Borgmästare Vapaavuoris budgetförslag 2019: Budgeten möter den växande stadens behov

Anslagen för omkostnader ökar på hela stadens nivå med 2,79 procent, vilket baserar sig på takten för befolkningsökningen och förändringen i kostnadsnivån. Anslagsökningen hänförs främst till basservicen, där befolkningstillväxten mest direkt ökar kostnaderna. Detta syns i budgetförslaget i form av anslagsökningar särskilt i fostrans- och utbildningssektorn, där anslagen i borgmästarens förslag ökar med 42 miljoner euro, (3,6 %) från 2018 års budget.

– I grundskolorna och inom utbildningen på andra stadiet ökar det totala antalet barn och unga med 2 400 jämfört med innevarande år. Detta är ett tecken på att staden växer och är dynamisk, men den snabba tillväxten innebär också utmaningar när det gäller att organisera småbarnspedagogiken och undervisningen. I sektorn vidtas dessutom ett flertal åtgärder med stöd av stadsstrategin, från tidigarelagd språkundervisning till fördubbling av antalet platser för utbildning på engelska. De här är nödvändiga satsningar i den allt mer internationella staden, säger borgmästare Jan Vapaavuori.

Skatteintäkterna utvecklas positivt

År 2018 har kommunernas skatteintäkter utvecklats bättre än det beräknades i årets budget. Vid ingången av 2018 sjönk stadens kommunalskattesats med en halv procentenhet till 18 procent, men kommunalskatteintäkterna blir ändå lika stora som år 2017. Detta är en följd av att lönesumman ökat mer i Helsingfors jämfört med hela landets medelvärde. Budgeten för år 2019 baserar sig på den nuvarande kommunalskattestaten, 18,0 %. Intäkterna från kommunalskatten beräknas fortsätta öka år 2019 till ungefär 2 670 miljoner euro.

Intäkterna från samfundsskatten år 2019 beräknas uppgå till 630 miljoner euro. Detta är 8,6 procent mer än i prognosen för år 2018.

Intäkterna från fastighetsskatten beräknas år 2018 uppgå till 278 miljoner euro. Det föreslås att fastighetsskatteprocentsatserna i Helsingfors år 2019 hålls på samma nivå som år 2018.

Statsandelarna beräknas bli 196 miljoner euro år 2018. År 2019 beräknas statsandelarna stanna på samma nivå som år 2018. Den skatteintäktsutjämning som ingår i Helsingfors statsandelar förutspås stiga från år 2018 med ca 20 miljoner euro till 340 miljoner euro år 2019. Av Helsingfors skatteintäktsutveckling, som är bättre än i landet i genomsnitt, blir en aning över 37 procent en faktor som ökar statsandelarna för kommunerna som får skatteinkomstutjämning.

– Helsingfors har i egenskap av huvudstad en viktig roll som lokomotiv för hela landets tillväxt. Utsikterna är nu relativt goda, men de är också förknippade med betydande risker. Om regeringens landskapsmodell genomförs, leder överföringen av skatteinkomster till landskapet att stadens skatteintäktsutfall betydligt sjunker och att det investeringsbehov som krävs för hållbar utveckling äventyras. Speciellt för de kraftigt växande städerna skulle det här vara en förödande reform, sammanfattar Vapaavuori.

Måttlig upplåning

Osäkerhetsfaktorer inför framtiden kräver att lånestocken hålls måttlig. Enligt stadsstrategin dimensioneras investeringsnivån så att lånestocken per invånare inte ökar. Med beaktande av den ökade folkmängden kan lånestocken öka med cirka 45 miljoner euro under de tre åren av ekonomiplaneringsperioden. Lånestocken beräknas vid utgången av 2018 uppgå till 1 100 miljoner euro, dvs. 1 690 euro per invånare.

I Helsingfors investeringar syns stadens starka tillväxt – renoveringarna och de ersättande nybyggena ökar i volym

Stadens investeringsutgifter uppgår till sammanlagt 774,2 miljoner euro år 2019. Därav uppgår affärsverkens investeringar till 171,5 miljoner euro. Moderstadens investeringsutgifter ökar med 22,0 miljoner euro (2,9 %) jämfört med 2018 års budget till 602,7 miljoner euro. Affärsverket HST:s investeringar för utveckling av kollektivtrafiken år 2019 uppgår till 156,1 miljoner euro i budgeten.

