Bedömningarna om säkerhetsläget i Irak och Afghanistan har uppdaterats

I huvudsak förblir Migrationsverkets riktlinjer oförändrade. Säkerhetsläget i Afghanistan är fortfarande instabilt. Migrationsverket anser att det fortfarande finns flera områden i landet till vilka man inte kan förväntas återvända på grund av säkerhetsläget. Till dessa områden hör för närvarande

• provinsen Helmand
• distrikten Tirin Kut, Deh Rawud och Chora i provinsen Uruzgan
• Achin, Chaparhar, Bati Kot, Pachir wa Agam, Dih Bala, Shinwar, Sherzad, Momand Dara och Khogiani i provinsen Nangarhar
• distrikten Ghorak, Khakrez, Maywand, Nish och Shah Wali Kot i provinsen Kandahar.

När nivån av våld i ett visst område bedöms vara extremt hög, anses alla som vistas i området vara utsatta för fara. Då är det möjligt att bevilja en person status som alternativt skyddsbehövande enbart på grund av hans eller hennes hemort.

För tillfället anses det inte finnas sådana områden i Irak där det väpnade våldet skulle vara så extremt att alla som återvänder till området skulle löpa risk att utsättas för väpnat våld. En asylsökandes behov av internationellt skydd bedöms alltid individuellt.

Säkerhetsläget i Irak fortsätter att variera, och det finns flera områden där våldet ligger på en hög nivå. Till dessa områden hör till exempel distrikten Mosul och Sinjar i provinsen Nineve samt distrikten Hawija och Daquq i provinsen Kirkuk.

Dessutom anser Migrationsverket att säkerhetsläget i provinsen Diyala i Irak har försämrats, och där finns tre distrikt med hög risk för väpnat våld.

Migrationsverket följer ständigt utvecklingen av säkerhetsläget i bestämda länder

Hösten 2019 inledde Migrationsverket ett projekt för att utveckla rapporteringen om landinformation, som används i beslutsfattandet, samt upprättandet av tillämpningsanvisningarna, dvs. de landspecifika riktlinjerna.

- Vi kan upprätta landspecifika riktlinjer som stöd för beslutsfattandet regionalt mer flexibelt än tidigare när säkerhetsläget förändras, berättar projektchef Sanna Ristimäki.

Projektet Sopu har fått finansiering från Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

Migrationsverket producerar uppgifter särskilt om de länder från vilka det kommer asylsökande, kvotflyktingar och andra invandrare till Finland.

Migrationsverket får information om situationen i olika länder på flera sätt, bland annat genom utredningsresor och från andra källor, såsom FN:s flyktingorgan UNHCR, olika forskningsinstitut samt andra länders landinformationsenheter och deras forskarnätverk.

År 2020 har det kommit flest nya asylsökande från Turkiet, Irak och Ryssland. Antalet inlämnade asylansökningar i år är 1 591, varav 572 är första ansökningar (läget 29.6.2020).

FAKTA: Landinformation är en viktig del av asylbeslutsfattandet

• En asylsökandes behov av internationellt skydd bedöms individuellt när beslutet om asyl fattas. När en asylsökandes ansökan prövas iakttar man den landinformation som har betydelse för just denna persons situation.
• En asylsökandes situation bedöms inte enbart utifrån landinformationen. Migrationsverket utreder för varje asylsökandes del om sökanden i fråga hotas av förföljelse eller allvarlig skada om han eller hon återvänder till sitt hemland.
• Om nivån av våld i ett visst område bedöms vara extremt hög, anses alla som vistas i området vara utsatta för fara. I sådana fall kan en person beviljas status som alternativt skyddsbehövande på grund av sin hemort.
• Nivån på våld som beror på en väpnad konflikt bedöms regionvist på en skala från låg till extremt hög.
• Bedömningen påverkas av flera faktorer, bland annat antalet civila som dör och skadas, våldets uttrycksformer, antalet personer som varit tvungna att fly internt, konfliktens natur och geografiska räckvidd samt lokalbefolkningens dagliga levnadsförhållanden.

Sammanfattningarna av den allmänna situationen i Irak och Afghanistan finns på vår webbplats (på finska).