Suomen Pankki

Betalningsstatistik 2019: kontaktlös betalning har blivit finländarnas populäraste betalningssätt i butikskassan

Dela

Det gjordes sammanlagt över tre miljarder betalningar från finländska bankkonton år 2019. Andelen kortbetalningar av dessa var cirka 65 procent och andelen gireringar cirka 35 procent, medan andelen övriga betalningar endast var 0,04 procent [1] längre. Om man ser till betalningarnas värde var omsättningen på pengar emellertid störst för gireringar: år 2019 gjordes det gireringar för 2 747 miljarder euro, medan kortbetalningarna utgjorde 54 miljarder euro. År 2019 ökade antalet kortbetalningar med över 6 procent från året innan och framför allt användningen av kort för kontaktlös betalning visade en klar ökning efter att den övre gränsen för kontaktlösa betalningar höjdes till 50 euro [2] i april 2019. Antalet gireringar från finländska bankkonton ökade å sin sida med nästan 9 procent från 2018. När elektroniska betalningar blivit allt vanligare minskade användningen av kontanter ytterligare, vilket bl.a. visade sig i form av en minskning i kontantuttagens eurobelopp. Under 2019 gjorde finländarna sammanlagt kontantuttag för uppskattningsvis 13,2 miljarder euro, vilket är 9 procent mindre än året innan.

Kontaktlösa betalningar gick förbi kortbetalningar som bekräftats med PIN-kod

År 2019 användes finländska kort för betalning nästan två miljarder gånger, av vilka 94 procent på fysiska försäljningsställen och 6 procent i form av distansbetalningar på nätet. Under 2019 var antalet kontaktlösa betalningar för första gången större än antalet kortbetalningar som bekräftats med PIN-kod: antalet kontaktlösa betalningar uppgick till 913 miljoner, medan antalet betalningar med PIN-kod uppgick till 908 miljoner (diagram 1). Användningen av kort som tillåter kontaktlös betalning ökade med 45 procent från året innan. Även värdet på de inköp som gjordes med kontaktlös betalning nästan fördubblades från 2018 och översteg 10 miljarder euro 2019 (andel av kortbetalningarnas totala värde var 20 procent). Vid utgången av 2019 hade nästan 90 procent av betalkorten egenskapen kontaktlös betalning.

E-handelsbetalningarnas totalvärde ökade med nästan en femtedel

Förutom kontaktlösa betalningar ökade även andelen distansbetalningar med kort avsevärt. Med kortbetalningar på distans avses kortbetalningar som initierats i en dator eller mobilutrustning [3]. Deras värde ökade med över en tredjedel från året innan till 4,8 miljarder euro år 2019. Största delen av nätinköpen betalas emellertid fortfarande online med betalningsknappar som bankerna tillhandahåller, dvs. som gireringar med hjälp av nätbankskoder. Värdet på betalningar som gjordes online med betalningsknappar uppgick till 8,6 miljarder euro 2019, vilket är nästan 11 procent mer än året innan. Utifrån dessa ökade det sammanräknade värdet på betalningarna i e-handeln till 13,4 miljarder euro 2019, vilket innebär en ökning med nästan 19 procent från 2018 (diagram 2). Av dessa var andelen kontaktlösa betalningar cirka 36 procent och andelen betalningar med nätbetalningsknapp 64 procent [4]. Andelen betalningar med nätbetalningsknapp minskade emellertid med 5 procentenheter från året innan.

Finländarna lyfte över 13 miljarder euro i kontanter

År 2019 lyftes kontanter för sammanlagt uppskattningsvis 13,2 miljarder euro, dvs. i genomsnitt ca 2 400 euro per finländare. Detta är nästan 9 procent mindre än året innan. Mest lyftes kontanter från uttagsautomater: kontantuttagen som gjordes med finländska kort från uttagsautomater uppgick till 10,9 miljarder euro i, vilket var 83 procent av alla kontantuttag (diagram 3). Dessutom lyftes 2,1 miljarder euro [5] i kontanter på bankkontoren och 0,2 miljarder euro i kontanter från butikskassor år 2019. Enligt Finlands Bank till konsumentenkäten använde ca 7 procent av finländarna kontanter som huvudsakligt betalmedel för inköp av dagligvaror 2019, och cirka 9 procent uppgav att de använder både kontanter och kort lika ofta.

