Beräkningar av alternativkostnader: Det är även ekonomiskt lönsamt att satsa mer på ungas kompetens än i nuläget

Det är ekonomiskt lönsamt för samhället att satsa betydligt mer medel än i nuläget på kompetens hos dem som står utanför arbete.

Satsningar på kompetensutveckling anses fortfarande lätt som utgifter trots att de borde betraktas som investeringar. Sitra utredde hur mycket det kostar om man inte satsar på kompetensutveckling. Man kan läsa om resultaten i publikationen Millä hinnalla? - Osaamisen kehittämisen vaihtoehtoiskustannukset (Till vilket pris? Alternativkostnader för kompetensutveckling).

Behovet av nya kunskaper gäller även dem som står utanför arbete och utbildning. Ur den offentliga sektorns perspektiv gör den sjunkande försörjningskvoten och den låga sysselsättningsgraden betydelsen av kompetens ännu större. Dessutom är kompetensen nyckeln till förbättring av arbetets produktivitet.

Stark rekommendation för beslutsfattare om att öka satsningar på kompetens

Beräkningarna av alternativkostnader visar att kostnaderna för att stå utanför arbete var över 18 miljarder euro för den offentliga ekonomin år 2019. Detta belopp uppnås när granskningen sträcker sig utanför direkta kostnader och det mångdubblas om rapporteringsperioden omfattar flera år i stället för ett år.

I utredningen har man granskat alternativkostnader för kompetensutveckling separat för arbetslösa, pensionärer, invalidpensionärer och de unga som står utanför studier och arbete.

”Granskningen visar att kompetensutveckling är en lönsam investering för samhället trots att det finns antaganden om alternativkostnader”, säger Sinimaaria Ranki, ledande expert vid Sitra.

Det är mest lönsamt att satsa på kompetens hos unga utan arbete och utbildning. Om man får till exempel 10 000 ungdomar sysselsatta sparar samhället 85 miljoner euro per år.

”Priset för att satsa på kunskapen hos unga utan arbete och utbildning kan vara nästan hur högt som helst och det är ändå ekonomiskt lönsam för samhället. Det finns ungefär 38 000 sådana ungdomar och till följd av coronapandemin har risken för marginalisering av unga ökat. Utöver euro kommer välbefinnandet att öka”, säger Ralf Sund, ekonomen som gjorde beräkningarna för utredningen.

Om man nu satsar mer medel på ungas kompetens kommer offentliga utgifter förstås att öka på kort sikt, men på lång sikt kommer samhället att spara in på korrigerande kostnader och få mer skatteinkomster. Det finns stora möjligheter även i ökningen av kompetens hos invalidpensionärer.

”Finland har inte råd att inte investera i framtidens kompetens. Kostnader måste granskas på ett mer omfattande sätt än i nuläget och på lång sikt. Samtidigt måste man säkerställa att kompetensutvecklingen är ändamålsenlig och effektiv”, säger projektledare Helena Mustikainen.

Varför gör man ändå inte investeringar i kompetens som visat sig vara lönsamma? Ralf Sund anser att en orsak är den offentliga ekonomins uppdelade verksamhet. Kommunerna, aktörerna i pensionssystemet och staten betraktar var och en sina egna utgifter, inte offentliga kostnader som helhet.

”Nedmontering av sådana silor har börjat på rätt sätt men det måste gå snabbare”, framhäver Ranki.

Mer information:

Sinimaaria Ranki, ledande expert, Sitra, tfn 040 520 4553, sinimaaria.ranki@sitra.fi

Ralf Sund, ekonomist, Tehy rf, tfn 050 563 4841, ralf.sund@tehy.fi

Länk till publikationen: 
Millä hinnalla? - Osaamisen kehittämisen vaihtoehtoiskustannukset (sammanfattning på svenska)

Sitras projekt Kompetensens tid främjar Finlands politik för livslångt lärande där kompetensutveckling ses som en långsiktig investering och källa till välfärd. Sitra förenar och främjar olika samhällsaktörer i övergången till en helhetsbetonad politik för livslångt lärande.