– Stadens investeringsnivå är historiskt hög. Under de senaste tio åren har folkmängden i Helsingfors ökat med en numerär som motsvarar antalet invånare i det minsta landskapet i Mellersta Österbotten enligt regeringens förslag. Under fjolåret fick Helsingfors över 8 000 nya invånare och samma takt fortsätter de närmaste åren. 60 procent av kommunerna i Finland är mindre än den årliga befolkningstillväxten i Helsingfors. Efterfrågan på ett urbant levnadssätt blir allt större, och städernas betydelse ökar. Den snabbare urbaniseringen kräver nya bostäder och nya skolor, daghem, hälsocentraler, ungdomsgårdar och idrottsanläggningar, men också infrastruktur för trafiken. För att allt detta ska kunna finansieras måste skatteintäkterna utvecklas gynnsamt också i fortsättningen, framhåller borgmästare Vapaavuori.

I investeringsprogrammet följer prioriteringarna stadsstrategin. Den byggda egendomens skick ses efter och det eftersatta underhållet när det gäller byggnader stävjas. Förutsättningarna för stadens tillväxt tryggas genom satsningar på bostadsproduktionsmålet och investeringar som näringslivet förutsätter och utveckling av servicenätet. Dessa syns i synnerhet som en högre nivå för investeringarna i grundberedning och en planerad ökning i volymen för renoveringar och ersättande nybyggen. Genom investeringar i kollektivtrafiken säkerställs det att redan fastslagna projekt kan genomföras och att förbindelser som redan tagits i bruk fungerar.

Målet för bostadsproduktionen stiger till 7 000 bostäder. Tyngdpunkten i bostadsbyggandet under året finns speciellt på Busholmen, i Fiskehamnen, i Kronbergsstranden och i Kungseken. Byggarbetena på Ärtholmen inleds. Verksamhetslokaler byggs mest i Fiskehamnen och Böle.

Kompletteringsbyggandet är livligast i Hertonäs och i utvecklingszonen för Jokerbanan. Den grundberedning som de viktigaste projektområdena och kompletteringsbyggandet förutsätter och byggandet av gator och parker utgör cirka en tredjedel av utgifterna i investeringsdelen under planperioden.

Budgetanslag på 135,5 miljoner euro har reserverats för investeringar i gator och trafikleder. Under planperioden beräknas investeringarna bli 139,6 miljoner euro år 2020 och 148,5 miljoner euro år 2021. Till de viktigaste hör de gatuinvesteringar som tjänar bostadsproduktionen.

För ny- och tillbyggnadsprojekt och för reparationsprojekt har det reserverats sammanlagt 260,1 miljoner euro år 2019. Detta är nästan 20 procent mer än året innan. Under ekonomiplaneåret 2020 beräknas behovet vara 238,0 miljoner euro för byggnadsinvesteringar och år 2021 beräknas behovet uppgå till 230,8 miljoner euro.

När det gäller nybyggnad ligger tyngdpunkten under programperioden 2019–2028 på servicebyggnader i nya områden och på nybyggnader som ersätter befintliga byggnader. De viktigaste projekten under åren 2019–2021 är den nya enhetliga grundskolan och ungdoms- och daghemslokalerna i området Jakobackas hjärta, Jätkäsaaren peruskoulu, den ersättande nybyggnaden för Vuosaaren lukio, den ersättande nybyggnaden för Puotilan ala-aste och Fiskehamnens kvartershus (grundskolans andra fas).

I byggnadsprogrammet för husbyggnadsprojekt har det för femårsperioden 2019–2023 upptagits sammanlagt ca 780 miljoner euro för ombyggnadsprojekt och ersättande nybyggnadsprojekt i fostrans- och utbildningssektorn.

– Med anslaget är det möjligt att genomföra ombyggnad eller ersättande nybyggnad i ungefär 70 skol- och daghemsbyggnader. Den närmare planeringen är kopplad till en övergripande fastighetsstrategi, som för första gången utarbetas för staden och som är avsedd att garantera sunda och trygga lokaler och att få staden att använda sina lokaler effektivare. Det är meningen att beslut om fastighetsstrategin ska kunna fattas kring årsskiftet, säger Vapaavuori.

Vid sidan av de stora helheterna ingår det i borgmästarens budgetförslag också små, men viktiga investeringsobjekt när det gäller att bygga världens bäst fungerande stad.

– Redan i flera år har det diskuterats livligt i offentligheten om stadens allmänna toaletter och att de inte räcker till för bland annat den växande turismens behov. Diskussionen har inte varit till heder för Helsingfors. Av denna orsak ingår det i mitt förslag att tio nya toaletter ska byggas år 2019 i stället för bara en som föreslogs tidigare, framhåller Vapaavuori.

Investeringarna i kollektivtrafiken uppgår till ungefär 600 miljoner euro under ekonomiplaneperioden 2019–2021

Affärsverket HST:s största enskilda investeringsobjekt år 2019 är byggandet och planeringen av infrastruktur för Jokerbanan, 26,0 miljoner euro. Andra stora trafikinvesteringsobjekt är anskaffning av nya innerstadsspårvagnar, en depå för Jokerbanan och grundlig reparation av gamla metrovagnar. Planeringen av projektet Kronbroarna fortsätter.

Anslaget för utveckling av kollektivtrafiken reserveras för att möjliggöra påbörjandet av trafikeringen av stomlinje 510 mellan Hertonäs och Otnäs år 2019 och stomlinje 570 mellan Mellungsbacka och Dickursby år 2020. År 2020 har anslaget för utveckling av kollektivtrafiken huvudsakligen anvisats till byggandet av Kronbroarna och Jokerbanan.

Åtgärder i enlighet med löneutvecklingsplanen ingår i budgetförslaget

Borgmästarens förslag till budgetram, som publicerades i maj, omfattade ett förslag till löneprogram för staden på längre sikt. Stadsstyrelsen har beslutat att löneprogrammet på längre sikt, en löneutvecklingsplan, ska inledas nu i budgetfasen.

Löneutvecklingsplanen baserar sig på en kartläggning av de centrala behoven att utveckla de anställdas och personalgruppernas löner och på arbetsgivarens behov när det gäller att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. För genomförandet av löneutvecklingsplanen har det reserverats 4 miljoner euro i 2019 års budget.

För justeringspotten enligt AKTA har det i budgeten gjorts en centraliserad anslagsreservering, som hänförs till sektorerna i enlighet med besluten vid de lokala förhandlingarna.

Inom driftsekonomin följer prioriteringarna i verksamheten stadsstrategin

Den ekonomiska ramen i stadsstrategin medger en ökning på 2,79 procent i omkostnadsanslagen (exkl. affärsverken och fonderna). En stor del av de ökningsbehov som sektornämnderna fört fram i sina budgetförslag har tagits med i borgmästarens budgetförslag.

Sektorernas jämförbara utgiftsökningar från budgeten 2018 till borgmästarens förslag till budget 2019 är:

• Centralförvaltningen / stadskansliet 1,5 %
• Fostrans- och utbildningssektorn 3,6 %
• Stadsmiljösektorn / stadsstruktur 2,3 %
• Räddningsverket 3,0 %
• Kultur- och fritidssektorn (exkl. Odes hyreskostnader) 2,4 %
  - Kultur- och fritidssektorn (inkl. Odes hyreskostnader) 4,3 %
• Social- och hälsovårdssektorn (exkl. HNS ja Apotti) 1,9 %

I enlighet med stadsstyrelsens rambeslut (28 maj) har det i stadsstyrelsens disponibla medel reserverats 13 miljoner euro för behov som vid stadsstyrelsens budgetförhandlingar ansetts vara viktigast, bland annat sådant som härrör ur stadsstrategin.

Efter reserveringen av 13 miljoner euro till stadsstyrelsens disposition, den i kollektivavtalet angivna justeringspott som ännu inte har delats ut och reserveringen i löneutvecklingsplanen kommer anslagsökningen i sektorerna att vara högre än det som angetts ovan.