Samtidigt som elektroniska betalningssätt och nätinköp har blivit allt vanligare har uttag och användning av kontanter minskat i jämn takt under de senaste åren. Betalningsstatistiken nästa år kommer att visa om coronaviruspandemin har bidragit till att förstärka detta fenomen. Kontanter används emellertid ännu rätt mycket och för en del av konsumenterna är kontanter det enda alternativa betalningssättet. Således är det ännu inte aktuellt att kontanter helt och hållet skulle försvinna.

Närmare upplysningar lämnas av

Meri Sintonen, puh. 09 183 2247, e-post: meri.sintonen(at)bof.fi,
Jenna Björklund, puh. 09 183 2547, e-post: jenna.bjorklund(at)bof.fi

[1] Övriga betalningar utgörs av direktdebiteringar, betalningsuppdrag/betalningsöverföringar, checkar och betalningar med elektroniska pengar (e-pengar).
[2] 50 euro är den största möjliga summan som Europeiska bankmyndigheten för närvarande godkänner för en kontaktlös betalning med ett enskilt kort.
[3] Kortbetalningar på distans inkluderar andra än mobilbetalningar som initieras med NFC-teknologi, vilka klassificeras som kontaktlösa betalningar. Betalningsapplikationer som genomförs med NFC-teknologi är bl.a. Apple Pay, Google Pay och inhemska Pivo.
[4] Kortbetalningar på distans innehåller också andra mobilbetalningar än sådana som ansluter sig till e-handeln, t.ex. betalningar mellan personer. I verkligheten är andelen kortbetalningar av e-handelsbetalningarnas värde således något mindre än vad som anges och på motsvarande sätt är andelen av betalningar med nätbetalningsknapp inom e-handeln något större än vad som anges.
[5] Grundar sig på Finlands Banks kalkyler.

Nyckelord

Bilder

Ladda ned bild
Diagram 1: Antal kortbetalningar efter betalningssätt
Diagram 1: Antal kortbetalningar efter betalningssätt
Ladda ned bild
Diagram 2: E-handelsbetalningarnas värde
Diagram 2: E-handelsbetalningarnas värde
Ladda ned bild
Diagram 3: Finländarnas kontantbetalningar 2019
Diagram 3: Finländarnas kontantbetalningar 2019
Ladda ned bild

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Growth in the stock of housing corporation loans slowest in over a decade7.1.2021 13:00:00 EETPress release

At the end of November 2020, the stock of housing corporation loans was EUR 34 bn. The annual growth rate was 6,9%. While growth remains fairly strong, it has been slowing steadily since April. Growth in housing corporation loans has not been this slow since May 2009. In November 2020, housing corporations drew down EUR 370 million in new loans, a decrease of 25% on the same period a year earlier. In January–November 2020, housing corporation loan drawdowns decreased by nearly 16% on the same period a year earlier. The decline in loan drawdowns is partly attributable to a contraction in residential construction and postponement of renovations due to the COVID-19 pandemic. The downward trend in the amount of drawdowns has continued since 2018. The average interest rate on new loans has increased slightly during the year and was 1.23% in November. Housing rental agencies are also included in the statistic as housing corporations, but most of the housing corporation loans are held by hous

Tillväxttakten för utlåningen till bostadsbolag den långsammaste på över ett årtionde7.1.2021 13:00:00 EETTiedote

Utlåningen till bostadsbolag utgjorde 37,2 miljarder euro vid utgången av november 2020. Det utestående lånebeloppet ökade med 6,9 % på årsbasis. Även om ökningen fortfarande är rätt kraftig, har tillväxttakten mattats av utan avbrott sedan april. Senast har det utestående lånebeloppet ökat lika långsamt i maj 2009. Bostadsbolagen lyfte i november 2020 nya lån till ett värde av 370 miljoner euro, vilket är 25 % mindre än vid motsvarande tid året innan. I januari–november 2020 har bostadsbolagen lyft nästan 16 % mindre lån jämfört med samma period förra året. En bidragande orsak till nedgången i utlåningen kan vara det minskade nybyggandet och senareläggningen av renoveringar till följd av coronapandemin. Trenden för utbetalningar har varit sjunkande efter 2018. Genomsnittsräntan på nya lån har stigit något under året och uppgick till 1,23 % i november. Till bostadsbolagen räknas också företag specialiserade på uthyrning av bostäder, men merparten av bostadsbolagslånen har beviljats bos

Asuntoyhteisöjen lainakannan kasvu hitainta yli vuosikymmeneen7.1.2021 13:00:00 EETTiedote

