till samtliga brottspåföljdsregioner i syfte att upptäcka och förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism.

För mer information kontakta säkerhetschef Juha Eriksson, tel. +358 50 442 0919, och specialsakkunnig Sami Peltovuoma, tel. +358 50 442 0916.

Slutrapport för projektet för identifiering av våldsbejakande extremism och radikalisering inom Södra Finlands brottspåföljdsregion (på finska)