Bastutraditionen från Finland valdes till Unescos lista över immateriella kulturarv

Den finländska bastutraditionen nominerades till Unescos förteckning över immateriella kulturarv vid den mellanstatliga kommitténs möte 17.12.2020. Museiverket har på Finlands mandat åtagit sig att tillsammans med bastusällskap och övriga aktörer som främjar bastukulturen jobba för att den finländska bastutraditionen lever vidare och för att synliggöra dess betydelse som en del av våra seder och bruk samt vårt välbefinnande.

”Samtidigt innebär upptagningen av bastutraditionen på Unescos lista synlighet för det levande immateriella kulturarvet som är en del av vår vardag och fest. Utnämningen medför ansvar för både bastuaktörer och staten att skydda traditionen, påminner specialsakkunnig Leena Marsio från Museiverket.

Uppvärmningen av bastun, bastuseder och -traditioner samt bastun i sång, myter och berättelser är en del av detta levande immateriella kulturarv. Bastuns livskraft är nu på topp: nästan 90 procent av finländarna går i bastun en gång i veckan. Populariteten återspeglas också i antalet bastur: det finns cirka 3,2 miljoner bastur i Finland. Traditionen förs vidare i familjer såväl som i otaliga aktiva bastusällskap.

”Att bastutraditionen tas upp på Unescos lista är resultatet av bastusällskapens långsiktiga arbete. Alla finska bastubadare kan vara stolta över Unescos beslut! ”, tillägger Marsio.

Bastusällskapen får stöd

Som en del av ansökan till Unesco har bastusamfundet identifierat ett antal skyddsåtgärder med vilka man vill stöda bastutraditionens livskraft. För att stöda dessa åtgärder har man bildat en Bastukrets: ett nätverk av bastuoperatörer som är öppet för alla. Den 9 december 2020 beviljade Museiverket ett bidrag åt Finska Bastusällskapet för att starta Bastukretsens verksamhet. Bidraget tas från medel som är avsedda för samarbets- och utvecklingsprojekt inom ramen för konventionen om det immateriella kulturarvet.

Dessutom förbereder Museiverket som bäst ett särskilt rättsligt skydd för tre offentliga bastur. Dessa bastur är Kotiharju bastu och Bastun Arla i Helsingfors samt Rajaportti bastu i Tammerfors.

Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar

Finland ratificerade år 2013 Unescos, alltså Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), konvention för skydd av det immateriella kulturarvet. Museiverket ansvarar för verkställandet av avtalet i Finland. Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för genomförandet och övervakningen av avtalet gentemot Unesco.

Med avtalet främjar man bevarandet av det immateriella kulturarvet och synliggör människors, samhällens eller gruppers olika kulturella traditioner. Immateriellt kulturarv kan till exempel vara muntlig tradition, scenkonst, sociala seder, ritualer och firande, eller kunskap, färdigheter och praxis om naturen och universum.

Avtalet innebär också att kulturarvet ska förtecknas, både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor över det immateriella kulturarvet samt ett register över god praxis. Med hjälp av listorna vill man ge synlighet åt det levande kulturarvet och dela god praxis mellan länder. För tillfället innehåller Unesco listorna totalt 549 element från 127 länder. Bastutraditionen är en av den 50 ansökningar som för närvarande väntar på behandling i det pågående Unesco-mötet.

Finlands nästa nationella ansökan gäller fioltraditionen i Kaustby. Finland har också tillsammans med de övriga nordiska länderna nominerat den nordiska klinkbåtstraditionen. Beslut om båda väntas komma i december 2021.

För mer information

specialsakkunnig Leena Marsio, leena.marsio@museovirasto.fi, tfn +358 2953 36017

Pressinfo på finska: https://www.museovirasto.fi/fi/medialle/sauna