Asuntoyhteisöjen lainakanta oli 37,2 mrd. euroa marraskuun 2020 lopussa. Lainakannan vuosikasvu oli 6,9 %. Vaikka kasvu on yhä melko voimakasta, on sen vauhti hidastunut keskeytyksettä huhtikuusta lähtien. Viimeksi lainakanta on kasvanut yhtä hitaasti toukokuussa 2009. Asuntoyhteisöt nostivat marraskuussa 2020 uusia lainoja 370 milj. euron edestä, mikä on 25 % vähemmän kuin vastaavaan aikaan viime vuonna. Tammi-marraskuussa 2020 asuntoyhteisöt ovat nostaneet lähes 16 % vähemmän lainoja kuin viime vuonna samalla ajanjaksolla. Lainamäärien supistumiseen ovat voineet osaltaan vaikuttaa vähentynyt uudisrakentaminen ja koronapandemian takia lykkääntyneet remontit. Nostomäärien trendi on ollut laskeva vuoden 2018 jälkeen. Uusien lainojen keskikorko on hieman noussut vuoden aikana ja oli 1,23 % marraskuussa. Asuntoyhteisöihin luetaan myös asuntojen vuokraukseen erikoistuneita yrityksiä, mutta suurin osa asuntoyhteisöjen lainoista on taloyhtiöillä. Taloyhtiöiden lainoista 61 % on myönnetty kuu

Reference rate and penalty interest rates for 1 January – 30 June 202129.12.2020 12:50:00 EETPress release

In accordance with the Interest Rates Act (340/2002), the reference rate for the period 1 January – 30 June 2021 is 0.0%. The penalty interest rate for the same period is thus 7.0% pa (under section 4 of the Act, the reference rate plus seven percentage points). The penalty interest rate applicable to commercial contracts is 8.0% pa (under section 4a of the Act, the reference rate plus eight percentage points). The higher penalty interest rate referred to in section 4a of the Act is applied to payments made by enterprises to other enterprises or by authorities to enterprises. Under the Interest Rates Act, the reference rate used in defining the penalty rate is the interest rate that was applied by the European Central Bank to the last main refinancing operation prior to the first calendar day of the half-year in question and rounded up to the nearest one-half percentage point. Such reference rate is effective for the following six-month period.

Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.1.–30.6.202129.12.2020 12:50:00 EETTiedote

Referensräntan enligt räntelagen är 0,0 % för tiden 1.1.–30.6.2021. Dröjsmålsräntan för denna period är därmed 7,0 % per år (referensräntan med tillägg för sju procentenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 8,0 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen). Den högre dröjsmålsräntan enligt 4 a § tillämpas på betalningar från ett företag till ett annat eller från en myndighet till ett företag. Enligt räntelagen (340/2002) är den referensränta som dröjsmålsräntan ska beräknas på den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta ska tillämpas under de följande sex månaderna.

Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.1.–30.6.202129.12.2020 12:50:00 EETTiedote

Korkolain mukainen viitekorko ajanjaksona 1.1.–30.6.2021 on 0,0 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on siten 7,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla). Kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 8,0 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla). Korkolain 4a §:ssä tarkoitettua korkeampaa viivästyskorkoa sovelletaan yritykseltä toiselle tai viranomaiselta yritykselle suoritettaviin maksuihin. Korkolain (340/2002) mukaan viivästyskoron määrittämisessä käytettävä viitekorko on korko, jota Euroopan keskuspankki on soveltanut viimeisimpään perusrahoitusoperaatioon ennen kunkin puolivuotiskauden ensimmäistä kalenteripäivää ja joka on pyöristetty ylöspäin lähimpään puoleen prosenttiyksikköön. Tätä viitekorkoa sovelletaan seuraavan kuuden kuukauden ajan.

Finland’s economy will recover from the pandemic, but growth prospects are weak15.12.2020 11:00:00 EETPress release

The 2020 economic recession looks to remain milder in Finland than elsewhere in the euro area, but due to the second wave of the coronavirus, the coming winter will be difficult. ‘Vaccinations do, however, bring hope of an end to the crisis, both in Finland and around the world. Although the economy will recover from the pandemic and the economic cycle will strengthen, the long-term growth prospects for the Finnish economy remain subdued’, says Meri Obstbaum, Head of Forecasting at the Bank of Finland. The Bank of Finland has published its forecast for the period 2020–2023. While the Finnish economy will contract substantially in 2020, the contraction will not, at 3.8%, be as sharp as previously projected. COVID-19 will gradually be left behind in the course of 2021 due to the vaccines, and private consumption will generate growth of 2.2% in the Finnish economy. This will strengthen to 2.5% in 2022 and then fall back to 1.5% in 2023, mirroring the subdued conditions for growth in the l

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum