Brusande forsar och hotade arter gör Kullasjöns vattenväg till en naturpärla
Kullasjöns vattenväg får sin början från flera källflöden i Pojo-Kiskos sjöplatå. Den egentliga flodrutten börjar från Kullasjön varifrån rutten rinner via flera sjöar till Tomasböleviken i Pojoviken. Vattendragets forsar beror på den över trettio meter höga höjdskillnaden mellan Kullasjön och Pojoviken. Vattendragets avrinningsområde finns så gott som helt och hållet på Raseborg stadsområde, men ett litet område sträcker sig ända till Salo stadsområde.
Kullasjöns vattendragsområde har valts som objekt i Helmi-programmet eftersom området innehållet särskilt mycket skyddsvärd vattennatur och värdefulla arter.
Med Helmi-programmet stärks naturens mångfald
Livsmiljöprogrammet Helmi förstärker naturens mångfald och tryggar naturens livsviktiga ekosystemtjänster. Samtidigt bromsas klimatförändringen ner och anpassningen till klimatförändringen främjas. Programmet fortsätter till år 2030.
De centrala målen för den påbörjade planeringen för Kullasjö vattenväg är att restaurera vattennaturen och återställa artrikedomen. Vattennaturens tillstånd har försämrats av vattendragets användningshistoria, som består av bland annat bruk- och kvarnverksamhet, timmerflottning och jord- och skogsbrukets dräneringsaktiviteter.Ur den historiska markanvändningens perspektiv har dessa avlagringar ändå ett kulturhistoriskt värde.
"Kullasjöns rutt bildar en för sydkusten exceptionell småvattenområdeshelhet med sällsynt klart vatten. Områdets både mångsidiga och krävande artsammansättning berättar även om områdets egenvärde", säger naturskyddsexpert Aki Janatuinen från NTM-centralen i Nyland.
NTM-centralen har valt Perheyhtiö R. Ajalin Oy från Raseborg att utföra restaureringsplanen för Kullasjöns vattenväg. Den första fasen, som består av insamling av förhandsinformation samt planering och val av målförslag som skall genomföras tillsammans med vattenområdesägare, pågår till slutet av år 2023.
Naturskydd, kulturhistoria och vattenområdesägarnas synpunkter en central del av planeringen
Genomförandet av restaureringsåtgärderna grundar sig på frivilligt deltagande, och det görs inte utan vattenområdesägarnas samtycke. Planeringen är krävande och för den behövs både lokalkännedom och information om områdets historia. Kullasjöns vattenområdesägare har redan blivit inbjudna till samarbete.
"Kullasjöns vattenväg har redan i dagsläget värdefulla naturområden.
Det mest kostnadseffektiva naturskyddet får man genom att bevara de redan existerande värdena, vilket inte alltid är en självklarhet i växlande naturförhållanden. Områdena har dessutom en stor potential att ytterligare förbättra naturvärdena med relativt små åtgärder. I framtiden hoppas vi exempelvis se öring stiga från havet ända till källflöden", säger projektledare Elina Erkkilä från Perheyhtiö R. Ajalin.
Möjliga restaureringsåtgärder i Kullasjöns vattendrag är exempelvis sten- och grusläggning i vattenfåror, rivning av eller modifiering av dammar för att möjliggöra fiskars och andra arters rörelse, erosionsskydd, anläggande av våtmarker och byggande av konstgjorda bon för uttern och strömstaren.
Ett av områdets specialdrag är dess värdefulla kulturhistoria, som till exempel syns i form av ruiner och rester från kvarn- och bruksverksamhet i området. Då restaureringsplanen bildas förenas olika intressen och värden. Västra Nylands regionala ansvarsmuseum är med i samarbete för att bevara områdets kulturhistoriska värden.
- Helmi-programmet: https://ym.fi/sv/livsmiljoprogrammet-helmi
Nyckelord
Kontakter
Kullasjöns vattendragsområdets restaureringsplan:
Elina Erkkilä, Perheyhtiö R. Ajalin Oy
tfn. 050 522 4540
elina.erkkila(at)ralfajalin.fi
Aki Janatuinen, Nylands NTM-central
tfn. 029 502 1089
aki.janatuinen(at)ely-keskus.fi
Bilder
Om

Opastinsilta 12 A, 2. krs
00520 Helsinki
0295 021 000http://www.ely-keskus.fi/web/ely/ely-uusimaa
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ Uudenmaan ELY-keskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Uudenmaan ELY-keskus
Tjällossningssäsongen börjar i Nyland samt i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland21.3.2023 10:05:00 EET | Tiedote
I södra Finland förväntas tjällossningssäsongen vara lindrigare än normalt, men i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland något svårare än normalt.
Kelirikkokausi alkamaisillaan Uudellamaalla sekä Kanta- ja Päijät-Hämeessä21.3.2023 10:05:00 EET | Tiedote
Kelirikkokaudesta odotetaan Etelä-Suomessa tavanomaista lievempää, mutta Kanta- ja Päijät-Hämeessä hieman keskimääräistä vaikeampaa.
Antalet personer som varit arbetslösa över två år minskar i Nyland (Nyland)21.3.2023 08:00:00 EET | Tiedote
I slutet av februari var antalet arbetslösa arbetssökande sammanlagt 83 912 i Nyland. Av dem var 78 807 utan anställning och 5 105 permitterade. Jämfört med året innan minskade antalet arbetslösa utan anställning med 2 008 personer (-2,5%) och antalet permitterade med 3 468 personer (-40,5%). Det totala antalet arbetslösa minskade med 5 476 personer jämfört med ett år tidigare. I Nyland minskade antalet arbetslösa -6,1 %. För hela landet var årsförändringen -2,8 % i slutet av februari. I slutet av februari utgjorde andelen arbetslösa arbetssökande 9,4 % av arbetskraften, vilket är något mindre än andelen för hela landet (9,7%).
Yli kaksi vuotta työttömänä olleiden määrä laskussa Uudellamaalla (Uusimaa)21.3.2023 08:00:00 EET | Tiedote
Uudellamaalla oli helmikuun lopussa yhteensä 83 912 työtöntä työnhakijaa, joista ilman työsuhdetta olevia oli 78 807 ja lomautettuja 5 105. Ilman työsuhdetta olevien määrä laski 2 008 (-2,5 %) henkilöllä ja lomautettujen 3 468 (-40,5 %) henkilöllä vuoden takaiseen verrattuna. Työttömien kokonaismäärä laski 5 476 henkilöllä verrattuna vuotta aikaisempaan. Uudellamaalla lasku oli -6,1 %. Koko maan vuosimuutos oli helmikuun lopussa -2,8 %. Työttömien työnhakijoiden osuus työvoimasta oli Uudellamaalla helmikuun lopussa 9,4 prosenttia, mikä on hieman valtakunnan tasoa matalampi (9,7 %).
Lepsämäjoki bro i Vanda rivs och istället byggs, den ny omväg för trafiken den 6 mars kl. 728.2.2023 12:50:00 EET | Tiedote
Tavastehusvägen (landsväg 130) i Vanda kommer att stängas av för trafik under rivningen av Lepsämäjoki bro och byggandet av en ny bro. Under arbetets gång dirigeras trafiken till en omväg.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum