Belastning leder till distansarbete – bra ledarskap och gemenskap lockar till arbetsplatsen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 24.5.2022

Arbetets belastningsfaktorer ökar arbetstagarnas vilja att i fortsättningen utföra mer distansarbete, berättar Arbetshälsoinstitutets undersökning. Belastningsfaktorer som försämrar arbetshälsan och gör arbetet mindre smidigt är till exempel rollkonflikter på arbetsplatsen, byråkratiolägenheter, brådska och tidspress.

– På många arbetsplatser grubblar man på hur man ska få människorna till kontoret. Man bör också ta en titt i spegeln om det inte syns någon på kontoret. Arbetsplatsens ledning har till uppgift att förbättra arbetsförhållandena och ledarskapet samt satsa på arbetshälsan, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet. 

Enligt undersökningen hör försämrad arbetshälsa samman med viljan att i fortsättningen utföra mer distansarbete.

– Cheferna bör vara medvetna om symtom på utbrändhet och benägenhet för arbetsholism är en möjlig orsak till att allt fler vill arbeta på distans. Det lönar sig att visa intresse och prata om hur människorna mår och varför de vill arbeta hemma, fortsätter Jari Hakanen. 

Arbetsplatsens ledning kan påverka attraktionsfaktorerna

När arbetet erbjuder resurser vill arbetstagarna i allt mindre omfattning arbeta hemma och förhåller sig positiva till hybridarbete. Resurserna omfattar till exempel goda möjligheter att påverka arbetet, serviceinriktat ledarskap, rättvis praxis på arbetsplatsen och gemenskap på arbetsplatsen och med chefen.

– Om man i en organisation vill att människorna ska komma tillbaka till arbetsplatsen bör man ta en titt på arbetsplatsens resurser och praxis. Forskningsresultatet ger ledarna verktyg för att reflektera över hur man själv kan påverka att det finns fler resursfaktorer, säger specialforskare Janne Kaltiainen från Arbetshälsoinstitutet.

Undersökningsenkäten genomfördes på sju arbetsplatser under hösten 2021. Under en del av tiden var en riksomfattande eller regional rekommendation om distansarbete i kraft och på många arbetsplatser testade man olika former av hybridarbete. 4 176 personer svarade på enkäten.

– Nu har vi levt under undantagsförhållanden. Vi vet inte hur arbetsplatserna förändras om människorna inte kan träffas och lära känna varandra. Det kan leda till ett minskat engagemang. Vad händer med kreativiteten, innovationerna och gemenskapen om vi inte möter andra personer, säger Janne Kaltiainen.

Åldern och familjesituationen inverkar på om man föredrar distansarbete

Utöver välbefinnande och arbetsförhållanden inverkar dessutom familjesituation och ålder på arbetstagarnas val.

De arbetstagare som har barn som bor hemma ville har mindre distansarbete i framtiden. Kraven på hemmet i barnfamiljer kan leda till att arbetet inte går så smidigt vid distansarbete.

Yngre ålder hör samman med viljan att utföra mer distansarbete än tidigare. Observationen kan förklaras med att man är van vid distansarbete, en mindre andel barnfamiljer i åldersgruppen och sämre arbetshälsa under coronatiden.

– Det kan vara fråga om en ond cirkel. När man mår sämre stannar man hemma, även om man till exempel saknar gemenskap med andra. Bekvämlighet eller att man vill spara tid och krafter får människorna att agera på ett sätt som inte med tanke på välbefinnande och arbetet är ekvationen, säger Jari Hakanen.

I undersökningen var önskemålen om mängden distansarbete delade. De flesta önskade att det skulle finnas möjlighet att arbeta på distans, men färre än var femte ville arbeta på distans hela tiden. Från den tidigare undersökningen Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?, på finska) vet vi att arbetshälsan vid hybridarbete är bättre än genomsnittet.

– Vi rekommenderar att man diskuterar och kommer överens om de bästa sätten att kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Det är också viktigt att ta hänsyn till att både rådande arbetsförhållanden, det egna välbefinnandet, åldern och familjesituationen kan inverka på arbetstagarnas önskemål, säger forskaren Anniina Virtanen.

Du hittar mer information om forskningsresultaten i bifogad sammanfattningen: Miksi toimistolle tai etätöihin halutaan? (Varför vill man jobba på kontoret eller på distans?, på finska).

Mer information

• forskningsprofessor Jari Hakanen, 040 562 5433, jari.hakanen@ttl.fi
• forskare Anniina Virtanen, 050 435 9657, anniina.virtanen@ttl.fi
• specialforskare Janne Kaltiainen, 050 476 5980, janne.kaltiainen@ttl.fi

Läs också (på finska)

• Mer information om forskningsprojektet: Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä | Työterveyslaitos (ttl.fi)
• Handbok: Työkyvyn tukeminen etätyössä: opas organisaatioille | Työterveyslaitos (ttl.fi)
• Miten Suomi voi? | Työterveyslaitos (ttl.fi)
• Sosiaalisesti rohkea edistää yhteistä hyvää, vaikka oma asema vaarantuisi | Työterveyslaitos (ttl.fi)