Borta bra men hemma bäst - kommunerna bör satsa på sin särprägel

Jaa

Finlands Bostadsmässas boendebarometer kartlade vilka saker invånarna var mest stolta över i sin hemkommun. Det visade sig att invånarna bedömde den egna bostadsortens dragningskraft till exempel utifrån ett rikligt utbud av evenemang och butiker eller en okomplicerad interaktion mellan människorna på orten. På landsbygden betonade man en naturskön miljö och lugn och ro i kombination med ett rimligt avstånd till service. Orsakerna till stolthet över den egna orten kan vara till exempel kristna traditioner, ett tvåspråkigt livligt kulturliv, eller företagsamhet i talkoanda.

Pressmeddelande
2.5.2018
Får publiceras genast


Borta bra men hemma bäst - kommunerna bör satsa på sin särprägel

Finland som nyligen fick titeln världens lyckligaste land ligger också i toppen både i Europa och globalt  när det gäller hur nöjda vi är med vårt boende. Finland har bättre än många andra länder kunnat se till att det inte uppstår dåliga och otrygga bostadsområden. Dessutom har man kunnat trygga rimliga boendeförhållanden för alla. Det finns ett varierat utbud av olika boendemiljöer, allt från Helsingfors kärncentrum till Enontekis ödemark.

Finlands Bostadsmässas boendebarometer kartlade vilka saker invånarna var mest stolta över i sin hemkommun. Det visade sig att invånarna bedömde den egna bostadsortens dragningskraft till exempel utifrån ett rikligt utbud av evenemang och butiker eller en okomplicerad interaktion mellan människorna på orten. På landsbygden betonade man en naturskön miljö och lugn och ro i kombination med ett rimligt avstånd till service. Orsakerna till stolthet över den egna orten kan vara till exempel kristna traditioner, ett tvåspråkigt livligt kulturliv, eller företagsamhet i talkoanda.

Enligt boendebarometern betonar Lahtisborna och Kouvolaborna gärna hur bra pris-kvalitetsförhållande orten erbjuder med goda förbindelser överallt. I Luumäki nämner man det låga skattöret. Tammerforsborna är stolta över stadens rykte som den attraktivaste bostadsorten i Finland.  Stadskulturen är en viktig faktor i Helsingfors och Åbo, och Jyväskylä profilerar sig som en stad för studerande. I Joensuu var attraktionsfaktorn den familjära atmosfären invånarna emellan och i Uleåborg fick bland annat stadens cykelrutter lovord.

Två tredjedelar av finländarna tror att förhållandet mellan pris och kvalitet i det egna bostadsområdet är exceptionellt bra.

- Hur nöjda invånarna i genomsnitt är med den egna boendemiljön beror nationellt sett inte nämnvärt på om det är fråga om en stor eller liten ort, eller var i Finland orten är belägen. För kommuninvånarna bygger kommunens anseende framför allt på boendemiljön där den egna vardagen utspelar sig.  De viktigaste byggstenarna i vardagen är enligt undersökningen en välorganiserad service och naturen, säger Harri Tuomaala, verkställande direktör för Finlands Bostadsmässa.

De som bor i de största städerna anser att det är särskilt viktigt att staden ser till att boendemiljön är vacker och trivsam och att det finns ett tillräckligt utbud av hyresbostäder. På mindre orter runt om i landet var man framförallt orolig för sysselsättningsläget, befolkningsutvecklingen och kollektrafikförbindelserna.

- Förutom en smidig vardag och naturen är den egna bostadsortens särprägel en orsak till stolthet, säger Kari Tervonen som ansvarat för undersökningen.

Enligt Kommunförbundets undersökningar bedömde över hälften av finländarna att deras egen kommun skulle få en bra placering i en fiktiv jämförelse mellan kommunerna när det gäller hur nöjda invånarna är. Endast en dryg tiondel av finländarna bedömde att den egna kommunen skulle klara sig dåligt i tävlingen.

I Finland har det i undersökningar visat sig att känslan för den egna ortens identitet är större än för landskapet eller boendeområdet.

- Vi är nöjda med hur vi har det i dag. Invånarnas tillfredsställelse med den kommunala servicen i sin helhet är på samma nivå som företagens kundtillfredsställelse i genomsnitt (3.8/5).  När det gäller den nuvarande bostadens läge och tiden det tar att ta sig fram i vardagen samt närservicen anses tillräckligt bra i Finland. Enligt svaren på vilken boendeform invånarna föredrar, var det många som nämnde boende i egnahemshus utanför centrum. Å andra sidan har också tillväxtcentrumen med sina jobbmöjligheter en obestridlig dragningskraft, säger Timo Reina vid Kommunförbundet.

Nästan hälften av finländarna bor fortfarande kvar på sin födelseort. Det lönar sig inte att börja skapa ett konkurrensläge mellan kommunerna, åtminstone inte med avsikt.

- Kommunerna ska inte i första hand behöva vara  bättre än andra orter i Finland. Det räcker att de försöker bli den bästa möjliga versionen av sig själva och noggrant lyssnar på de egna invånarnas önskemål. De bästa erfarenheterna visar att ortens egen karaktär är det mest hållbara lockbetet för nya invånare.  Servicen och förutsättningarna för en smidig vardag gör en kommun till en potentiell bostadsort, men det är kommunens särprägel som gör att man fäster sig vid den.

Finlands Bostadsmässa har samlat in ett omfattande kvalitativt och kvantitativt material om boendet och välmåendet i Finland under åren 2017 och 2018.
Under de olika undersökningsomgångarna besvarades enkäten av en representativ del av befolkningen bestående av 1000 - 1800 finländare i åldrarna 20 - 75 år. Materialet samlades in av Norstat i januari 2018, och i januari, februari och juni 2017.

Närmare upplysningar:
Kari Tervonen, Suomen Asuntomessut, p. 050 437 0677

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Vertailututkimus: Kunnat onnistuneet pitämään sosiaali- ja terveydenhuollon kustannukset kurissa - Uudenmaan kunnat kärjessä6.6.2018 12:00Tiedote

Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset pysyivät vuonna 2017 edellisvuoden tasossa, selviää Kuntaliiton kymmenen suuren kaupungin vertailututkimuksesta. Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset olivat yhteensä 5 miljardia euroa, ja ne hoitivat noin 2,2 miljoonan suomalaisen palvelut. Keskimäärin kustannukset olivat 2 297 euroa asukasta kohti.

Jämförande undersökning: Kommunernas social- och hälsovårdskostnader under kontroll – bäst resultat i nyländska kommuner6.6.2018 12:00Tiedote

År 2017 hölls hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna på samma nivå som året innan. Det framgår av en jämförande undersökning som Kommunförbundet utfört bland tio stora städer. De stora städerna hade hälso- och sjukvårdskostnader på sammanlagt 5 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för omkring 2,2 miljoner finländare. I snitt uppgick kostnaderna till 2 297 euro per invånare.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme