Barn till kvinnor som fått kortikosteroidbehandling under graviditeten löper större risk för utvecklings- och beteendestörningar
Skillnaderna märks särskilt i fråga om barn födda efter en fullgången graviditet, vilket framgår av studien som publicerats i den renommerade vetenskapliga tidskriften JAMA. Av de barn som fått kortikosteroidbehandling och föddes efter en fullgången graviditet konstaterades 8,9 procent ha störningar i den psykologiska utvecklingen, emotionella störningar eller beteendestörningar. Hos barn till kvinnor som inte genomgått behandlingen var motsvarande andel 6,3 procent.
Kortikosteroidbehandling har getts som rutinbehandling i Finland i över 30 år. Behandlingen rekommenderas i samband med risk för prematur födsel före vecka 34 eller tidigare, i särskilda fall även i ett senare skede av graviditeten. Kortikosteroider är läkemedel som har en liknande effekt som kortisol, och behandlingen förbättrar prognosen för barn som föds för tidigt. Läkemedlet försnabbar prematurers utveckling, i synnerhet utvecklingen av deras lungor, så att barnets kropp bättre kan klara av den ansträngning som en för tidig födsel innebär.
Studien baserar sig på uppgifter från register över födda barn som förs vid Institutet för hälsa och välfärd THL och från specialsjukvårdens vårdanmälningssystem. Forskarna följde över 670 000 barn som föddes under perioden 2006–2017, exklusive flerfostergraviditeter. Av mammorna hade 2,2 procent fått kortikosteroidbehandling under graviditeten på grund av risk för prematur födsel.
Kortikosteroidbehandling är effektiv – men det är skäl att reflektera över fördelar och nackdelar på lång sikt
Forskarna understryker att kortikosteroidbehandling är effektiv och en behandlingsform som kan rädda liv, särskilt i fråga om de allra minsta prematurerna. Under de senaste åren har man övervägt att utöka användningen så att behandlingen kunde användas också efter graviditetsvecka 34. I Finland, liksom i många andra länder, rekommenderas behandlingen upp till vecka 36 i särskilda fall, som exempelvis planerade kejsarsnitt. Med graviditetsvecka 36 menas att graviditeten pågått i 36 veckor och upp till 6 dagar.
– Utgående från studien kan man inte direkt säga huruvida störningarna hos barnen beror på den kortikosteroidbehandling som mamman fått. Det skulle dock vara ytterst viktigt att noggrant överväga vilka fördelar och nackdelar kortikosteroidbehandling har på lång sikt när man funderar på att utöka användningen av behandlingen under de senare graviditetsveckorna, då prognosen för barn som föds som prematurer är utmärkt särskilt i länder med hög inkomstnivå, säger professor Eero Kajantie från Uleåborgs universitet och THL.
– Av de mammor som fått kortikosteroidbehandling födde 45 procent ett fullgånget barn. Det visar på att det ofta är svårt att förutse för tidiga förlossningar, tillägger Kajantie.
Studiens fynd kan inte förklaras med ärftlighet, rökning eller andra faktorer
Studien beaktade bakgrundsfaktorer i samband med prematura födslar, som exempelvis graviditetskomplikationer och rökning under graviditeten. I undersökningen jämfördes också syskonpar som fötts efter fullgångna graviditeter och där mamman fått kortikosteroider endast under endera graviditeten.
I jämförelsen av syskonpar konstaterades att barn som behandlats med kortikosteroider oftare diagnosticeras med någon typ av störning i den psykologiska utvecklingen, emotionell störning eller beteendestörning, vilket innebär att fyndet inte kan förklaras med gemensamma genetiska faktorer inom familjen eller miljöfaktorer.
Skillnaderna jämfört med barn som fötts efter fullgångna graviditeter kunde inte förklaras med någon enskild störning. Barn som fötts som prematurer och fått kortikosteroidbehandling under graviditeten uppvisade dock mindre utvecklingsstörningar, vilket tyder på att behandlingen har en skyddande effekt.
– Utgående från exempelvis undersökningar på djur vet man att kortikosteroider påverkar nervsystemets utveckling. Man kan med hjälp av uppföljningsstudier inte med säkerhet påvisa att de observerade störningarna beror på kortikosteroidbehandling eller huruvida de kunde förklaras med andra bakgrundsfaktorer. I den aktuella forskningsstudien kunde man dock inte förklara dessa störningar med de bakgrundsfaktorer som användes i studien, säger professor Katri Räikkönen från Helsingfors universitet.
Mer information:
Mika Gissler, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd THL (kontakt också på svenska)
Tfn +358 29 524 7279
E-post: mika.gissler@thl.fi
Eero Kajantie, professor i livscykelmedicin, Uleåborgs universitet och Institutet för hälsa och välfärd THL
Tfn +358 29 524 8610
E-post: eero.kajantie@thl.fi
Katri Räikkönen, professor i psykologi, Helsingfors universitet
Tfn +358 29 412 9620
E-post: katri.raikkonen@helsinki.fi
Referens: Räikkönen, K., Gissler, M., Kajantie, E. Associations Between Maternal Antenatal Corticosteroid Treatment and Mental and Behavioral Disorders in Children. JAMA. 2020;323(19): 1924-1933. doi:10.1001/jama.2020.3937
*****************************
Med vänliga hälsningar,
Miia Soininen, kommunikationsspecialist, Helsingfors universitet
miia.soininen@helsinki.fi 050 478 2906
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum