Suomen Akatemia

Beslut om akademiprojektsbidrag av Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö

Dela

Sammanlagt beviljades cirka 40 miljoner euro i finansiering för vetenskapligt högklassiga forskningsprojekt.

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat akademiprojektsbidrag till 80 forskningsprojekt, vilka består av totalt 94 delprojekt.Den totala finansieringen uppgår till omkring 40 miljoner euro.Beviljandegraden var ungefär 18 procent.

Akademiprojektsbidragen ger forskare en möjlighet att genomföra vetenskapligt ambitiös forskning på internationell nivå som förnyar vetenskapen och möjliggör samarbete med de främsta internationella grupperna.Inom akademiprojekten arbetar forskare i olika skeden av forskarkarriären i flera års tid.Akademiprojekten är bland Akademins viktigaste bidragsformerna både i fråga om antalet ansökningar och bifall och i fråga om finansieringsvolymen.

Det viktigaste beslutskriteriet för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö var forskningens höga vetenskapliga nivå.Forskningsrådet betonade även projektens genomslagspotential.

”Ansökningarna var på en mycket hög nivå.Alla finansierade ansökningar fick betyget 5 eller 6 av bedömningspanelerna.Konkurrensen var hård och det är verkligen synd att så väldigt många utmärkta ansökningar inte kunde finansieras”, berättar forskningsrådets ordförande Ursula Schwab.

Akademiprojektsbidragen stöder också den unga forskargenerationens forskarkarriärer och hjälper dem växa till ledare för forskningsprojekt.I denna omgång finansierade forskningsrådet 13 projekt som leds av unga forskare.

Forskningsrådet beviljade även åtta mer kortvariga tvåårsbidrag för att stödja projekt som klassificerats som riskfyllda men som är vetenskapligt högklassiga.Deras potential bedömdes vara så stor att forskningsrådet ville hjälpa dem inleda sin verksamhet.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö beviljade akademiprojektsbidrag på bred front.Exempel på finansierade projekt:

Peppi Karppinen (Uleåborgs universitet) leder ett forskningsprojekt som siktar till att förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av progressiv demens utan botande behandling.Sjukdomen orsakar en enorm börda för patienter, närstående och hälso- och sjukvårdssystemet.Inom ramen för projektet undersöks användningen av medlemmar i enzymfamiljen dioxigenas som är beroende av 2-oxoglutarat (2OGDD) som nya behandlingsobjekt vid neurologiska och andra sjukdomar.Som en ny möjlighet att behandla Alzheimers sjukdom undersöks i synnerhet aktiveringen av hypoxiresponsstigen genom att de viktigaste syresensorerna i cellen inhiberas.

Jukka-Pekka Salminen (Åbo universitet) leder ett projekt som ska ta fram och utnyttja nya metoder för att analysera och bestämma den kemiska mångfalden hos växter och insekter.Inom ramen för projektet strävar man efter att bygga upp förutsägbara modeller för hurdana nya växtskadedjur som kan förekomma i framtidens föränderliga miljöer och klimat.För insektskemiska ändamål använder forskarna i projektet en ny innovation, MetaboKIT-verktyget, som kan avslöja växternas viktigaste försvarsföreningar och insekternas förmåga att hantera dessa.De verktyg som ska utvecklas kan också användas för att länka samman globala förändringar i den biologiska mångfalden med motsvarande förändringar i den kemiska mångfalden.

Markus Skrifvars (Helsingfors universitetssjukhus) leder ett forskningsprojekt där man undersöker återhämtning efter hjärtstillestånd.Varje år i Europa får cirka 350 000 människor ett akut hjärtstillestånd.Genom snabb återupplivning kan hjärtfunktionen stabiliseras i ungefär hälften av fallen, varefter patienterna behöver vård på intensivavdelning.Patienternas återhämtningsmöjligheter påverkas av blodcirkulationens tillstånd och eventuell utveckling av hjärnskada orsakad av syrebrist.Ett sätt att förbättra syretillförseln i vävnaderna är att förbättra blodcirkulationen genom att öka blodtrycket.I Skrifvars projekt utreds om detta leder till att patienterna klarar sig bättre.

Mer information

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansirerar akademiprojekt med 40 miljon euro.
Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansirerar akademiprojekt med 40 miljon euro.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Vi vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vi skapar förutsättningar för forskarutbildning och forskarkarriären, ökar det internationella forskningssamarbetet och arbetar för att forskningsresultaten ska kunna nyttiggöras. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar. Vi finansierar forskning med 437 miljoner euro år 2021. Vi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Akatemiahankerahoitusta tieteellisesti ja yhteiskunnallisesti vaikuttavalle luonnontieteiden ja tekniikan alojen tutkimukselle3.6.2021 13:44:29 EEST | Tiedote

Suomen Akatemian luonnontieteiden ja tekniikan tutkimuksen toimikunta (LT) on myöntänyt rahoituksen 72 akatemiahankkeelle, joissa on kaikkiaan yhteensä sata osahanketta. Toimikunta rahoittaa akatemiahankkeita yhteensä noin 44 miljoonalla eurolla. Rahoituspäätöksissä toimikunta korosti etenkin tutkimuksen tieteellistä laatua, uutuusarvoa ja mahdollisuutta läpimurtoihin sekä hankkeen toteutettavuutta.

Ikäihmisten enemmistö selviytyy koronasta kokemuksensa avulla - heikoimmat kärsivät27.5.2021 09:30:00 EEST | Tiedote

Ikäihmiset ovat enimmäkseen selviytyneet korona-ajan rajoituksista hyvin. Tässä ovat auttaneet sopeutumiskyky, kekseliäisyys ja elämänkokemuksen tuoma suhteellisuudentaju. Tämä selviää Tampereen yliopiston professorin Marja Jylhän johtamasta Suomen Akatemian rahoittamasta tutkimuksesta, jossa selvitettiin haastatteluin koronarajoitusten vaikutuksia ikääntyneiden elämään.

Etäopetuksessa oppilaat kokivat saaneensa riittävästi apua27.5.2021 09:30:00 EEST | Tiedote

Suurin osa oppilaista odotti koronan aikaisen etäopetuksen aikana lähiopetukseen palaamista. Vain vajaat 12 prosenttia olisi toivonut etäopetuksen jatkumista. Suurin osa koki, että opettaja tiesi, mitä oppilaalle kuului. Yhteyttä pidettiin videotapaamisilla, oppimispäiväkirjoin tai henkilökohtaisilla viesteillä. Lähes kaikkien oppilaiden mukaan he saivat riittävästi apua, eniten omilta vanhemmiltaan sekä myös kavereilta ja sisaruksilta. Opettajalta ei niin helposti kysytty apua, mutta monien oppilaiden mielestä opettaja oli tarvittaessa käytettävissä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum